Dataspel kan leda till livsfarligt våld

Haha, stackars livrädda äldre herre.
Så fort någon har försökt sig på att framställa empiriska bevis för det du påstår har det misslyckats. Det finns inga bevis alls för en direkt korrelation mellan våld och datorspel.
Precis som det inte finns någon korrelation mellan våld och The Beatles, ja, The Beatles. Dom var nämligen målet för dom livrädda äldre herrarna på den tiden. Det här har hänt med varje generation sedan industriella revolutionen, om inte tidigare, och det kommer fortsätta att hända.
Det är kanske intressantare att forska om. Varför är äldre människor så rädda för, och redo att beskylla för samhällets felaktigheter, det som den yngre generationen ägnar sig åt/tycker om?

"För mig är det svårförståeligt att skolskjutningar inte skett i Sverige mer än vid enstaka tillfäellen"

En eloge till dig för att du erkänner dina svårigheter att förstå. Jag håller sällan med sossar, men Luciano hade denna gång helt rätt. Detta är en generationsfråga. Äldre har genom alla tider sett faror med de nya sätt ungdomar roar sig på.

Hej Joel och Jonas, # 1 och #2 ovan.

Tack för kommentarerna. Jo, jag tror faktiskt det är som jag skriver alltså att de bilder vi tar in skapar attityder och påverkar vår beredskap för utagerande. Interaktiviteten i dataspelen spär sannolikt på bildpåverkan ännu mer.
Inom design och reklambranschen är det självklart att bilder och teman skapar attityder - detta gäller alla bilder och dataspelens bildscenografi är inget undantag.
Jag tror t.ex. att gränsen mellan småbråk till svår misshandel mycket lättare överskrides i dag eftersom de som slagit ned någon på marken är idag så rädda att den nedslagne kommer upp igen för att hämnas (som en nedslagen i dataspelen?) att de sparkar vidare på den liggande i ett grymt och överdrivet våld för att ytterligare oskadligöra honom - Joel och Jonas - vilka har lärt er generation detta? Att upprepa slagen och sparkarna gång på gång som när man frenetiskt trycker på dataknapparna. Inte är det min generation i alla fall - men vilka är det då? Kan det vara attityder och bildpåverkan från dataspel- till viss del i alla fall? Är det verkligen så helt otänkbart? Självklart inte.

Men låt mig poängtera:

1. Det är många dataspel som är bra och inte alls skadliga. Men jag menar att vissa dataspel, som jag läst om och enligt ungdomar i min omgivning faktiskt existerar, sannolikt kanske mindre än 1 % av alla spel, är så pass våldsamma att om de spelas timtals dagligen så är det omöjligt att inte bli påverkad. Det är dessa dataspel jag diskuterar och om jag förstått det rätt också funnits med i bakgrunden till skolskjutningar.

2. Jag erkänner öppet att jag är lite konfunderad att vi inte haft mer svårt våld i skolan i Sverige, alltså med dödsfall, än de som tragiskt förevarit.
Svenska ungdomar är dock ganska undvikande, vill ogärna bråka - liksom den vuxna svenska generationen, jag tror problematiken vänds inåt till tonårsdepressioner, skolk och annat istället. Svåra frågor men låt oss diskutera öppet och stimulera diskussionen med olika infallsvinklar. Min artikel är avsedd att lyfta fram ett perspektiv på hur hjärnan tolkar bilder i olika delar som är olika gamla i ett evolutionärt perspektiv och liksom olika dataspel är programmerade på olika sätt.
Kanske lite provokativt men förhoppningsvis lite stimulerande för denna viktiga debatt.
Allt gott!
MVH från Dr. Jackson

Jag har vuxit upp i en krets av människor som alltid uppskattat datorer, TV-spel, rollspel, dödsmetall och sådana saker. Lustigt nog har ingen av oss känt den minsta lilla dragning till brottets bana, trots att vår uppväxt fullkomligt späckats med dessa ingredienser som när som helst lockar oss till våld.

Den kategori som däremot hamnat lite snett var de som jag redan som tonåring betraktade med skepsis. Personer som har sin alldeles egna nomenklatur, lättvindigt blandar in olika engelska uttryck i svenskan, och sätter upp märkliga regler kring sitt eget och sina idolers beteenden. Jag pratar naturligtvis om sportnördarna.

Dessa personer som på något sätt lyckats avskaffa en egen lag, och något som normalt sett skulle leda till skadestånd och samhällstjänst istället leder till en tvåminuters vistelse i en garderob med utsikt över sina medmänniskor. Alla de vilsna själar som kunde få ett raseriutbrott över att en person i zebrakostym krävde att en person skulle vila lite i garderoben på grund av en rejäl armbåge över ansiktet - där har du den verkligt hotfulla gruppen av människor.

En vild gissning säger mig att de allra flesta som sitter i fängelse utan problem kan förklara komplicerade (och helt onödiga) saker som offside, men bara en bråkdel skulle kunna nämna de fyra djurformerna en druid kan anta i World of Warcraft. Statistiken borde väl säga allt: det är inte datorspel vi ska reglera, utan sport och dess åskådare.

Du har alltså aldrig spelat spel eller verkligen satt dig in i spelen tillräckligt för att ha några konkreta exempel. Ursäkta om jag frågar, men hur kan det alls vara självklart att det finns datorspel som skapar frustration och meningslöshet? Vad är det för någon mekanism som driver någon att spela om spelandet leder till frustration?

Alla som verkligen provat själv vet att om spelet är frusterande, irriterande eller rent ut sagt dåligt så röstar man med fötterna och spelar något annat. Det enda möjliga undantaget är när media skapar hausse om något riktigt blodigt spel som basuneras ut som farligt. I flera fall har skett att rent mediokra spel har blivit spelande eftersom det blir status fullt att spela det förbjudna spelet. Detta är dock undantag och knappast något allmänt fenomen.

Visst leder datorspelande till risk för konflikter när föräldrar inte klarar att sätta tydliga gränser i förväg utan plötsligt och oväntat kräver att det ska slutas spelas. Det är dock något hellt annat än den befänga idéen om att trycka med tummen på en knapp skulle göra att man blir mer benägen att misshandla folk.

"Dr". Jackson är själv tydligen en av dem som inte riktigt kan skilja på verklighet och fantasi.. Håll dig absolut långt borta från våldsfilmer och våldspel, Du kan vara farlig och borde söka hjälp på psyket för säkerhets skull.

Du skriver ibland "barn" och ibland "vi". Menar du att den vuxne också blir våldsam?

Jag håller med om att en hjärna under utveckling är mer påverkbar.
Och om det gick så skulle jag vara för ett förbud för folk innan 25-års åldern (ungefär då hjärnan utvecklats tillräckligt för att förstå konsekvenser) men det gäller då inte bara våldsamma dataspel utan mycket annat också.

Jag är i medelåldern och finner själv stort nöje i att spela sk "shooters" på PC. Jag blir arg och glad när jag spelar. Får samma känslor som när jag spelar monopol, fotboll eller poker med mina vänner.

Jag tycker att du själv ska prova på och spela på nätet spel som Call of Duty eller Battlefield och avgöra själv vad de gör med dig.

Även om du efter att ha spelat känner för att köpa en Kalashnikov så säger det nog mera om dig än om spelets påverkan i stort.

Det är omgivningen (kompisar) och eller föräldrarna som det är fel på. Attityder, moral och veta vad som är rätt eller fel har inte ett s-t med dataspel att göra.

Jag är ytterst tveksam till det artikelförfattaren för fram, förefaller mest vara rent nys. Men jag måste tillstå att jag gillar denna passage:

"Socialdemokraterna har alltid bortsett från amygdala, den mandelstora kärnan djupt in i hjärnan som är centrum för aggressivitet sedan miljoner är tillbaks."

Säg det parti som inte gjort sig skyldig till att bortse från den...

Till Er som kommenterar:
Tack att ni gör er besväret. Men det var väldigt vad jag blir skälld på.
Talar vi verkligen om samma sak? Jag talar alltså om den här enstaka procenten av extremt våldsamma dataspel som finns.
Utifrån den forskning som finns, faktiskt redan mitten på 90-talet publicerades studier av amerikanska barnläkarförbundet som visade på skadeverkningar av våldsamma bildscener för barn, är det otvetydigt att både arousal, oro, sömnsvårigheter alltså labilitet kan vara resultatet av våldsamma bilder. Trötthet ger irritabilitet och kort stubin- eller?
Ni får gärna skälla på mig men kom också med sakargument, läs och kommentera t.ex. debattören Charlotte Celsings litteraturlista som finns med på en av debattinäggen.
Allt gott igen, och ta det lugnt, jag kan inte förbjuda er att spela, det vill jag inte heller, men nog sjutton måste vi få diskutera!
Allt gott! Dr. Thomas Jackson

"... (som en nedslagen i dataspelen?) att de sparkar vidare på den liggande i ett grymt och överdrivet våld för att ytterligare oskadligöra ..."

Jag kan ärligt säga att jag inte förstår den där delen i ditt kommentarsvar. Eller, jag kan inte förstå hur man gör kopplingen, att ungdomar idag skulle vara mer benägna att misshandla en liggande människa än vad de var förr. Du skrev "som en nedslagen i dataspelen" som att det skulle vara ett generellt drag i spel där man slåss. Hur skapas det här sambandet, av att man t.ex. spelat Grand Theft Auto och därmed känner att "nu ligger han, bäst att jag nitar honom så att det magiskt dyker upp gröna sedlar bredvid hans kropp". Frågan är väl hur det här översätts till verkliga händelser där man slår på någon som ligger.

Jag som alla andra som tycker om tv-spel förstår också att tv-spelande ungdomar som mår väldigt dåligt och ligger i en riskzon att hamna i någon form av problem också kanske därmed löper större risk för att begå något form av brott. Men var ligger problemet där egentligen? I att dom spelar tv-spel eller att dom mår dåligt? Skulle dom inte ha begått brottet om dom spelade fotboll istället? Det kan ju varken du eller jag svara på. Men jag förhåller mig skeptisk tills jag ser lite verkligt stöd för argumenten som förs mot tv-spel.

Pacman KILLS!!

Den gode doktorn gör ett vanligt fel; han förväxlar det som ska bevisas med bevis. Att dataspel leder till våldsamhet är en hypotes, ett påstående om ett samband som inte är bekräftat. Sedan 80-talet har detta sambandet varit en helig gral som otaliga forskare har försökt att påvisa, utan att lyckas. Förklaringen på det är att vi inte reagerar automatiskt på stimuli, utan att detta förtolkas. Med min tioårige sons ord: "det är skillnad på spel och verklighet". Människor är oerhört kompetenta i att just se skillnad på vad som är verklighet och vad som är lek/spel/fantasi. Skolskjutningar är trots allt mycket sällsynta om man jämför med hur många barn som spelar, därför är det ett blindspår att leta efter orsaken där. Den finske massmördaren Matti Saari var fan av Columbine-massakeren. Hans föregångare Auvinen var inspirerad av människofientlig ekopropaganda. De var alltså fascinerade av verkligt våld samtidigt som de föraktade andra människor. DÄR har du en farlig kombo...

Det finns väldigt många variabler att ta med i beräkningen när man ska analysera en våldshandling. Våld har funnits i alla tider och kommer troligtvis att finnas ett bra tag till medans datorspel har funnits i några årtionden. Vi är knappast mer våldsamma idag än vad vi var innan våldsamma filmer och datorspel kom ut. Faktum är att vi på det hela taget blir mer och mer civiliserade.

När det gäller dessa sinnessjuka våldshandlingar så kan vi se att nästan ALLA gärningsmän varit antingen stressade, mobbade, hamnat i någon personlig/ekonomisk/religiös kris. Det är oftast DET som är utlösande faktorn, inte våldsspel eller filmer. Även om det är sant att man kan bli inspirerad av det. Men det kan man bli av vad som helst.

Även mindre våldshandlingar är knappast något man kan beskylla datorspel för. Gå till en random skola och leta upp de som spelar mycket spel och jämför dessa med killarna som spelar mycket fotboll och hockey. I nästan alla fall så kommer sportfånarna vara många gånger fler aggressiva än spelnördarna. Testosteron gör oss aggressiva. Det är också därför kvinnor är mycket mindre våldsamma.

Om det är någonting som kan leda till livsfarligt våld så är det fotboll och hockey. Jag bedömer den här artikeln som moraltrams.

Det vore bra om Doktorn åtminstone provar att spela lite grann innan han uttalar sig alltför tvärsäkert om dataspelens påverkan på mänskligheten. Kanske har han rätt i att en liten del av de spel som kommer ut på marknaden inte borde ha passerat censuren. Att han själv är så lite insatt i spelandets värld gör att hans inlägg känns lika trovärdiga som om jag skulle kommentera vad som är bra eller dåligt inom hjärnforskningen. Om man ska kommunicera är det bra om man talar samma språk. Den här typen av "påhopp" kräver nog lite mer kunskap i ämnet för att ge effekt.

Vad kan INTE leda till livsfarligt våld?

Vad som FRAMFÖR ALLT kan leda till livsfarligt våld är relationer mellan man och kvinna. Skall vi förbjuda sådana, gå i kloster allihop & idka näverslöjd?
.
Den dumprofessorlighet!
.
Get a life & ett limbiskt system. Jävla gubbstrutt.

Alla ni dataspelare som vet hur det ligger till, låt mig ställa en fråga: Vore det också ok med grafiska dataspel om våldtäkter eller barnsex? Om inte, varför inte? Det är ju inte på riktigt. För det kan väl inte vara så att det helt enkelt vore smaklöst och barbariskt?

RE: #10 Thomas Jackson, 2010-01-01, 23:38

Om du nu pratar en liten procent så avser förmodligen den som inte skulle få spela alls och som förmodligen borde leva på en annan plats så att vi och våra barn inte utsattes för dem. Det finns ju desdsvärre människor som inte klarar av att leva bland andra människor. Det i sig har ju inget med dataspelande i sig att göra, rimligtvis borde det vara vilken impuls som helst. Så varför skylla på dataspel som (du säger det själv), de absolut flesta klarar av...

BluePrint har givetvis rätt.
.
http://kloakbrunnen.blogspot.com/

Henke, du debatterar runt moral och etik, vilket inte har något som helst att göra med huruvida man är benägen att begå våldsamheter för att man sett det i ett spel.
Ur den här synvinkeln så ja, det är helt okej att ha med våldtäkter och som du kallar det "barnsex" i spel. Det i sig skulle inte öka antalet våldtäkter i samhället, eller "barnsex" för den delen, vad som skulle vara fel med att personer under 18 år har sex vet jag dock inte.
Det finns redan en mängd filmer med våldtäkter i. Till och med tonårs filmer där det framställs som väldigt roligt att våldta män.

Och Jon, du har helt rätt i att det här är moraltrams, precis som det var moraltrams när herrar i Thomas ålder försökte förbjuda The Beatles på ungefär samma grunder. Och med samma grunder menar jag så klart grunder som helt saknas vetenskapligt stöd.

Fåpr jag en ÖRFIL nu kanske. ;op

Kom tillbaka när du spelat spel själv. Om du hade hävdat samma sak om böcker men aldrig läst en bok hade du inte blivit tagen på allvar.

Joel Bergqvist: Så ni dataspelare VET att inget man exponeras för påverkar ens attityder, värderingar eller handlingar? Samtidigt angriper ni meningsmotståndare för att inte ha på fötterna med sina påståenden...

Du skriver att "Ur den här synvinkeln" är det ok med våldtäkt och barnsex (jag menar förstås barn+vuxna) i datorspel. Finns det då någon synvinkel ur vilken det INTE är ok, och i så fall varför? Anar man här ett uns av smak och stil i alla fall?

(Liten lektion i logik: Att man inte kan bevisa A => B innebär INTE att man kan veta att B är oberoende av A.)

Är så trött på alla som skyller skolmassaker osv på datorspel. Är det inte ett större problem med att vem som helst kan få tag i vapen i USA? Och ja spelen är våldsamma men det finns åldergränser och dom finns där för en anledning problemet är att vem som helst kan köpa ett spel med åldersgränsen 18+ utan att visa leg osv. Inte nu för att jag tycker att detta är helt och hållet fel då jag gärna skulle vilja se en vetenskaplig studie på att men gör en skolmassaker för att man har spelar ett visst spel och inte för att man har andra problem. En fult frisk person kan spela våldsamma spel utan att begå skolmassaker alltså ligger väl inte felet hos spelproducenterna eller i spelen? Tycker att det börjar bli lite löjligt med folk som inte vet vad dom snackar om anklagar det andra har som hobby.

Tidigt 80-tal. På puben står ett TV-spel där Karl-Alfred knockar fiskmåsar på löpande band. Jag och en av vakterna har krigat om highscoren i flera veckor. Efter puben utanför en korvmoj. Pommfrittsugen fiskmås dyker åt mitt håll. Jag får en impuls att knocka den rackarn, och det rycker till lite i armen.

Klart erfarenheter påverkar hur man beter sig. Även låtsasupplevelser. Tror ni dom skulle satsa miljarder på fåniga reklamfilmer annars? Även om 99.99 % inte blir våldsamma, kan fel spel i händerna på fel sällsynt pucko göra skillnad.

1. Thomas Jackson är Leg.läk. Specialist i allmän psykiatri, Director Evidence Based Medicine, Ltd i United Kingdom, http://medicinskaccess.se/images/arkiv/7_2007/debatt.pdf, men är inte "Dr.", dvs. inte "Doctor of Medicine" (MD), dvs. Jackson har inte disputerat till MD.

2. Ett realt hot mot väst är islamisk terrorism, däremot INTE dataspel. (http://www.thereligionofpeace.com/, http://barenakedislam.wordpress.com/, http://www.jihadwatch.org/, http://atlasshrugs2000.typepad.com/atlas_shrugs/)

Jag brukar spela våldsamma datorspel - inte blir jag våldsam för det. De personer som tar så pass starka intryck från sitt spelande och sedan gör "realitet" av sina upplevelser - kan det kanske vara så att dessa personers datorspelande är det minsta orosmomenten i deras och deras närståendes liv?

"Dina barn har alltså några tusen fler nervceller än Du själv (Du kanske inte ska berätta detta - det är ju ändå bara generaliseringar men kan säkert vara humoristiskt i vissa lägen)."

Nu kanske artikelförfattaren bör bli tillkännagiven att sannolikheten att "dina barn" läser detta är större än att "ni föräldrar" gör det...

I övrigt ligger problematiken inte i innehållet i spelen utan hur väl införstådda individer är i vad som är verkligt och ej. Okej att jag är rätt desensibiliserad efter ett par år på internet där jag sett typ japaner utföra de mest groteska handlingar... Men det betyder inte att jag, oavsett hur "vi barn" påverkas, kommer att vilja pröva på det utanför datorvärlden.

Att man uppfattar "våldsamma inslag" som problem handlar snarare om att man inte själv är van vid att kunna växla från en virtuell värld till en verklig. De som växer upp idag är från en oerhört tidig ålder medvetna om vad som är på riktigt och vad som är virtuellt.

Barn kan spela dessa spel om de har en trygg familj runt sig.
Det är det viktigaste för ala barn.
Hur man uppför sig både i skola och i umgänget med andra människor grundläggs runt köksbordet när de lyssnar på oss viuxna.
Men det är alltid föräldrarnas ansvar att se till vad barnen sysslar med.

Jag tror faktiskt det stämmer, att spel påverkar. Men långt ifrån alla påverkas. Inte ens väldigt många, utan ett ytterst fåtal.

Och påverkas dessa av spel påverkas de även av andra saker såsom serietidningar, tvserier, filmer, kamsportsträning eller liknande också. De är alltså inte kapabla att klara av ett 'normalt' leverne oavsett.

F.ö. anser jag att religion är betydligt mer skadligt än tv-spel. Men det är fortfarande tabu att tala om.

"Det är många dataspel som är bra och inte alls skadliga. Men jag menar att vissa dataspel, som jag läst om och enligt ungdomar i min omgivning faktiskt existerar, sannolikt kanske mindre än 1 % av alla spel, är så pass våldsamma att om de spelas timtals dagligen så är det omöjligt att inte bli påverkad. Det är dessa dataspel jag diskuterar och om jag förstått det rätt också funnits med i bakgrunden till skolskjutningar."

Då tycker jag nog att "Sannolikt mindre än en procent av alla datorspel leder till livsfarligt våld" är en mer passande rubrik. Ursäkta men det här tramset har jag hört ända sen 70-talet. Skräckfilm, rollspel, Death Metal, fan och hans moster. Skitfånigt verkligen.

Hur många vansinnesdåd är inte utlösta av Bibeln eller Koranen?

Vilken vettigt funtad tonåring som helst fattar skillnaden med att spela ett våldsamt datorspel och att knalla iväg till sin skola med ett automatgevär (var dom nu skulle få tag i det) och öppna eld mot riktiga människor. Är det inte bättre då att dom spelar ett och annat våldsamt spel och på så vis får utlopp för diverse eventuella frustrationer och aggressioner? Slutligen, vill man inte att sina barn ska växa upp och bli massmördare så får man ta mig fan se till att uppfostra dom ordentligt och kärleksfullt. Det gjorde mina päron med mig och jag har aldrig känt mig manad att mörda folk, trots att jag sett våldsamma filmer och lyssnat på dödsmetall. Ett och annat våldsamt datorspel har jag även betat av.

Det är inte bara datorspel Jackson är oförtrogen med, utan även brottsstatistik. Om nu datorspel – ett av nutidens populäraste former av underhållning – “primitiviserar våra samhällen och ökar aggressivitet, våldsdåd och mord” skulle man vänta sig en ökning av vissa brottskategorier, exempelvis våldsdåd och mord.

Detta har inte skett.

Det finns en bred uppfattning i samhället att vi lever i en brutaliserad tidsålder där tonåringar sparkar tanter hur som häpp, med någon sorts underförstådd tidigare gyllene tidsålder där det inte hände.

Men det är inte sant.

I Sverige har visserligen våldsbrotten ökat det senaste decenniet (även om det till stor del tros bero på större andel anmälningar och därmed mindre mörkertal; källa: BRÅ). Men datorspelen är ju inte unika för Sverige. I USA, till exempel, har antalet anmälda våldsbrott per invånarantal halverats på femton år. (Källa: Bureau of Justice Statistics) Den starkaste nedgången skedde för övrigt ungefär samtidigt som våldsamma spel i förstapersonsperspektiv blev vanligt.

Överlag är världen fredligare och säkrare nu än någon tidigare gång i historien. Visst kan och bör det bli ännu bättre, men alla larmrapporter om den hemska farliga ungdomen som förstör samhället bör tas med ett mindre berg av salt. (Se t.ex. http://www.ted.com/talks/lang/eng/steven_pinker_on_the_myth_of_violence....)

Men det är förstås som Joel Bergqvist ovan skriver: herr Jackson vill “att de yngre bör iaktta en passande tystnad i de äldres närvaro, stiga upp för dem och lämna dem plats, ha omvårdnad om sina föräldrar; vidare iakttaga vissa regler angående hårets klippande, kläder, skodon, hela sitt uppträdande samt allt annat dylikt”, som Platon skrev. Sluta lyssna på skräniga Beatles. Cut your hair and get a real job.

Ahahahahahahhahahahaha. Det... nä, jag dör...

Att spela på travet kan leda till livsfarligt våld. Att satsa pengar rent generellt kan leda till livsfarligt våld. Pengar har den effekten på folk. Men inte förbjuder vi trav och betting?!

Sluta fjanta med att våldsspel föder våld.

Föräldrar som inte har koll och låter barnen "flyga fritt" dagligen med egentligen vad som helst är den stora boven. Sen kvittar det vad barnet håller på med. Känner sig ungen utanför + har något psykiskt problem på det så ökar risken.

Samma gäller om ungen spelar spel och föräldrarna förbjuder honom/henne att bli ilsken eller arg. Vissa saker får man bli arg över. Det gäller för föräldrarna att visa att allt har sin tid o plats och visa på alternativa reaktioner, istället för att bli arg i alla lägen. En unge som måste sitta o trycka ner all ångest över fuskare i spel och mobbare online osv är en ökad riskfaktor i samhället.

Men ändå, fast vi har dessa personer överallt i samhället runt om oss dagligen. Så är det utav denna lilla skara, bara en ännu liten mindre skara som verkligen gör galna saker.

Sen finns det ju de som du själv, som vill vinna karriärmöjligheter och se bra ut i media för att du kämpar mot ett problem som inte finns, i den utsträckning du själv säger.

Nu har jag skällt tillräckligt på dig. Och fått mitt sagt. Vill bara avsluta med att säga att jag respekterar att du vågat sticka ut hakan i denna fråga. Modigt.

Men sätt dig ner och "nöt cs" en månad eller två på raken, sen kom tillbaka och uttala dig, så får vi se om något ändrats i ditt förhållningssätt till spel.

Som Henke(#25) skrev.

Man måste ju vara totalt pantad ifall man skyller på datorspel för att man begår mord.

ALLT sitter i huvvet, precis som du skriver om vad hjärnan uppfattar etc.

En normal människa med en vettig uppfostran förstår skillnaden mellan spel och verklighet.

Självklart kan en mentalt störd person bli aggresiv och gå ut och döda folk för att han har spelat ett spel. Men det är INTE spelet som orsakar detta, utan den metala störningen.

Det finns en aspekt till som den gode Jackson har missat, och det är att det numera finns åldersgränser på dataspel, så kallad PEGI-märkning. Det gör att datorspel helt kan jämföras med film. I sådana fall borde även våldsamma filmer förvandla människor till skolskjutande våldsfanatiker.

Hela inlägget osar moralpanik.

Ponera detta: Om man blev våldsam av våldsamma dataspel/tvspel, skulle japan vara ett oerhört våldsamt land. Det är det inte. Japan är en av de absolut säkraste platserna i världen, alla kategorier, och det kan enkelt kontrolleras.

I japan spelas det extremt mycket, i alla åldrar, och det är inte direkt pusselspel som är populärast. Kom också ihåg att japanska tecknade filmer och serier ("anime" och "manga") är extremt populära där, och att de ofta visar synnerligen grafiskt våld.

Trots detta ligger japan bäst eller nästan bäst till i så gott som all brottsstatistik.

Om något ger tevespel och dataspel utlopp för frustrationer, och ökar samarbetsförmåga; förbättrar rumstänkande, och hand-ögon-koordination, samt förmågan att lösa framförallt logiska problem.

Ge uttråkade ungdomar tevespel; sannolikt stannar de då hemma och spelar istället för att ränna runt på stan och leta efter någon som kan köpa ut sprit åt dem.

http://www.pbs.org/kcts/videogamerevolution/impact/myths.html

http://screwattack.com/blogs/LightningandIces-blog/Video-Games-Do-Not-Ca...

http://www.bit-tech.net/news/2009/01/26/study-games-have-no-relation-to-...

http://www.gamepolitics.com/2009/01/21/researcher-no-link-between-violen...

Thomas Jackson... Jack Thomson? Det känns som vi blir en smula trollade här...

John K
Japan toppar förvisso listan över flest självmord i världen :/
Men jag vill inte själv göra den kopplingen till att det skulle bero på dator/tv-spelande. Däremot kanske det kan förklara varför brottsstatistiken ej är högre?

Som jag ser det när det kommer till dator & tvspelande är den största risken att det är så enormt beroendeframkallande, givetvis är vissa mer lättpåverkade än andra, och att det därför är väldigt lätt att man isolerar sig och blir helt världsfrånvänd. Baserar detta på egen erfarenhet då Counterstrike tog mer & mer av min tid och jag slutade helt upp med att bryr mig om skola och hygien. Men å andra sidan är det fel att peka ut ett enstaka spel som boven för mitt sociala sönderfall. Det var självfallet fler faktorer som spelade in. Tv-datorspel var mitt svar på verklighetsflykt istället för film, böcker, alkohol eller knark.

Maken på moraliserande dravel i vetenskapsförpackning får man leta efter. Att författaren är leg. läkare och psykiater är inget skäl att förfalla till auktoritetstro angående innehållet. Hela skrivelsen påminner mig om en dokumentär där religösa dårar spelade Elvis baklänges och påstod sig höra dolda självmordsbudskap riktade till den förtappade ungdomen i musiken som spelades. Baklänges. Ganska patetiskt egentligen, men helt i nivå med Jacksons påståenden om att "vissa dataspel är livsfarliga och civilisationsförstörande" och att "sagor med lyckliga slut ger själslig harmoni". Jösses, undrar vem som vill leva i en sådan artificiell bubbla av själslig harmoni som helt konstraterar med en dystopisk verklighet vi levt i sedan långt före livsfarliga Elvis och civilisationsförstörande dataspel. En sak tycks vara säker, moralismen är den samma även om den getts en ny förpackning - från religös dogm till neuropsykologisk "vetenskap". Pah!

Thomas Jacksson har självklart rätt.

Allt vad människor gör och upplever kodas i hjärnans register.

Kritikerna vill bara inte förstå hur en hjärna fungerar.

Men får de en trojan eller ett datavirus i sin dator blir de skyndsamt övertygade om att något har hänt.

Skillnaden är bara att den mänskliga hjärnan är långt mer komplex och att de destruktiva konsekvenserna döljs av ens egen hemmablindhet.
Dessutom tillkommer den komplexa funktionen av "kollektiv smitta" och kollektiv referensförskjutning. Man befinner sig i en omgivning där anpassningen i gruppen döljer gruppens gemensamma förskjutning.

Det är med denna metod kulturer skapas och förändras. De små stegens tyranni. Varje litet steg i moralförskjutning kan inte ledas i bevis.

Men helt plötsligt lever vi alla i en ny kultur. Och ingen kan riktigt förklara vad som har skett.

helt plötsligt befinner vi oss i en kultur där MMA, våldsspel, snyltande fildelning mm destruktiva nöjen försvaras till sista blodsdroppen.

En gång i tiden kämpade människor för folkhemmet och fredlighet och ett samhälle fritt från våldsromantik.

En gång i tiden!

Thomas,
problemet är att många av oss yngre faktiskt tittar på verkligheten och att vi som regel observerar en omvänd korrelation mellan dataspelande och våld. De som ägnade sig åt datorspel när de var 10-15 år är idag höginkomsttagare inom yrkesbanor som medicin, teknik och ekonomi, medan de som ägnade sig åt sport och tjejer i högre grad är missbrukare och arbetslösa.

Överlåter till läsaren att gissa vilka som är mer benägna att använda våld.

Idag spelar i princip alla barn spel. Det enda som oroar mig är bristen på motion och verkligt socialt umgänge. Däremot tror jag inte spelandet i sig är vare sig bättre eller sämre än att se på TV, läsa böcker eller titta på en bäck som rinner...

Datorspel påverkar oss bara positivt;

Om vi inte hade spelat Left 4 Dead, hur FAN skulle vi då veta hur vi ska göra när det kommer en zombie-apocalypse i verkligheten? Jag skulle då iallafall inte veta. Glöm inte bensintankarna till Tanks bara!

Peace out

Ja i ditt fall skilde det tydligen mer än ett par fåtal tusen nervceller. Lite mer kött på benen skulle nog inte skada innan man slänger ur sig sån skit.

* Japan har inte högst självmordsstatistik. De är inte ens på 10 i topp-listan. http://www.who.int/mental_health/prevention/suicide/suiciderates/en/
* Färre dog i krig under 2009 än under folkhemsbyggandet i Sverige. http://svt.se/2.22584/1.1830232/allt_farre_civila_offer_for_krig?lid=sen...
* Om datorspel gjorde folk våldsamma i den omfattningen som antyds borde det ha varit upplopp åtminstone på något av alla Dreamhack. Huliganismen bland datorspelare är nog lite överskattad i jämförelse med inom t ex fotboll och ishockey. Kostnaden för idrotten är hög: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotbollsbladet/alskafotboll/articl...
* Anledningen att många datorspelare har en defensiv hållning till detta är att de inte känner igen sig. De påståenden som förs fram är ofta rena spekulationer byggd på forskning som inte har med datorspel att göra. Huvudartikeln här är inget undantag. Problemet med detta är att eventuella risker inte tas på allvar eller att mer angelägna problem tappas bort, exempelvis ungas trygghet eller droganvändning.
* Jag tror att de flesta föräldrar blir gladare av att deras barn kommer hem trötta efter ett LAN än fulla efter en fest. Just unga datorspelare verkar dricka mindre än andra unga. De som spelar mycket verkar även röra på sig lika mycket som övriga unga. http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/1,2072,6276,00.html
*