Bottentrålar sänker fisket

Bottentrålning resulterar i förstörd havsbottenmiljö, omfattande koldioxidutsläpp och stora bifångster som slängs tillbaka döende.

Bottentrålning tillhör en av de mest effektiva fiskemetoderna, men på senare tid har en rad negativa miljökonsekvenser konstaterats och beskrivits. Ny forskning tyder dessutom på att trålning på mjuka bottnar rör upp havssediment varpå farliga ämnen som legat lagrade frigörs.

Dödar allt
Daniel Pauly, en av världens ledande fiskeribiologer har till exempel liknat fiske genom bottentrålning med att hugga ner skogen i syfte att skjuta hjortar. En bottentrål som dras längst botten får med sig allt som kommer i dess väg. En del av näten som används kan ha en öppning lika stor som en fotbollsplan. Både växter, bottendjur och fiskar av olika arter och storlekar slukas av trålen. Trålarna lämnar djupa sår i botten som ingen vet hur lång tid de tar att läka.

Bifångst
Tonvis av fisk som inte har hunnit föröka sig och fisk som yrkesfiket inte vill ha tas upp och slängs sedan död eller döende tillbaka. Tidvis utgör bifångsten en mycket stor del av fångsten. En studie över bottentrålning av havskräftor i Nordsjön visar t ex att hela 88 procent av den totala fångsten var bifångst.

Trålfisket står också för omfattande koldioxidutsläpp. Den största delen av utsläpp från fiskprodukter kommer från själva fisket och inte från transporter eller lagerhållning. Fiske av torsk med trål släpper ut 3,8 koldioxid per kg fisk. Motsvarande siffra för nätfiske är 0,9 kg. Vid fiske av havskräftor är det ännu värre, hela 23 kg koldioxid släpps ut per kg kräfta vilket kan jämföras med 5,6 kg för burfångade kräftor.

Miljögifter och algblomning
Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Utsläpp av miljögifter, överfiskning och övergödning är alla exempel på Östersjöns miljöproblem. Bottentrålningen bidrar till utfiskningen men också genom att bottensediment rörs upp varpå miljögifter och fosfor som legat begravda frigörs och kommer ut i kretsloppet. Fosforn fungerar som mat åt alger och bakterier. När vattnet blir näringsrikare ökar algblomningen

I Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön bottentrålas VARJE KVADRATMETER ungefär en gång om året! Med tanke på att det tar många år för botten att återhämta sig, förvärras tillståndet för varje dag!

Bara på svenska västkusten ökade bottentrålningen från 60 000 hrs om året till 200 000 hrs, samtidigt som fartygen blev större (1978-2000). Större fartyg innebär kraftigare maskiner, vilket medger tyngre trålar och större ödeläggelse...

Enligt Statens Sjöhistoriska Museum innebär dagens trålar en tilltagande ödeläggelse av kulturhistoriska fornlämningar, främst äldre skeppsvrak av trä. Man konstaterar också att nya trålmetoder innebär att fler områden nu är trålbara, och ytterligare vrak förstörs innan de hunnit dokumenterats.

Avslutningsvis...

Fisk är bra, även fiskare.
Odlad fisk är bra, även fiskodlare.

... men en förutsättning är att fiske/vattenbruk sker enligt principerna för hållbar utveckling. Bottentrålning är inte det, även om det är en effektiv fiskemetod - på kort sikt!
Det finns redan alternativ, så ett beslut kan fattas omedelbart! Exempelvis burar för kräftfiske och backer (långrev) för torsk. Detta fiske borde kunna sysselsätta fler personer - utan att fisken blir mycket dyrare, då omkostnaderna är betydligt mindre. Både vad gäller båtens storlek, drivmedel och redskap. Vad som saknas är politisk vilja - och din röst!

Stefan Docksjö (1 artiklar)

Anmäl