Vem är den svenska modellen till för?

Ett utmärkande drag för svensk inrikespolitik har under många år varit att frågor från alla politikområden vid konflikt har fått vika inför Den Svenska Modellen vilket innebär att oberoende av frågornas ursprung och självständiga betydelse de med automatik förpassats till en underordnad ställning i förhållande till arbetsmarknadspolitiken. Våra folkvalda tvingas nu ofta försöka friskriva sig från nackdelarna med denna politikens inbördes hackordning som samtidigt såväl regeringspartierna som oppositionen ändå uppger sig ha för avsikt att behålla.

Den mest uppenbara nackdelen med en arbetsmarknadspolitik som i grunden är baserad på höga ersättningsnivåer och en lång ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen är givetvis att de faktorerna - som sätter nivån på reservationslönen - i sig tenderar att driva upp volymen på arbetslösheten. Andra nackdelar är mindre uppenbara men likväl sedan länge identifierade effekter av den valda politiken. i olika sammanhang brukar exempelvis uppmärksammas den dåliga återväxten bland större svenska företag. Däremot nämns i princip aldrig den starka kritiken på den punkten mot den arbetsmarknadspolitik vi har som framfördes redan vid införandet av arbetslöshetsförsäkringen. Med statliga stöd till storindustrin minskar självfallet såväl incitamenten för - som möjligheterna till - tilväxt i andra branscher inte minst eftersom redan befintliga verksamheter både suger upp tillgänglig arbetskraft och att lönenivåerna sätts efter storföretagens bärkraft.

Den svenska arbetsmarknaden står i dag inför strukturella förändringar i och med aviserade nedläggningar inom bilindustrin. Trots allvaret för den enskilde som blir av med jobbet är dessa förändringar alltså likafullt egentligen inget annat än negativa effekter av en vald politik som under generationer haft stark folklig förankring genom fackföreningsrörelsen. När därför i dag framför allt ledande Socialdemokrater inte längre verkar acceptera att partiets fördelningspolitik möjliggjorts enbart genom att näringslivet tillåtits verka på marknadsmässiga villkor är det en befogad fråga vilken roll partiet vill försöka spela i framtiden.