Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-01-13 22:01, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Foten bara gled iväg. Bromsarna slutade fungera. Bilen svängde av sig själv. Bussen blev ostyrbar. Den svarta halkan överrumplar oss när vädret slår om.
Fall med benbrott, seriekrockar, mötesolyckor och dikeskörningar. De förebyggs med bättre kunskaper och teknik - inte med moralkakor och dubbdäcksförbud.
Forskat och utbildat om fordonsdynamik sedan 1970.
Testat och tävlingskört bilar på is, bana och i rally.
Full körkortsbehörighet
(A BE CE DE).
Experimentella studier av bilkörning i nödsituationer.
Biomekanisk analys av halk- och fallolyckor.
Mer än 50 artiklar i Nationalencyklopedin
Professor (em) i färdsäkerhet vid Linköpings universitet.
Haveriutredare nu i eget företag (stop.se)
"Isstopp i Östgötatrafiken" meddelade DN och Sveriges Radio under onsdagen. Det är pendeltågens strömavtagare som blivit odugliga genom ovanligt kraftig isbildning.
På tur står vägarna och gångbanorna i Svealand och Götaland - att döma av Vägverkets halkprognos för det närmaste dygnet i skrivande stund mellan 13 och 14 januari.
Fysiken bakom halkan brukar väcka intresse när någon pedagogisk TV-meteorolog förklarar. Till det laget hör inte jag. Låt mig ändå försöka ...
Nu kryper lufttemperaturen uppåt efter den senaste tidens stränga kyla. Men det är fortfarande så kallt på marken att saltet inte biter på halkan. Då kan gångbanor och vägar täckas av tunn is, som överrumplar många trafikanter.
‑ Borde det inte vara tvärtom när kylan äntligen släpper?
Det kanske du undrar, bästa läsare.
Mitt svar:
Jo, för det mesta klarar vi oss från blixthalka. Men inte alltid.
Varmare luft kan innehålla mer vattenånga. När de mildare luftmassorna kyls mot den kalla marken kondenserar ångan till vatten, som snabbt fryser till ett isskikt. Det är svårupptäckt på asfalt, därav namnet "svart halka".
Om isskiktet byggs på så att det täcker asfaltens textur och poleras av odubbade däck kan det bli lika halt som vid underkylt regn.
‑ Vad betyder det här för mig som gångtrafikant?
Gångbanorna måste grusas eller skobroddarna måste greppa, så att skosulan hindras från att glida mer än några centimeter. Annars kan man tappa balansen och ramla omkull.
Sulans följsamhet och materialets förmåga att dämpa glidhastigheten har också stor betydelse för halkmotståndet i praktiken.
Det konstaterade mitt forskarlag i experiment, som man på videon kan skratta åt när det finns en sele som stoppar fallet. Observera att de två försökspersonerna faktiskt går på samma underlag men med olika skor. (Videon är densamma som i rubrikbilden.)
‑ Om jag kör bil då?
På gator och vägar förvärras situationen, om fler bilister kör på odubbade däck. Däckgummit polerar nämligen isen genom små glidrörelser i kontaktytan.
Oavsiktliga rödljuskörningar och seriekrockar blir sedan en naturlig följd av att trafikljusintervallen inte tar hänsyn till att väggreppet kan bli så dåligt som på vintern.
Tresekundersregeln och liknande avståndsrekommendationer bygger på att alla fordon har ungefär samma bromsförmåga. Men på polerad is kan en skicklig förare i en modern personbil med rejält dubbade däck bromsa bort mer än dubbelt så mycket fart per sekund - jämfört med vad man klarar i andra lagliga men sämre rustade ekipage i samma ström av fordon.
Vid sommarväglag är de procentuella skillnaderna mycket mindre.
För att stanna på polerad is med odubbade däck krävs ungefär tio gånger längre nödbromsning än på torr sommarväg.
Utan dubbrivning blir retardationen inte mycket större än cirka tio procent av tyngden. Det framgår av körexperiment, som mitt forskarlag gjorde med sportlovsturister som förare på tre olika vinterväglag. Vägverket var uppdragsgivare och fick mina rapporter för länge sedan. Även om man i den märkliga kampanjen mot dubbade däck hävdar att däck- och fordonsutveckling har gjort dubbarna överflödiga, så har is och däckfysiken inte ändrats.
- Tio gånger längre nödbromsning? I sekunder eller i meter?
Både och. Om man nödbromsar en sekund på torr asfalt, så minskar farten med ungefär trettio kilometer i timmen. Med odubbade däck på polerad is nära smältpunkten blir fartminskningen bara tre kilometer i timmen.
Att stanna från 30 går alltså på en sekund sommartid, men det kräver tio sekunder på isgata. Även bromssträckan blir tio gånger längre på isgata jämfört med på torr asfalt.
- Räcker trafiksignalernas gultid till för att stanna innan det blir rött?
Nej, inte på vinterväglag vad jag har sett. När det gröna ljuset släcks, ska gult sken visas en bestämd tid innan signalen växlar till rött. På "50-nätet" gäller fyra och på "70-nätet" fem sekunders gultid. Så står det i Vägverkets publikation Trafiksignaler (sid 37 i kap.5 Styrteknik).
På polerad is kan det gå åt över femton sekunders nödbromsning för att stanna från 50 kilometer i timmen med odubbade däck. Bromssträckan blir över hundra meter.
Om signalen växlar från grönt till gult sken på det avståndet kanske du i stället väljer att fortsätta köra i 50. Då har det varit rött i fyra sekunder, när du kommer farande förbi trafikljuset med 50 kilometer i timmen.
För att inte riskera rödljuskörning under såna här förhållanden måste farten vara orimligt låg, under femton kilometer i timmen.
- Då är det väl bara att ställa bilen?
Tja, om du inte har rejält dubbade däck på den.
Men akta dig för bussar och andra bilar! Innan du går ut kan det nog vara hälsosamt att kolla videoklippet i rubrikbilden över min tidigare artikel:
Gående varnas för Hornsgatan och lokala dubbdäcksförbud
Den här ledbussvideon är kanske också sevärd.
Ska du åka i en buss som lyckas bättre att komma iväg, så spänn fast dig, även i stadstrafik. Det lär ta tid innan några praktiska åtgärder har genomförts med anledning av problemen jag snuddar vid i mina tidigare Newsmillartiklar och -kommentarer, speciellt under rubrikerna
"Myndigheter blundar för bil- och bussolyckors komplexitet" och
"Glömd naturlag bakom bussolyckan i Spånga".
- Hur är det på motorväg och vid landsvägskörning?
Räcker det med tre sekunders avstånd?
Nej, långt därifrån.
Skillnaderna i bromsförmåga på polerad is är så stor mellan olika bilar att det lär bli fler seriekrockar på våra tätt trafikerade motorleder, speciellt nu när dubbdäcksandelen minskar bland personbilarna.
Det ska jag inte tynga texten med här, så låt mig hänvisa till debattartikeln i SvD (Vägverket vilseleder bilister) apropå E4-kaoset vid Arlanda för några år sedan.
När det gäller sladdolyckor krävs lite mer fysik och komplex matematik för att förklara rörelserna i detalj. Men nu kanske det räcker med videoklippen som är länkade till artikeln Komplexa fenomen bakom sladdolyckor
... för att kunna föreställa sig den fordonsdynamiska bakgrunden till de tragiska händelser som utökades i antal under onsdagen enligt DNs rubrik Kvinna omkom i Värmlandsolycka.
Snön faller och med den spårar trafiken ur. Var vinterberedskapen bättre förr eller vad är problemet?

Fullt duglig maskinutrustning för järnvägen skrotas

Extrem ishalka för alla när ingen har dubbdäck

Glömd naturlag bakom bussolyckan i Spånga


Inte förarfel när tunga fordon slirar
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Tack, som blivande körkortstagare så var det här en väldigt informativ artikel. Tvivlar på att jag hade fått lika bra information om detta ämne i en körskolebok.