Öppet brev till Riksrevisor Eva Lindström - Granska diskrimineringarna mot pensionärerna !

Riksrevisionen har redan granskat jobbskatteavdraget. I utlåtandet - "Jobbskatteavdraget" -konstateras att regeringen satsar 71 miljarder i syfte att få 80 000 fler i arbete - d.v.s. 880 000 kr per man varje år - eller mer än dubbelt så mycket som produktionsvärdet. Bara av detta faktum förstår envar att det egentliga syftet inte kan vara - att få fler i arbete - utan att sänka skatterna. Det är inget fel med det - men då bör även pensionärernas skatter sänkas på samma villkor. Sedan är det en självklarhet att alla som kan - också skall försörja sig själva.

Av Riksrevisionens 87-sidiga utlåtande - - framgår att det är mycket tveksamt om fler kommer i arbete på grund av detta avdrag. Klicka på länken nedan och därefter på "Huvuddokumentet och läs http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/EArchiveItemPage____555.aspx?publicationid=2798&order=ZmFsc2U= eller gå igenom bifogade 4-sidiga utdrag av rapporten. Där framgår:

• att det visserligen finns en liten teoretisk effekt, men endast på lång sikt.
• att incitamentet dock bara fungerar om de arbetslösa är medvetna om och väl förstår hur stor inkomstökningen blir om man arbetar istället för att gå på bidrag.
• att en enkät visar att förståelsen för åtgärden är låg - att bara 12 % av de arbetslösa, 2 % av de unga arbetslösa och 7 % av de utrikes födda väl förstår effekten.
• att Riksrevisionsverket bestyrker vad Konjunkturinstitutet, SNS, Finanspolitiska rådet m.fl. tidigare sagt - de internationella erfarenheter från USA och England om jobbskatteavdragets effekt, som Allianspolitiker så ofta hänvisar till - endast avser lågbetalda - t.ex. arbetslösa ensamstående mödrar, som bara kan få lågbetalda jobb. Endast för dessa ger ett jobbskatteavdrag effekt.
• att Riksrevisionen därför bedömer att det finns stor risk för att jobbskatteavdraget inte uppnår regeringens mål att få fler i arbete.

Alliansens jobbskatteavdrag är konstruerat på ett helt annat sätt än systemen i USA och England. I Sverige ges högre avdrag ju mer man tjänar. Inkomsttagare med 100 000/år får bara 8 716 - de med 500 000 får 21 024. Riksrevisorn påpekar att skattesänkningar till högre inkomsttagare istället kan få negativ effekt på arbetsutbudet - bidraget betalar istället en veckas ledighet.

Incitamentet är dessutom alldeles för lågt för att ge effekt för dem som möjligen kan påverkas. En låginkomsttagare med 17 000 kr/månad vinner på jobbskatteavdrag 1-4 endast 7 kr extra per timme efter skatt - eller 56 kr per dag - mindre än vad en lunch kostar.

Anmärkningsvärt är hur Allianspolitikerna systematiskt missleder allmänheten genom att fortsätta att påstå att jobbskatteavdraget stöds av forskningen. Även pressen deltar i detta.  SvD:s P J Anders Linder har i ledare två dagar i rad påstått att Riksrevisionen anser att jobbskatteav-draget skapar fler jobb. Läser man bara första meningen i utredningens sammanfattning - finns ingen tid över för reflektion?

Motivet för jobbskatteavdraget är bara en teoretisk konstruktion för att - mot grundlagens principer - gynna delar av befolkningen och missgynna andra. Metoden är inte effektiv för att nå syftet - att få fler i arbete - alltså ett fall för Riksrevisionen.

Jobbskatteavdraget har inte heller stöd hos allmänheten. Tidningen Riksdag & Departement redovisar en enkät som säger att - nio av tio svenskar vill ha samma skatt för pensionärer som för de som arbetar. - Tidningen tror inte heller att det är möjligt att gå till val med nuvarande inkomstklyftor. Sanningen kryper alltså allt närmare Riksdagshuset.

Vanligt folk förstår också att vuxna barn inte vill ha förmåner på bekostnad av att deras föräldrar blir utan. Allt färre tror att fler jobb skapas om pensionärerna beskattas högre. Även internationellt sett är Allianspolitikerna ensamma om sin åsikt. Bland 18 undersökta länder (EU-15 samt Norge, USA och Australien) har alla samma eller lägre beskattning av pensioner än av löner - enligt PRO:s undersökning. Pensionärerna bör kompenseras med 10 miljarder/år.

Härmed ombeds Riksrevisorn att även granska tidigare regeringars diskrimineringar mot pensionärerna - avseende följande punkter:

1. (S)-regeringen har infört en skattesänkning på 84 miljarder per år till dem som betalar pensionsavgiften på 7 %. Pensionärerna bör kompenseras med 12 miljarder per år.
2. Riksdagen överförde 258 miljarder från AP-fonderna till statskassan med motiveringen att staten övertog betalningsansvaret för pensioner av socialkaraktär - garantipensioner, bostadstillägg mm - Dessa pensionsförmåner hade staten tidigare lagt in i ATP-systemet utan finansiering.  Garantipensionärerna blev systemets s.k. "fripassagerare".  Att då begära 258 miljarder när staten återtog betalningsansvaret är orättmätigt. På grund av den felaktiga överföringen slår nu bromsen till 2010-2014. Av tabell 3 nedan framgår att det kostar en genomsnittspensionär 380 kr per månad i fem år eller sammanlagt för landets 1,8 milj pensionärer = 8 miljarder per år i fem år.
3. Vid det nya pensionssystemets införande sänkte Riksdagen intjänade ATP-pensioner för framtiden med ett kumulativt avdrag på 1,6 % per år. Detta hade varit godtagbart om ATP hade gett högre pensioner än det nya pensionssystemet. En utredning visar dock att de båda systemet ger lika höga pensioner vid samma villkor. Därför bör 1,6 %-avdraget slopas. En genomsnittlig ATP-baserad pension sänks under en 17 årsperiod (återstående genomsnittlig livslängd vid 65) med sammanlagt 350 000 kr. Kompensation till äldre med ATP-baserade pensioner som ännu är livet skulle kosta c:a 20 miljarder i sju år.
4. Under krisen på 1990-talet fick alla befolkningsgrupper bidra. Alla har fått sina eftergifter återställda - utom pensionärerna. Försäkringskassan har tidigare medgivit att de ATP-baserade pensionerna borde höjas med 2 %. Kostnad = 3 miljarder per år i sju år.

Ovanstående fem åtgärder skulle genomsnittligt ge en pensionshöjning på 1 900 kr/månad.

Allianspolitikers besked till äldre om skatter är inte transparanta.  Ofta sägs att pensionärerna fått två skattesänkningar under mandatperioden, men inget nämns om hur mycket pensionärer resp. de yrkesverksamma fått under åren 2006-2010. Av tabell 1 nedan framgår att en yrkesverksam med en inkomst på 26 000 kr per månad fått sammanlagt 66 400 kr. En pensionär med 13 000 kr per månad har fått 3 600 kr. Om de yrkesverksammas  skatteskalor även hade gällt pensionärer under åren 2006-2010 då hade den äldre fått ytterligare sammanlagt 22 400 kr.

Av tabell 2 framgår hur stora skattesänkningar pensionärerna får i olika inkomstlägen år 2010. För en pensionär med 13 000 kr/månad sänks skatten med 1,3 %.  Kostnaden uppgår till 3,5 miljard samtidigt som de yrkesverksamma får 10 miljarder via det 4:e jobbskatteavdraget.

Inför sänkningen av pensionerna 2010 har den nya Pensionsmyndigheten gjort en ny prognos som visar att Bromsen kommer att sänka pensionerna med - 3 % år 2010 - med -2,8 % år 2011 - och med -1,5 % år 2012. Dessa reduceringar räknas endast på allmänna pensioner från Pensionsmyndigheten - alltså inte på pensioner som ev. kommer från t.ex. Alecta (f.d. SPP).

I ovanstående reduceringar ingår flera olika element · En uppskattad tillväxt - som är oviss för de olika åren 2010-2014   · Det fasta 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner   · Bromsen - som beror på dels hur värdet på AP-fonderna utvecklar sig - dels hur arbetslösheten förändras.

Prognosen är sålunda mycket osäker, men är ändå det bästa vi har just nu.

Den pensionssänkning som sker via Bromsen år 2010 kompenserar underskottet i pensionssystemets balansräkning 2008 på 244 miljarder (varav 191 miljarder berodde på börsförluster).  Den pensionssänkning som sker via bromsen år 2011 beror på den ökade arbetslösheten. Politikerna vågade inte presentera för höga pensionssänkningar 2010, då det är val. Därför sköt man fram förlusterna så att reduceringarna sänktes något 2010 - med den följden att pensionssänkningar även kommer att ske under år 2012.

Effekten av 1,6 %-avdraget + Bromsavdraget - beräknad inflation samt skattesänkningen framgår av tabell 3 nedan. Utredningen visar att en genomsnittspensionärs köpkraft kommer att sjunka med 860 kr/månaden i 5 år.

Riksrevisorn ombedes undersöka om grundlagen följts vid behandlingen av de äldre.

Tabellerna finns att läsa på www.aldreomsorgenipolitiken.se

Berthel Nordström (24 artiklar)
http://www.aldreomsorgenipolitiken.se

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/16381

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Har någon övervägt om svensk eller eu-lag är tillämplig när det gäller den här formen av diskriminering?

Permalänk | Anmäl #1 LG , 2010-01-29, 14:36