Pappor behövs!

Publicerad: 2010-01-05 18:01, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Samtidigt som media kablar ut att pappor inte tar sitt ansvar, att pappor utgör endast 20 % av statistiken av föräldrapenning. Samtidigt skriver någon skribent att pappor får skylla sig själva som förlorar i vårdnadstvister för att de valde att arbeta istället för att ta hand om barn. Någon forskare menar att tingsrätten dömer till den som har bäst dokumentation, men vad har detta egentligen för betydelse när man synar vikten av barnens behov av båda föräldrar?

2 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Mitt kall i detta avsnitt i mitt liv är att aktivt analysera och sprida sanningen om samhällets smutsiga och nästan tabubelagda baksida avseende bra pappor som diskrimineras och mentalt slaktas i en modern vårdnadstvist.

Mitt intryck i nämnt ämne, har jag samlats i en sk. "manual" där alla tips och tricks står till ditt förfogande på www.pappamanualen.se.

;-)

//Markus Ollikainen
Pappamanualen.se

Tusentals pappor, oavsett om de var pappa innan, oavsett dokumentation eller inte mister sin roll och viktiga funktion i barnens liv när den hamnar i en vårdnadstvist mellan parterna.

I denna surrealistiska värld blir "papporna" redan från start (intermistiskt) dömda och förpassade, många gånger utan varken utredning eller konkreta grunder, till mentalt fängelse med permission (om de har tur) till en helg i månaden då de får träffa sina barn. Där emellan försöker de klura ut vad som händer och hålla frustrationen under kontroll för att inte själva tappa greppet om den overklighet som de påtvingats av tingsrätt och myndighet.

- Glömde jag nämna att pappor är människor (individer) som också känner smärta, frustration, ångest, saknad och rädsla? 150 000 pappor sitter i detta mentala fängelse! Samtidigt som vi stoltserar med att Sverige är jämställt.

I enlighet med FN konventionen [SFS 1994:1219] framgår det klart och tydligt att alla människor är lika värda och oskyldiga tills brott är bevisat. Att varje individ skall blir behandlad med respekt och aktning som person och vi är alla lika inför lagen med samma rätt till det skydd och tjänster som samhället har att erbjuda. Hoppar vi vidare till föräldrabalken [SFS 2006:458] så framgår att alla beslut skall fattas med utgångsläge för vad som är "bäst för barnen", att barnen skall ha rätt till umgänge med "båda föräldrarna", att rätten inte skall fatta beslut som strider mot det "bästa för barnen" eller "barnens utryckliga vilja".

- Hur många barn tror ni vill se sig själva slitas mellan sina föräldrar?

När det kommer till vårdnadstvister så behandlas pappan redan från start som brottsling oavsett orsak, där motparten till varje pris skall få skydd och allt stöd som finns. Utan krav på varken bevis eller konsekvens om det senare visade sig bara vara ogrundade anklagelser.
- Förödande för både barnen, pappan och alla inblandade parter!

Tolkar vi vårdnadstviststatistiken så visar den att 90 % av alla pappor som hamnar inför en vårdnadstvist är uppenbart "farliga för sina barn". Påståenden som bristande kommunikation, hotfull och aggressiv eller dominant räcker gott och väl från motpartens sida. Även om inget brott finns, eller någonsin kommer att kunna styrkas så är inträdeskravet för ett beslut enkelt:
Det räcker med "misstanke" för att rätten skall få fri legitimitet och förpassa pappan till utvisningsbåset.

Alla har rätt att stämma varandra, det är en mänsklig rättighet, och vi måste ha den tryggheten för att säkerställa demokratiska normer i vårt samhälle. Men innan brott är styrkt skall vi i enlighet med gällande lagstiftning också behandlas och respekteras som oskyldiga, oavsett kön eller social status.

Skall man stämma någon part skall det innan stämning utredas där saklig grund finns motiverat för stämning. Finns inte detta så skall det inte leda till stämning. Allt finns reglerat i rättegångsbalken [SFS 1942:740] Skall vi nå jämställdhet i vårt samhälle och ställa krav på pappors delaktighet så måste vi även ändra synsättet på rättsystemet. Att båda parter skall betraktas som lika värda inför lag och lämplighet som föräldrar, innan motsatsen är bevisad.
- Det är således inte fel på våra lagar som många påstår, utan hur lagen tillämpas i rättssak.

Om tingsrätten tolkade lagen (som den står skriven) redan från start med solidaritetsprincipen att "bäst för barnen är med båda föräldrarna" dvs. 50/50, eller efter parternas förmåga, tills den parten som nu stämt den andra verkligen kan uppvisa konkreta bevis för sina påståenden, eller till att tvisten blivit utredd med opartisk rättssyn. Med andra ord sunt förnuft och ödmjukhet så skulle vi få fler barn som mår bra, trots omständigheter som pågående vårdnadstvist.

Rättens främsta ansvar vid en stämning är att skydda barnen och se till "barnens bästa", därför bör det ställas samma krav på granskning av båda parter. Det skall inte innebära någon rättslig immunitet för att man är den som kommer först med en stämningsansökan, som det många gånger är idag.

Skulle rätten på det addera gemensamt ansvar för barnen, där den part som utsätter barnen för oaktsamt beteende eller förhindrar umgänge eller försöker få barnen att ta avstånd från den av den andra parten (PAS) skulle bestraffas med minskat umgänge så skulle vi få dramatiska ändringar i
dagens vårdnadstvister. (Allt finns redan angivet i föräldrabalken.)

Att statistiken visar att 150 000 pappor i en vårdnadstvist är "permanent farliga" för sina barn så till den grad att de inte får träffa barnen, mer än vad en "barnvakt" kanske gör, är ett bevis på att rättsystemet har stora brister i praktiken.

Det finns inget "det bästa för barnen" när 90 % av alla pappor som hamnar på denna sida bestraffas på detta sätt. Tvärtom är det ett tydligt bevis på förlegade rättstraditioner och ren diskriminering av pappor över lag. Statistiken talar sitt tydliga språk.

Om rättsväsendet började efterleva lagen med solidaritetsprincip 50/50, med utgångspunkt på sunt förnuft och lite ödmjukhet, istället för att naivt springa efter den ena partens version, så skulle vi snabbt märka stor skillnad på många av våra barn som idag far illa och behöver extra hjälp. Och alla dessa pappor som lider i det tysta kanske kunde börja se ljuset i slutet av tunneln.

Många pappor vill bara vara med sina barn lika mycket som mamman, varken mer eller mindre.

Ser vi till brottsstatistik och dess barndomshistorik så framkommer det allt för ofta att dessa tungt kriminella ofta växte upp med bara en ensamstående mor, pappan borta. Ganska skrämmande då det samtidigt saknas statistik (jag har inte kunnat finna det iallafall) om barn som fart illa då de växt upp med bara en ensamstående pappa.

- Kanske något att tänka på när barnen fråntas sitt normala umgänge med pappan?

Jag vill avsluta med att höja hatten till den domare i södertörns tingsrätt, som synade en parts "stämning" och på mindre än 2 timmar både avväpnade alla argument och avslutade den vårdnadstvist som hade sedan ett år tillbaka blivit en desperat kamp för pappan att få träffa sina barn.

Att dessa domare finns är numera bevisat, att all makt vilar i deras händer är också bevisat. Hade alla domare arbetat som denna så skulle troligtvis 1000-tals barn, varje år, slippa allt onödigt lidande pga. vårdnadstvister.
Vad denna domare gjorde var enkelt: Han följde lagen och redan från start deklarerade till båda parter; "jag kommer bara att bry mig om barnens bästa, inga påståenden eller argument kan vinna det här." - Två timmar senare var alla parter överrens och vårdnadstvisten lades ner.

- Må dessa domare bli fler. För pappor behövs, även efter en separation!

Markus Ollikainen (13 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/16193

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Givetvis ska barnen ha rätt till båda föräldrarna. Det som är så tragiskt är att det överhuvudtaget ska gå så långt som till vårdnadstvist. Jag skulle önska att föräldrarna var så vuxna att det vid en separation skulle kunna sätta sig själva och sina sårade känslor åt sidan och utgå från barnens behov.
Ingen tjänar på att barnen används som slagträ mot varandra och barnen blir de stora förlorarna.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Pappor behövs!

Om författaren

Länka till Blogg

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar