Ernst Kleins kritik mot Israel är vettlös

Efter ett års allt intensivare trakasserier från Turkiet, nu med att Turkiet på offentlig TV ökar på det antisemitiska hatet i Turkiet med flera judehatande filmer, var Ayalon tvingad att arrangera ett möte med den turkiska ambassadören i Israel - och gjorde det stora misstaget att lita på den israeliska mediakåren, som är precis lika vänstervinklad som i Sverige. De såg förstås chansen att förnedra en representant för högerregeringen som mycket viktigare än att ge turkarna en liten känga efter allt som Israel har fått i ansiktet av dem under det senaste året.

Nu har den israeliska regeringen lärt sej det också.

Ayalon har fått mycket kritik för spektaklet - och cirka åtta gånger fler positiva uppmuntranden. I en öppen omröstning i en israelisk tidning var det ungefär 50/50.

Lieberman håller helt med på anklagelserna mot Turkiet om än inte just detta lilla spratt som Ayalon satte upp. Han är högeligen bekymrad över alla hinder som Turkiet sätter upp för fortsatt goda relationer. Att direkt visa antisemitiska filmer i samma stil som Fatah och Hamas har gjort i decennier, för att framkalla judehat, är knappast lämpligt för ett land som vill stå på vänskaplig fot och även spela medlare i Mellanöstern.

En färsk rapport från Debka är mycket tankeväckande, en sammanfattning:

Israel ödmjukar sig inför ultimatum från Turkiet medan Ankara förbereder nästa dråpslag

[Komplett originalartikel på engelska i länken ]

Förhållandet mellan Israel och Turkiet nådde nytt lågvattenstånd när Turkiets president tvingade Israel att be om ursäkt för att Ayalon var klumpig när han kallade till sig den turkiska ambassadören och sa vad han tänkte om Turkiets upprepade antisemitiska attacker mot judarna genom att tillverka hatfilmer och visa på den statliga TVn.

Erdogan planerar att intensifiera sin kampanj för att nöta ner Israel inför de radikala åskådarna i Teheran, Damaskus, Gaza och Beirut. Dessa visar våldsamt stort intresse över Erdogans islamistiska ambitioner. Samtidigt råkar Mubarak illa ut.

Lieberman och Ayalon såg rött efter de ständiga påhoppen av den turkiska premiärministern och kände sig tvingade att säga i från på skarpen.

Genom att buga sig till Ankara har Israel dragit undan mattan för de moderata arabiska länderna Saudiarabien, Egypten, Jordanien och hjälpt islamistaxeln Turkiet-Iran-Syrien-Libanon.

Obama fattar ej heller att Erdogan har lämnat sin vänskap till Västvärlden inklusive Israel.

Erdogan pressar nu på Chavez och den sydarikanske presidenten Zuma för att försöka lura dem att utrusta två expeditioner till Gaza för att hjälpa terroristorganisationen Hamas - inte den palestinaarabiska befolkningen - och därigenom öka gapet mellan västvänliga arabländer och Erdogans islamistaxel.

Några av punkterna som Turkiet har anklagat Israel för

Jag skrev tidigare en del om det på länk1 och länk2. Det började med att Erdogan förolämpade Peres i Davos för ett år sedan, för att Israel var fräcka nog att försvara sig efter 8 års raketbeskjutning från Hamas. Nästa viktiga punkt var när en NATO-övning skulle hållas över Turkiet, där turkarna med några dagars varsel sa till israelerna att de kunde stanna hemma, var inte önskvärda. Med resultat att USA och Italien också drog sig ur så det blev inget av.

De turkiska sparkarna har kontinuerligt fortsatt. I och med EU:s helt oresonliga fientlighet mot Israel har de försökt att både äta kakan och behålla den - närma sig islamiststaterna i närheten, Iran och Syrien och Libanon - som håller på att glida in i fällan med Hizbollas makt där, samtidigt som vissa EU-stater njuter av Turkiets uppförande och ord: "ja, men vi vill ju bara ha fredliga förhållanden till Iran, Syrien och Libanon, vilket EU borde uppskatta.......".

Översikt av en några dagar gammal översiktsartikel:

Turkiet stärker banden med Libanon, Syrien och Iran

Libanons premiärminister Hariri besöker Turkiet för att signera avtal som tar bort visakrav och stärker försvarssamarbetet allt eftersom Ankara stärker banden med Israels tre självutnämnda fiender i norr. Turkiet och Libanon signerar också militära avtal för träning, vapen och informationsutbyte.

Israels ledande media, alla mer eller mindre vänstervinklade, har kritiserat Ayalon för hans uppträdande mot den turkiska ambassadören, som uppkallades till samtal bl.a. för den senaste turkiska såpoperan som på medeltida sätt berättar hur den israeliska Säkerhetstjänsten kidnappar muslimska babies.

Barak och en annan representant för det nästan utdöda arbetarpartiet, ministern för handel och arbete, är desperat turkvänliga, och i vissa kretsar uppfattades aktionen som en känga mot dessa.

I veckan angrep Erdogan Israel för att bomba terrorister i Gaza "utan anledning" och han anklagar Israel för att vara starka nog att överleva i en fientlig omvärld, kanske till och med att ha atomvapen, och det är ju ingalunda rättvist då att inte Iran får utveckla "kärnvapen för fredligt bruk".

I samband med besöket i Turkiet deklarerade Hariri Israel som fiende till Libanon. Turkiets nya militära band med Libanon följer motsvarande med Syrien och Iran två månader tidigare. Turkiet och Syrien har nyligen hållit gemensamma militärövningar.En annan artikel talar mer om hur nu också Erdogan sluter försvarsspakt med Libanon, som själva deklarerar sig som fiender till Israel. Man hoppas att israeliska turister i Turkiet nu är medvetna om att Hizbollahterrorister som behöver vila upp sej, kan resa utan visa till Turkiet.

Erdogan: Israel hotar fred i Mellanöstern

Erdogan anklagade i måndags Israel för att hota freden i Mellanöstern och att använda "oproportionerlig styrka" mot Hamas. [Han nämnde lika lite som någon annan vad proportionerlig styrka hade inneburit.]

Erdogan klagade på Israels observation från luft och hav, vad Hizbollahterroristerna sysslar med i Libanon. [Inte en antydan att Libanon bryter mot FN:s absoluta förbud att låta Hizbollah beväpnas.] Han klagade högeligen inför FN:s Säkerhetsråd, [där Turkiet har en temporär plats just nu, vilket aldrig Israel har tillåtits ha,] att de ska attackera Israels innehav av kärnvapen [enbart för försvar - annars hade de använt dem för länge sedan] lika mycket som de attackerar Irans uppbyggnad av sina kärnvapen. [Israel har aldrig skrivit under något avtal därom, vilket Iran har, utan Israel har i stället haft ett hemligt avtal med USA i 40 år, tills det roade Obama att offentligt avslöja detta.]

Erdogan attackerade också Israels flygattack mot muslimska terrorister i Gaza - "vilken ursäkt har ni denna gången?" 15 raketattacker mot Israel under januari och 8 under december tyckte han att judarna ju borde tåla.

Erdogan öste ur sej också andra lögner från den allmänna israelhatarligan.

Ayalon sade i israels radio att Erdogans kommentarer gör att Turkiet alltmer förlorar sin förmåga att uppträda som medlare i Mellanöstern.Enkelt uttryckt, Israel får inte vara starkt nog att försvara sig mot den muslimska världen enligt turkarna. Israel får absolut inte skjuta på killar när de laddar upp raketer avsedda att döda judar - eftersom de sällan faktiskt dödar kan därefter Erakat och Bildt säga: "se, de var inte så farliga, enbart pojkstreck med ofarliga hemmagjorda fyrverkeripjäser".

15 raketattacker från Gaza enbart i år säger rätt mycket - om vad svenska nyheterna nogsamt undviker att berätta om. Mer än 300 missiler sedan stilleståndet för ett år sedan.

Bildt har för länge sedan sumpat alla chanser att kunna agera medlare i Mellanöstern och nu arbetar Erdogan stenhårt på samma sak.

Netanyahus stora misstag att i det närmaste tvinga in arbetarpartiet i regeringen, trots att de knappast har några väljare kvar i Israel, står honom dyrt. Barak och en annan Labour minister i denna samlingen, Binyamin Ben-Eliezer, arbetar, som synes ovan, mycket hårt på att kräla i stoftet framför turkarna, rent rutinmässigt.

Denna artikel växte fram efter att ha läst Ernst Kleins vettlösa artikel i Newsmill. Vad denna artikel uttalar är en massiv anklagelse mot demokratiska val i Israel.

Ernst Klein verkar vara typexemplet på en över-assimilerad västerländsk jude som inget annat vill än att kunna gömma sig, samtidigt som han utnyttjar sin kulturella bas för att anklaga Israel för att tjäna både pengar och status. Där finns många exempel, både i lilla Sverige och övriga Västvärlden. Trettiotalets tyska judar var idealtillståndet, att ödmjukt kunna göra vad man ville utan att det syntes för mycket. Som Frontpage skriver: "Almost every self-hating Jew on the planet capable of banging on a keyboard is today either a columnist .... " Hur mycket judiskt blod som behövs vet jag inte, men Helle Klein är ytterst typisk.

Ernst Klein tycks vara livrädd för Israel. Alternativet till assimilation är att glädja sig över Israels styrka - och det är inte att fortsätta ödmjuka sig och leva en dhimmitilvaro under arabvärlden och resten av världen. Israel, den judiska nationen, bör enligt detta tänkesätt helst dela sig som en amöba och leverera en del av sin kropp, allt mer ju fler araberna blir. Detta enligt den förra regeringen och de små resterna av arbetarregeringen som finns kvar.

Lieberman säger saker som de är utan att linda in det i en stekt fläskremsa, precis som de gamla ledarna i Israel. Lieberman fick mycket fler röster än vänstern. Dessutom är Lieberman i högsta grad moderat, sett från högerpartierna i Israel. Han är en frisk fläkt i en israelisk politik som har blivit väldigt unken tack vare Barak och Olmerts underlåtna ödmjukande, han är från de ryska områdena som många av Israels första ledare som inte skämdes för att vara starka.

Nä, herr Klein, normal politisk verksamhet "går inte ut på att dämpa motsättningar" à la Pastor Jansson, utan reda upp motsättningarna, om än helst diskret, men Turkiet har i ett år bett om att det ska tas upp i friska luften, avsiktligt provocerat, och tänker fortsätta därmed.

Ralph Haglund, fil.lic. (21 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/16614

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Journalisten, f.d. parlamentarikern och författaren Pilar Rahola frågar sej:

"Varför är vänstern i Europa och runt om i världen besatt av de två mest solida demokratierna, USA och Israel, och inte av planetens värsta diktaturer?"

Hon säger: "Jag är inte judisk. Ideologiskt sett tillhör jag vänstern och till yrket är jag journalist. Varför är inte jag lika anti-israelisk som mina kollegor? Eftersom jag som icke-jude har det historiska ansvaret att bekämpa judehat och för närvarande hatet mot dess historiska hemland, Israel. Att bekämpa antisemitism är inte judarnas plikt, utan icke-judarnas."

http://missionxp.webblogg.se/2010/january/pilar-rahola-v-bekampar-antise... -- Pilar Rahola (v) bekämpar Antisemitismen från Vänstern

Permalänk | Anmäl #1 Dag Selander, 2010-01-16, 19:12

TIPS. ”Make Love, Not War – Älska Mer, Kriga Mindre!”, för det håller - "vet" Josef B.

Permalänk | Anmäl #2 Josef Boberg, 2010-01-16, 21:32