Ställningskrig mellan AKP-regeringen och militären intensifieras i Turkiet

För några veckor sedan startade en het debatt om den hemliga enheten, det så kallade "kosmiska rummet" i Turkiet.  Denna topphemliga enhet aktiveras under extrema situationer vid ett eventuellt krig mot yttre eller inre fiender. Hittills har enheten varit helt okänd för allmänheten men Ergenekon-åklagarna som har följt upp uppgifter om mordplaner mot vice premiärminister Bulent Arinc har osökt avslöjat enhetens existens. Nu misstänker man att personer som har tillgång till denna enhet kan ha kopplingar till terrornätverket Ergenekon.

Relationen mellan AKP-regeringen och militären infekteras alltmer. Tidningen Taraf, som avslöjat flera hemliga kuppförsök mot regeringen, avslöjade igår ännu en långtgående militärkupplan. Enligt tidningen hade militären utarbetat sina planer under år 2003. Mer än 200 000 personer skulle gripas och spärras in i fotbollsarenor. Man skulle även använda sig av 137 journalister som med sina texter skulle försvara kuppens legitimitet i medierna. Samtidigt skulle 36 besvärliga journalister gripas, alla dessa journalister namnges i planen. Det är mer än 5000 dokument, cd skivor med ljudfiler och power point presentationer som utgör tidningens källa till uppgifterna. I planerna för kuppen, som fick namnet "Slägg-kuppen", på turkiska "Balyoz Darbe Planı", hade man till och med valt en kuppregering med alla sina ministrar.

En häpnadsväckande detalj i kupplanen är att det i den planerade kuppregeringen, som skulle tillsättas av militären, även finns partitoppar från det styrande AK-partiet.

Vad är Ergenekon?

Ergenekon är ett ultranationalistiskt terrornätverk, vars namn kommer från ett urgammalt turkiskt epos om frihet och hjältedåd. Nätverket har agerat som en informell stat i staten och har ägnat sig åt att förtrycka och terrorisera alla som har ansetts vara ett hot mot Kemalismen, den rådande statsideologin alltsedan den turkiska republiken utropades 1923.

Medlemmarna i terrornätverket Ergenekon finns överallt i det turkiska samhället. I nätverket finns personer från militären, polisen, lärarkåren, media, rättsväsendet, och bland statens alla myndigheter. På senare år har nätverket använt sig av studenter och minderåriga för att utföra beställda mord och andra "smutsjobb".

I slutet av 2008 inleddes en av de största rättegångarna i Turkiets historia. Tusentals ouppklarade mord som begåtts av "okänd gärningsman" knyts nu sytematiskt till Ergenekon.

Vilka föll offer för Ergenekon?

Offren har alla varit oliktänkande i förhållande till den Kemalistiska normideologin, de har varit journalister, intellektuella, oppositionella och kristna som strävade efter sina rättigheter. Ingen kom undan. Från kurdiska politiker till den lilla assyriska minoriteten och andra kristna som aldrig utgjort något hot mot "Kemalismen" har också fallit offer för Ergenekons terror.

Under den pågående utredningen i Ergenekon-fallet har polisen gripit Mehmet Ülger, en pensionerad arméöverste, Ruhi Abat, en teologilärare vid Inönü-universitetet och andra personer som jobbar i den militära underrättelsetjänsten för att ha planerat mordet på tre missionärer vid Zirve-förlaget i staden Malatya. Mordpatrullen var en grupp studenter i 20-årsåldern. Efter en anonym anmälan grep polisen anstiftarna.

Polisutredningen avslöjade att sex månader före mordet hade en febril kontakt pågått via mobiltelefoner mellan mördarna och anstiftarna. Telefonlistorna visar att minst 12 samtal om dagen har ägt rum mellan alla inblandade under sex månader. De sista samtalen hade gått kvällen efter mordet på de tre kristna som halshöggs på sitt förlag . Efter mordet upphörde alla samtal mellan mördarna och anstiftarna.

Polisen har även gjort stora vapenfynd. Intill dessa vapengömmor har man även hittat detaljerade dödslistor och platser där man dumpat sina offer. Spår som följts av polisen ledde till flera uppgrävningar på flera håll där man hittat flera vapen och skelett som tros tillhöra personer som föll offer för nätverket.

Vart är EU-kandidatlandet Turkiet på väg?

Senaste tiden har alltfler börjat tvivla på den styrande AKP-regeringens ärlighet och uppsåt i fallet Ergenekon samt den senaste tidens demokratiseringsdebatt. Många menar att AKP som har majoriteten i Turkiska parlamentet avstår medvetet från att ändra eller helt ta bort lagar så som den ökända paragraf 301 som bryter mot mänskliga rättigheter. Förra månadens massarresteringen av kurdiska politiker och förbudet av kurdiska partiet DTP framstår som en stor paradox och går stick i stäv med vad EU förväntar sig av sitt nya kandidatland.

Det är många inom och utanför Turkiet som ställer frågande om vart landet är på väg. Det är onekligen mycket positivt att dagens regering inte drar sig för att avslöja alla dessa generaler och militärer som hade bildat en stat i staten och terroriserade alla med avvikande åsikter - från deras egen. Men när en del bedömare i Turkiet anser att fallet "Ergenekon" är en rensningsprocess för att frigöra den formella staten ur klorna på den s.k. "djupa staten" (Derin devlet på turkiska), menar andra att den nya regimen håller på att etablera sin egen maktmekanism för att ersätta en informell maktstruktur med en annan informell maktstruktur som bygger på det styrande partiet AKP och dess meningsfränder, som följer Fettullah sektens politiska ideologier.

Många som är välinsatta i hur maktstrukturerna fungerar i Turkiet befarar att det som sker nu är att AKP-regeringen tillsammans med Fettullah-sektens anhängare som kommit in i alla statliga och militära institutioner har börjat bryta ned en konkurrerande maktstrukturen för att etablera sin egen ställning och ta full kontroll över staten.

Frågan är om AKP-regeringen inte gör sig av med terrornätverket "Ergenekon" som bygger på "kemalismen" för att etablera ett nytt, eget "Ergenekon" som bygger på "islamofashistiska" ideologier?

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/16894

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag förstår att ingenting är enkelt och uppenbart i den här världsdelen, men om nu militären är sekulär och regeringen islamist, vad har då militären för motiv att mörda kristna missionärer, och med muslimsk passion, halshuggning? Och om militären är den sekulära republikens försvarare, varför måste de då operera i hemlighet? Jag tror inget gott om Erdogan och tycker nog att hela den här affären verkar vara en kampanj att undergräva militärens auktoritet i den sekulära turkiska republiken. Bit för bit, steg för steg, går islamismen framåt i Turkiet, och Europa. Det är dags för motoffensiv, flickor och pojkar!

Permalänk | Anmäl #1 IslamIntolerant, 2010-01-24, 04:59

Håller med föregående talare.
Den turkiska militären har allt annat än rent mjöl i påsen alla gånger, men det som sker nu är en välplanerad offensiv från muslimskt håll för att få bort de som skyddar konstitutionen och hindrar Turkiet från att gå samma hemska öde som Iran.

Permalänk | Anmäl #2 1965, 2010-01-24, 23:57

Otroligt intressant artikel! Äntligen någon som skriver ärligt och analytiskt.

Utvecklingen i Turkiet är oroväckande på alla sätt och vis, i synnerhet sett ur demokratiska glasögon. Att EU inte tar detta på större allvar och agerar kraftigare för att Turkiet att få bukt med dessa underjordiska krafter är chockerande. Vare sig det är militären eller AKP så är metoderna man använder sig av oacceptabla inom en stat som påstår sig vara eller strävar att vara demokratisk.

Permalänk | Anmäl #3 Gigi, 2010-01-26, 16:26

Turkiet är blir det största muslimska landet som kommer med i EU. Men inte det sista. Sedan står resten av alla de muslimska staterna runt medelhavet på tur för medlemskap.

"The Euro-Mediterranean Partnership, formerly known as the Barcelona Process, was re-launched in 2008 as the Union for the Mediterranean. The Partnership now includes all 27 member states of the European Union, along with 16 partners across the Southern Mediterranean and the Middle East."

Albania
Algeria
Bosnia & Herzegovinia
Croatia
Egypt
Israel
Jordan
Lebanon
Libya
Mauritania
Monaco
Montenegro
Morocco
Occupied Palestinian Territories
Syria
Tunisia
Turkey

Permalänk | Anmäl #4 Lars Hellman, 2010-01-27, 21:17

Varför skriver New York Times om Gulen-rörelsen?

http://www.nytimes.com/2008/01/18/world/europe/18iht-19oxan-Turkishpreac...

Varför skulle en av världens mest ansedda tidningar skriva om en sekt?

Permalänk | Anmäl #5 Baba Zula Zula, 2011-10-09, 01:34