[...] on januari 12, 2010 Moderaternas riksdagskandidat Johnny Munkhammar skriver i en artikel på Newsmill om att LO försöker politisera den kommande avtalsrörelsen. Munkhammar menar på att LO [...]
Blogg:Facket ska inte rädda företagen « Metaetik, 2010-01-12, 12:48
Varför skulle de börja nu helt plötsligt?
Permalänk | Anmäl
BluePrint, 2010-01-11, 22:24
LO är en blandning av en kartell för att hålla uppe arbetskraftskostnaderna och ett politiskt parti. Det är väl det enda politiska parti som har enorm makt utan att ha fått en enda röst i ett riksdagsval.
Jonnny Munkhammar har rätt, men jag tror inte att LO ser nackdelarna med att vara intimt sammankopplade med (s), trots att hälften av medlemmarna röstar på Alliansen. Man önskar ju att de kunde ta lärdom av sina danska vänner, som frikopplat sig från (s).
Permalänk | Anmäl
Ingemar, 2010-01-12, 00:45
Lo har tillsammans med S. som dom sedan starten är intimt förenade med, och tillsammans har de lyckats bra!
Tack vare sammarbetet S-Lo har vi
Högkonjungtur på Invandrarverket och i våra fängelser som är fulla med invandrare!
Försvårat o tryckt ned egenföretagande!
Lyckats få massor av duktiga o framgångsrika Svenskar att emigrera!
Förstöra Sveriges ekonomi!
Lägga ned landets försvar!
Skänka våra biståndspengar till korrupta regimer i Afrika!
Beslata pensionspengar så att man nu måste sänka pensionerna!
Samt säkert 1000 galenskaper till!
Permalänk | Anmäl
Tgvara, 2010-01-12, 05:50
Munkhammar påstår att facket inte hjälper arbetslösa. Blir inte Mona statsminister får ha rätt.
Permalänk | Anmäl
Anna Ingers, 2010-01-12, 10:58
Skönt med en äkta verklighetsanalys som omväxling. Men det är som om vissa newsmillanvändare inte riktigt tål ljuset. Trolltyg.
Permalänk | Anmäl
Loka, 2010-01-12, 11:43
Den mest uppenbara nackdelen med den arbetsmarknadspolitik Alliansregeringen ärvt som är baserad på höga ersättningsnivåer och en lång ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen är givetvis att de faktorerna i sig driver upp volymen på arbetslösheten. Andra nackdelar är mindre uppenbara men likväl fullt förutsebara effekter av den valda politiken. i olika sammanhang brukar exempelvis uppmärksammas den dåliga återväxten bland större svenska företag. Däremot nämns i princip aldrig den starka kritiken på den punkten mot den arbetsmarknadspolitik vi har som framfördes redan vid införandet. Med statliga stöd till befintliga verksamhetsområden minskar självfallet såväl incitamenten för - som möjligheterna till - tilväxt i andra branscher.
Den svenska arbetsmarknaden står i dag inför större strukturella förändringar i och med nedläggningarna inom bilindustrin. Trots allvaret för den enskilde som blir av med jobbet är dessa förändringar egentligen inget annat än effekter av en vald politik som under generationer haft stark folklig förankring. När i dag framför allt ledande Socialdemokrater inte längre ser ut att förstå att partiets fördelningspolitik möjliggjorts enbart genom att näringslivet tillåtits verka på marknadsmässiga villkor är det en befogad fråga om partiet spelat ut sin roll i svensk politik.
Permalänk | Anmäl
Tobias Wallin, 2010-01-12, 12:11
Vi som jobbar med fackliga frågor direkt på golvet är klara över att det finns två huvudalternativ i politiken. Det finns det som är illa och det finns det som är ännu värre. Det senare är det vi har nu och det ska definitivt bort nu i september. Jag är själv inte socialdemokrat, snarare till vänster. Relationen till socialdemokratin är något arbetarna och fackföreningarna klarar själva utan goda råd från timbrodebattörer som Johnny Munkhammar och andra. De har helt enkelt inte med detta att göra. Själv lägger jag mig inte i vilka ekonomiska och andra reationer Moderaterna har med Svenskt Näringsliv, Timbro, Lions, Rotary or what so ever.
För en självständigkampduglig arbetarrörelse mot borgarpolitiken!
Permalänk | Anmäl
Bosse Johansson, 2010-01-12, 13:25
Det skulle vara prydligt om Munkhammar kunde mana Svensk Näringsliv att lägga mer kraft på att rädda kvar arbetstillfällen i landet och att skapa nya sådana än att ösa pengar över olika former av lobyorganisatioer till förmån för en modertstyrd högerregering.
Permalänk | Anmäl
Fritänkare, 2010-01-12, 14:04
De LO-medlemmar som gärna vill behålla jobbet framöver borde vara väldigt oroliga över att deras fackliga ledningar vill tvinga fram centrala löneökningar. Det kommer slå ut många jobb.
Det enda vettiga är förstås sifferlösa centrala avtal. Låt lokala förhandlingar avgöra vilka lönehöjningar som företaget klarar av.
Permalänk | Anmäl
Lars Jilmstad, 2010-01-12, 14:35
"Politisera inte avtalsrörelsen". Haha, det här va fan det dummaste jag läst! Att Svenskt Näringsliv inte skulle satsa allt på att sprida nyliberal och konservativ proppaganda och LO sluta stödja S är så långsökt att man om man ska skratta eller gråta. Avtalsrörelsen är politiserad av sin natur.
Permalänk | Anmäl
A, 2010-01-12, 16:35
Samma gamla struntprat. De som äger kapital ska få vara hur giriga som helst, och eftersträva maximal vinst. De som arbetar ska vara blygsamma och 'visa sitt samhällsansvar' genom att inte kräva för mycket i lön. Förutom, såklart, om man är så högt uppe i hierarkin att man är närmare ägarna än löntagarna, då behövs inte samhällsansvar längre utan då ska man vara maximalt girig efter bonusar.
Permalänk | Anmäl
Mats Forssblad, 2010-01-13, 10:55
Socialdemokratin och LO har det senaste halva seklet drivit en politik som mer gått ut på att bekämpa rikedom än att bekämpa fattigdom.
Högre löner kan bara fås, om företagen gör högre vinster och kan investera för framtiden. Det LO inte vill förstå är att satsningen på nya verksamheter, som kan ge framtidens jobb, kan bara ske om det finns ägare som är tillräckligt rika för att våga riskera. Ägarna kan överföra kapital från gårdagens industrier, som rationaliserar bort personal, till morgondagens, som expanderar personalstyrkan.
Bekämpningen av svenskars rikedom har dels drivit många särskilt framgångsrika entreprenörer ut ur landet, ex.vis Kamprad och Rausing. Andra har fått exklusiva skatterabatter, ex.vis HM:s ägare. En orättvisa, som är både stötande och orationell.
Med det ger ingen återväxt. Den kan främst komma från de många "höginkomsttagare" som nu straffbeskattas med statsskatt och värnskatt. De skulle kunna starta företag, om de fick behålla pengarna. De skulle vara landets mest kompetenta förvaltare av "riskkapital", sitt eget kapital.
Då LO bekämpar rikedomen för svenskar, får LO färre svenska företagsledningar att förhandla med. Ägandet flyttar utomlands. Utlänningar tjänar nästan dubbelt så mycket på att äga ett svenskt företag som svenskar gör.
För medlemmarna har politiken betytt att Sverige kommit efter i välstånd. LO:s politik har gjort dem fattigare, inte så rika som de skulle kunnat vara ! LO är bakåtsträvare.
Sedan LO togs över från de verklighetsförankrade pionjärerna, som träffade Saltsjöbadsavtalet, av maktlystna ungdomar på 60-talet, har organisationen utvecklats till en byråkrati, vars högsta ändamål är att försörja sina funktionärer.
Och funktionärerna måste därför inbilla de anställda att de gör någon nytta. Därför måste de avtalade lönepåslagen se stora ut. De räknar med att medlemmarna inte skall förstå att pengarna blir lika mycket mindre värda som påslagen är för höga.
I en lågkonjunktur är alla generella påslag för höga ! Det krävs bara sunt förnuft för att förstå det.
Motiven för dagens lönekrav är endast att inbilla medlemmarna att funktionärerna gör någon nytta. I realiteten kommer de att göra medlemmarna fattigare, eftersom de får betala bidragen till det ökande antalet arbetslösa på skatten.
LO är inte längre till för medlemmarna utan främst för dess funktionärer.
Permalänk | Anmäl
Fundersam, 2010-01-13, 12:37
En bra "sågning" av Facket!!
Socialdemokraterna; Facket, (S) och alla andra organisationer inom "Rörelsen" får inte bli för stora.
Deras mål är ett tiotalt inflytande över allt som förekommer i samhället.
Stödet till (S) är odemokratiskt och bör stoppas.
Ingen vill vara med och betala ett partis valrörelse, vars politik man är emot.
Permalänk | Anmäl
Skogstokig, 2010-01-13, 13:15
Fackförbund bör vara politiskt oberoende så långt som möjligt. Sedan kan du visserligen ha åsikter om sakfrågor som rör deras medlemmar. Ett politiskt utspel blir inte bra bara för att det kommer från ett vist parti, alla partier kan komma med korkade och dumma förslag..
När sedan ett fackförbund går in politiskt och samarbetar med ett parti, så kränker de samtidigt de medlemmar som inte stödjer det partiet. Så, kan bara säga att jag tycker synd om de som i praktiken bara har att gå med i ett fackförbund som far en helt annan politisk agenda än de själva.
Så, har LO någon självrespekt och respekt för sina medlemmar tar de ett politiskt avstånd från alla partier. Dock, betyder inte detta att de kan uttala sig runt arbetspolitik när det rör sina medlemmar.
Permalänk | Anmäl
K, 2010-01-14, 16:33
Nej du, Johnny Munkhammar. Det är nog ingen idé att tro att något hopp finns i facket. Fackförbund har en notorisk benägenhet att bli korrumperade och tjäna andra intressen än sina medlemmar.
Permalänk | Anmäl
Offsure, 2010-01-15, 04:36
Munkhammar bluffar.
Om mindre pengar läggs på löner så används dom pengarna inte till nyanställningar.
Företag anställer inte för att dom har pengar över. Hur dum får man bli?
Företag anställer om dom behöver.
Ett bra sätt att få dom att behöva anställa är om någon köper deras produkter och tjänster.
Ett bra sätt att få några att köpa deras produkter är att några har råd. Helst några fler än företagarna själva.
Inte ens en tokliberal anser väl att ett näringsliv som består av handel mellan företagare är livets yttersta mening.
Permalänk | Anmäl
Olof Lindberg, 2010-01-15, 18:49
LO är alltid mer intresserad av att ta ut sina medlemmar till strejk när vi har en borgerlig regering. Om du som arbetare vill ha upp din lön så ökar med andra ord chansen för det om vi har en borgerlig regering. Då är inte LO lika intresserad av hur det går för Sverige som helhet, som man är om vi har en socialdemokratisk regering, utan blir helt plötsligt väldigt mån om arbetarnas löner och rättigheter. Löner och rättigheter som ironiskt nog försvagats under den socialdemokratiska regeringstiden, då Göran Persson effektivt lamslog LO.
Permalänk | Anmäl
Johan Wettergren, 2010-04-05, 08:52
18 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Varför skulle de börja nu helt plötsligt?
LO är en blandning av en kartell för att hålla uppe arbetskraftskostnaderna och ett politiskt parti. Det är väl det enda politiska parti som har enorm makt utan att ha fått en enda röst i ett riksdagsval.
Jonnny Munkhammar har rätt, men jag tror inte att LO ser nackdelarna med att vara intimt sammankopplade med (s), trots att hälften av medlemmarna röstar på Alliansen. Man önskar ju att de kunde ta lärdom av sina danska vänner, som frikopplat sig från (s).
Lo har tillsammans med S. som dom sedan starten är intimt förenade med, och tillsammans har de lyckats bra!
Tack vare sammarbetet S-Lo har vi
Högkonjungtur på Invandrarverket och i våra fängelser som är fulla med invandrare!
Försvårat o tryckt ned egenföretagande!
Lyckats få massor av duktiga o framgångsrika Svenskar att emigrera!
Förstöra Sveriges ekonomi!
Lägga ned landets försvar!
Skänka våra biståndspengar till korrupta regimer i Afrika!
Beslata pensionspengar så att man nu måste sänka pensionerna!
Samt säkert 1000 galenskaper till!
Munkhammar påstår att facket inte hjälper arbetslösa. Blir inte Mona statsminister får ha rätt.
Skönt med en äkta verklighetsanalys som omväxling. Men det är som om vissa newsmillanvändare inte riktigt tål ljuset. Trolltyg.
Den mest uppenbara nackdelen med den arbetsmarknadspolitik Alliansregeringen ärvt som är baserad på höga ersättningsnivåer och en lång ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen är givetvis att de faktorerna i sig driver upp volymen på arbetslösheten. Andra nackdelar är mindre uppenbara men likväl fullt förutsebara effekter av den valda politiken. i olika sammanhang brukar exempelvis uppmärksammas den dåliga återväxten bland större svenska företag. Däremot nämns i princip aldrig den starka kritiken på den punkten mot den arbetsmarknadspolitik vi har som framfördes redan vid införandet. Med statliga stöd till befintliga verksamhetsområden minskar självfallet såväl incitamenten för - som möjligheterna till - tilväxt i andra branscher.
Den svenska arbetsmarknaden står i dag inför större strukturella förändringar i och med nedläggningarna inom bilindustrin. Trots allvaret för den enskilde som blir av med jobbet är dessa förändringar egentligen inget annat än effekter av en vald politik som under generationer haft stark folklig förankring. När i dag framför allt ledande Socialdemokrater inte längre ser ut att förstå att partiets fördelningspolitik möjliggjorts enbart genom att näringslivet tillåtits verka på marknadsmässiga villkor är det en befogad fråga om partiet spelat ut sin roll i svensk politik.
Vi som jobbar med fackliga frågor direkt på golvet är klara över att det finns två huvudalternativ i politiken. Det finns det som är illa och det finns det som är ännu värre. Det senare är det vi har nu och det ska definitivt bort nu i september. Jag är själv inte socialdemokrat, snarare till vänster. Relationen till socialdemokratin är något arbetarna och fackföreningarna klarar själva utan goda råd från timbrodebattörer som Johnny Munkhammar och andra. De har helt enkelt inte med detta att göra. Själv lägger jag mig inte i vilka ekonomiska och andra reationer Moderaterna har med Svenskt Näringsliv, Timbro, Lions, Rotary or what so ever.
För en självständigkampduglig arbetarrörelse mot borgarpolitiken!
Det skulle vara prydligt om Munkhammar kunde mana Svensk Näringsliv att lägga mer kraft på att rädda kvar arbetstillfällen i landet och att skapa nya sådana än att ösa pengar över olika former av lobyorganisatioer till förmån för en modertstyrd högerregering.
De LO-medlemmar som gärna vill behålla jobbet framöver borde vara väldigt oroliga över att deras fackliga ledningar vill tvinga fram centrala löneökningar. Det kommer slå ut många jobb.
Det enda vettiga är förstås sifferlösa centrala avtal. Låt lokala förhandlingar avgöra vilka lönehöjningar som företaget klarar av.
"Politisera inte avtalsrörelsen". Haha, det här va fan det dummaste jag läst! Att Svenskt Näringsliv inte skulle satsa allt på att sprida nyliberal och konservativ proppaganda och LO sluta stödja S är så långsökt att man om man ska skratta eller gråta. Avtalsrörelsen är politiserad av sin natur.
Samma gamla struntprat. De som äger kapital ska få vara hur giriga som helst, och eftersträva maximal vinst. De som arbetar ska vara blygsamma och 'visa sitt samhällsansvar' genom att inte kräva för mycket i lön. Förutom, såklart, om man är så högt uppe i hierarkin att man är närmare ägarna än löntagarna, då behövs inte samhällsansvar längre utan då ska man vara maximalt girig efter bonusar.
Socialdemokratin och LO har det senaste halva seklet drivit en politik som mer gått ut på att bekämpa rikedom än att bekämpa fattigdom.
Högre löner kan bara fås, om företagen gör högre vinster och kan investera för framtiden. Det LO inte vill förstå är att satsningen på nya verksamheter, som kan ge framtidens jobb, kan bara ske om det finns ägare som är tillräckligt rika för att våga riskera. Ägarna kan överföra kapital från gårdagens industrier, som rationaliserar bort personal, till morgondagens, som expanderar personalstyrkan.
Bekämpningen av svenskars rikedom har dels drivit många särskilt framgångsrika entreprenörer ut ur landet, ex.vis Kamprad och Rausing. Andra har fått exklusiva skatterabatter, ex.vis HM:s ägare. En orättvisa, som är både stötande och orationell.
Med det ger ingen återväxt. Den kan främst komma från de många "höginkomsttagare" som nu straffbeskattas med statsskatt och värnskatt. De skulle kunna starta företag, om de fick behålla pengarna. De skulle vara landets mest kompetenta förvaltare av "riskkapital", sitt eget kapital.
Då LO bekämpar rikedomen för svenskar, får LO färre svenska företagsledningar att förhandla med. Ägandet flyttar utomlands. Utlänningar tjänar nästan dubbelt så mycket på att äga ett svenskt företag som svenskar gör.
För medlemmarna har politiken betytt att Sverige kommit efter i välstånd. LO:s politik har gjort dem fattigare, inte så rika som de skulle kunnat vara ! LO är bakåtsträvare.
Sedan LO togs över från de verklighetsförankrade pionjärerna, som träffade Saltsjöbadsavtalet, av maktlystna ungdomar på 60-talet, har organisationen utvecklats till en byråkrati, vars högsta ändamål är att försörja sina funktionärer.
Och funktionärerna måste därför inbilla de anställda att de gör någon nytta. Därför måste de avtalade lönepåslagen se stora ut. De räknar med att medlemmarna inte skall förstå att pengarna blir lika mycket mindre värda som påslagen är för höga.
I en lågkonjunktur är alla generella påslag för höga ! Det krävs bara sunt förnuft för att förstå det.
Motiven för dagens lönekrav är endast att inbilla medlemmarna att funktionärerna gör någon nytta. I realiteten kommer de att göra medlemmarna fattigare, eftersom de får betala bidragen till det ökande antalet arbetslösa på skatten.
LO är inte längre till för medlemmarna utan främst för dess funktionärer.
En bra "sågning" av Facket!!
Socialdemokraterna; Facket, (S) och alla andra organisationer inom "Rörelsen" får inte bli för stora.
Deras mål är ett tiotalt inflytande över allt som förekommer i samhället.
Stödet till (S) är odemokratiskt och bör stoppas.
Ingen vill vara med och betala ett partis valrörelse, vars politik man är emot.
Fackförbund bör vara politiskt oberoende så långt som möjligt. Sedan kan du visserligen ha åsikter om sakfrågor som rör deras medlemmar. Ett politiskt utspel blir inte bra bara för att det kommer från ett vist parti, alla partier kan komma med korkade och dumma förslag..
När sedan ett fackförbund går in politiskt och samarbetar med ett parti, så kränker de samtidigt de medlemmar som inte stödjer det partiet. Så, kan bara säga att jag tycker synd om de som i praktiken bara har att gå med i ett fackförbund som far en helt annan politisk agenda än de själva.
Så, har LO någon självrespekt och respekt för sina medlemmar tar de ett politiskt avstånd från alla partier. Dock, betyder inte detta att de kan uttala sig runt arbetspolitik när det rör sina medlemmar.
Nej du, Johnny Munkhammar. Det är nog ingen idé att tro att något hopp finns i facket. Fackförbund har en notorisk benägenhet att bli korrumperade och tjäna andra intressen än sina medlemmar.
Munkhammar bluffar.
Om mindre pengar läggs på löner så används dom pengarna inte till nyanställningar.
Företag anställer inte för att dom har pengar över. Hur dum får man bli?
Företag anställer om dom behöver.
Ett bra sätt att få dom att behöva anställa är om någon köper deras produkter och tjänster.
Ett bra sätt att få några att köpa deras produkter är att några har råd. Helst några fler än företagarna själva.
Inte ens en tokliberal anser väl att ett näringsliv som består av handel mellan företagare är livets yttersta mening.
LO är alltid mer intresserad av att ta ut sina medlemmar till strejk när vi har en borgerlig regering. Om du som arbetare vill ha upp din lön så ökar med andra ord chansen för det om vi har en borgerlig regering. Då är inte LO lika intresserad av hur det går för Sverige som helhet, som man är om vi har en socialdemokratisk regering, utan blir helt plötsligt väldigt mån om arbetarnas löner och rättigheter. Löner och rättigheter som ironiskt nog försvagats under den socialdemokratiska regeringstiden, då Göran Persson effektivt lamslog LO.