Vad hände med oss som satt på 56k-modem?

Jag tror svaret på din grundläggande fråga är ganska enkelt; det handlar om vilket intresse man har.

De personer du beskriver var (är?) nog främst intresserad av tekniken, att utveckla den och nyttja dess möjligheter.

Sociala medier är något helt annat. Det handlar om kommunikation. Att synas och höras. Att visa tillhörighet och att vara offentlig.

Alltså ganska långt ifrån den gängse "nörden" skulle jag tro.

Intresse är en viktig del, vissa saker är man bara inte intresserad av, men jag uppfattar det inte så enkelt. De jag beskriver är tekniskt intresserade, nyfikna, men det är inte "nördarna" som programmerar och kör utan chassi, utan de vana användarna. De som använt datorer som verktyg i 25-30 år, som både mailar och surfar frekvent. Varför vände deras nyfikenhet till misstänksamhet just när communities utvecklades? Det jag mest tycker skymtar fram när man talar om t ex facebook är just misstänksamhet, och ett "IRL-snobberi", det är något obskyrt med att umgås med människor på nätet. Sådant gör just bara "nördar".

Förklaringarna är antagligen flera, och olika i olika sammanhang. Men oavsett, tycker jag föräldrar borde skärpa sig aningens, och faktiskt hänga med lite bättre. Så svårt är det inte. :-)

Jag vet vad som hände. Den oskrivna koden, om hjälpsamhet, respekt och vänlighet som präglade nätet fram till 97-98 någongång försvann när alla helt plötsligt skulle "surfa på webben". Jag tröttnade iaf, och ägnade mig mer åt "privatsurf" (i betydelsen att jag slutade interagera med folk på nätet). Dagens forum och chatter är inget kul jämfört med hur det var för 15 år sedan.

Efter att ha läst hela artikeln insåg jag att artikelförfattaren var en kvinna.
BRIX WERE SHAT.

Bo, jag har själv aldrig ägnat mig åt BBS:er t ex, eller ens ICQ, som jag uppfattar att de "riktiga" nördarna (och nu menar jag nörd positivt) gjorde. Ägnade mig mest åt vanligt surfande då under 90-talet. Informationssök. Kan tänka mig att den gemenskapen var mer "tight", att det var en mer homogen grupp jämfört med när alla möjliga och omöjliga typer skulle börja använda nätet. Jag upplevde stämningen mycket mer "argsint" slutet nittiotalet än nu. Nu är det som folk lärt sig att hantera skriftspråk på nätet (jämförelsevis i alla fall, undantag finns alltid).

Men en annan sak jag tänkte på, är att andelen "nördar" borde vara ungfär konstant i alla generationer (även om man kanske är nörd på olika vis), men ändå är de yngre mycket mer sociala på nätet än de äldre ... Och de människor jag tycker mig träffa på som är skeptiska är inte BBS-människorna, utan vanliga, normalt teknikpositiva, personer. Fast jag antar att om det var en mer homogen grupp tidigare, så hade man mer gemensamma intressen = roligare. Å andra sidan, det finns mängder av specialforum också. Helt perfekt att leta i när man vill ha svaret på det där speciella felmeddelandet man får när man sliter med att installera barnens spelprogram! ;)

Milton: *skrattar* ... jaha, och vad menar du med det? "Lurad" liksom?

Den här artikeln väcker många minnen, har själv suttit och programmerat Basic på ABC-80 för snart 30 år sedan. Sedan fick man lära sig konstiga språk som hette Simula och Pascal, men som sägs så använde man dem för att göra nyttoprogram. Man skulle lösa matematiska problem och generera diagram mm.
Jag skaffade modem och privat internetabonnemang redan 1995 och kände mig i frontlinjen. Men de senaste åren har jag mest använt nätet och datorer i arbetet. Utvecklingen på den privata, sociala sidan av nätet har sprungit ifrån mig.
För den yngre generationen är det ju helt annorlunda, de växer upp med att använda datorer/nätet. Skillnaden är att vi äldre fascinerades av ATT man kunde göra saker, inte varför. Den reflektionen behöver inte de yngre bry sig om.
Nu är det så att även jag har börjat med sociala aktiviteter på nätet, har t o m skaffat ett Facebookkonto!

Ja, tänk att växa upp med att ha en egen dator och internet hemma, som mina tre barn tycker är något helt självklart. Att bara logga in och hitta en kompis on-line någonstans, att koppla sig till sin skolas nät och hämta arbete där, att leta information, att koppla av och spela eller se missade TV-program. Massor!

Jag kan fortfarande känna just fascinationen i att "jag kan hitta vad som helst" på nätet, eller att jag kan umgås med vänner när jag har en stund över istället för att vara bunden av att ordna en träff eller sitta låst i telefon.

Och eftersom jag lärde mig både Pascal, ytterst lite Simula, men FORTRAN ... så kan jag ge mig i kast med PHP också om jag har lust med det, slänga upp det på en server och få något att funka. Rätt kul faktiskt. Många möjligheter. För att inte tala om att kommunicera med människor på detta sätt, diskutera. :)

Sanningen är kanske att det var bättre förr. Jo jag minns det plingande modemet som nog tog ganska så god tid på sig, fast det förstod man kanske inte då, men jag minns också att resultatet på internetssökningarna var vida bättre. Nätet har med den ökade bandbredden smalnat av. Tror som ovan att något hände på nittiotalet och att företagsamheten börja ta över kontrollerna.
Newsmill är väl ett sådant exempel.
2:a sorteringen tar över. Det är som i snabbköpet. Fler får råd men varorna blir allt sämre.

Kul artikel!

Jag hade ett brinnande intresse för teknik och datorer en gång i tiden, precis så som Camilla Rolander beskriver.

Jag skrattade gott åt alla beskrivningar av Basic, radskrivare, Pascal, Simula, HTML. Bygga datorer själv och sitta med lödkolven sena nätter och dra sladdar. Åh, vad det var roligt! Och på 90-talet kom hemsidorna. Varje dag tittade man på räknaren för att se hur många som varit inne. Fick ihop 25 000 träffar innan jag la ner min. Det var mer än de flesta myndigheter hade på den tiden.

Been there, done that.

Men Facebook? Det är ju bara för småglin. Medelåldern är väl 14 år. Vad ska jag göra där?

Jag har FB-konto som jag inte använder och jag känner nog heller ingen som egentligen använder FB, bortsett från barnen. Jag blir uttråkad av alla meningslösheter jag får reda på, t ex att Nisse Pärlemo har fått ny high score i Mafia.

Jag tror strängt taget att det inte finns någon som helst koppling mellan att man varit datanörd och att tillbringar mycket tid i sociala medier. För sociala medier har ju inget med nördande att göra.

Jag föredrar att vara anonym på nätet. Det är ett större hot mot min integritet att hela mitt liv ligger på nätet än att FRA samlar in internetdata för att signalspaning.

Men det kanske är en insikt som kommer med stigande ålder och i pur förfäran över vad jag hittar när jag googlar på mig själv. Eller så är jag bara gammal och dum som hellre träffar mina kompisar över en fika eller öl än inne i WoW.

En stor skillnad mellan 30-plussare och dagens framförallt under 20 åringar, är att vi har något att jämföra med.
En, två telefoner, hemma, med snurrande skiva.
Två kanaler på TV.
Alltid långt efter med mode och musik.

Så, vi kan leva ett liv utan samliv på Internet. Jag kan iallafall. Jag är inte med på någon utvikningscommunity typ FB. Några smala forum, under alias, men det räcker för mig.
Jag föredrar att umgås IRL.
Är det "fel"?
Innebär det att jag är "efter", och snorvalparna som nyss blev så glada över att de fick handla på Systemet har "rätt"? Inte i min värld. Förmodligen inte i större delen av vår värld, där de flesta nog på sin höjd har Internet per minut i ett Internetcafé.
Nu är ju inte Sverige världen, men det går faktiskt att leva IRL 2009, snart 2010, utan att hålla kontakten med klasskompisar från grundskolan (och det finns skäl till att man inte hållit kontakten!)

Chattade själv på ICQ på 90-talet och det som skiljer det från fejan, msn och bilddagboken var just att det var en exklusiv krets. Med de breda sociala kanalerna så har chatt blivit folkligt, och tappat sin glans.

Anonymiteten är också en faktor, många vill förbli anonyma på nätet och det är svårt när gränsen mellan IRL och online suddas ut i de här sociala medierna. Chatt var förr en separat verklighet, där man snarare var sitt alter ego och hade rena cybervänner (ooohhh, ett gammalt nostalgiord!) och blandade inte in sitt vanliga liv i den bekantskapen.

Men, för att möta framtiden så kan man ju alltid starta interna grupper för oss snobbnostalgiker, t.ex. vi som föredrar Vi framför EMACS som standardeditor. Finns flera på Facebook!

Claes E, Ingemar, Johan och Therese, ni illustrerar min tes på ett alldeles utomordentligt utmärkt vis! Det är _exakt_ detta jag känner igen när communities som Facebook kommer på tal! :-D

Av beskrivningarna att döma verkar Facebook också ganska obekant. som "tycker utan att egentligen veta" (vilket man för all del får. Tycka det man tycker.)

Anonymitet tycker jag personligen också är viktig, att kunna styra vad som är sökbart om mig själv på nätet. Det gör man genom att vara medveten om var man är anonym och inte anonym. Att se till att vara anonym där man vill vara det. Just det där tycker jag att jag möter bland skeptiska bekanta ganska ofta, och jag lovar de ofta är mer sökbara på nätet än vad jag själv är, trots en intensiv närvaro under nästan tjugo år. De tror att deras liv kommer att fläkas ut på nätet, bara de registerar sig på en community. Helt magiskt tror de att allt om dem kommer att finnas på nätet utan att de gör något! När nätet egentligen är lika "korkat" som ett datorprogram, du får ut det du lägger in. Det du lägger ut på nätet kommer att finnas där, det du inte lägger ut kommer inte att finnas där. (Ja, om vi bortser från ett annat problem som mer har med respekt för människors privatliv att göra, att andra lägger ut saker om dig, men det kan de göra oavsett om du är med på Facebook eller ej).

Men, nej, självklart är det inte fel att inte vara intresserad, eller helt enkelt inte vilja delta i sociala sammanhang på nätet! Men man kan inte låta bli att undra över fördomar som dräller. Särskilt när de kommer från människor som inte ens kollat in det de har fördomar om (å andra sidan är det väl just det fördomar är). Och jag är lite besviken på mina gamla glada kursare som var så himla öppna, nyfikna och kreativa! Nu ... nu har de mest fördomar om det som är nytt ... Varför?

Personligen föredrar jag Vi, Emacs, xedit eller nedit (m fl) för olika ändamål. nedit är utmärkt när man vill editera kolumner ;). Och som ordbehandlare är LaTex överlägsen! :-)

Varför satt du på modemet? Det är inte alls meningen ;)

Att döma av nonsens, som "286:or med 7 bitars noggrannhet", så verkar du ha förvärvat endast ytterligt grunda datorkunskaper på högskolan... Så, vem vet, kanske är du ändå inte så olik de unga av idag ;)

//En annan gammal Spectrum-ägare som snart uppnått ärevördiga 45år

Henke, du vet inte vad du pratar om.

Men du illustrerar också en del av nätets sociala baksidor. Tack för det.

Framåt 35-40 stelnar de flesta nästan helt i huvudet, och det har varit lite småsegt ett bra tag innan dess också. Det blir både svårt och ointresserant att ta till sig nya och annorlunda perspektiv och förhållningssätt. Vi börjar bli gamla, det är inte konstigare än så.

Så nu är det jag som skall sitta o skämmas... ;)

Du får väl berätta vad du menar med "286:or med 7 bitars noggrannhet" då, så kanske vi kan bli sams ;)

Kul att bli kallad "nätets sociala baksida", det har inte hänt mig förr!

MVH //Henke

(Och "Beteendevetarn", tala för dig själv...)

Personligen var jag väldigt tidig med både Facebook och LinkedIn och har aldrig känt att det har motsvarat "att fläka ut mig". Vuxna människor lägger knappast ut sitt hjärtas innersta hemligheter där, men jag tror att det går inflation i anonymitetsparanoia bland mina gamla kursare. Som om storebror hela tiden skulle vara intresserade av just dem?? Jag fattar inte det, om man inte har något allvarligt att dölja förstås... Bäst att börja handla kontant så man inte lämnar ett elektroniskt spår efter sig också.

Och en not till Camilla, du använder ju förstås Vi för att editera dina LaTex-dokument innan kompilering! ;-)

En sak till - kidsen idag som utan tvekan lägger ut allt på nätet, vad jag tror händer sedan när deras framtida arbetsgivare börjar kolla upp dem inför en anställning är att de hittar massor. Och? ALLA kommer att ha fåniga bilder på sig i 14-årsåldern och det kommer att vara helt odramatiskt i framtiden. Snarare är det kanske ett tecken på att man är konstig om man INTE har det?

Varje generation konserverar sitt medianyttjande. I det ligger nog förklaringen till artikelförfattarens bryderier. Naturligtvis kan individer avvika från detta mönster men påståendet är väldigt giltigt. Om man vill sia om hur medianyttjandet ser ut i framtiden så ska man titta på dagens 12-17 åringar.

Låt de unga vara unga. Låt dem ha sina sociala medier. De gör samma saker som unga alltid gjort, det är faktiskt bara tekniken som har ändrats.

Det som hände med oss som pratade kbaud är att vi blev äldre. Det blir alla, man kan sakna sin ungdom, eller tycka att det är skönt att den är över, eller något mittemellan, men över är den.

Man är inte som sina barn, dessa brukar däremot till slut bli som sina föräldrar.

Jag är 79:a och kom ut på nätet omkring 93 första gången. Satte på BBS:er och lite sånt innan. Då var det lite mer exklusivt. Nu är 95% av allt på nätet bara skit, mer eller mindre. Jag kan faktiskt sakna den tiden. Bloggen måste vara det dummaste någonsin, och att vissa 14-åringar blivit så stora genom att skriva en massa dravel sägen en hel del om vårt samhälle.

Henke, först måste jag säga att jag inte är datornörd, jag är inte alls intresserad av hårdvara även om jag använt ohyggligt många datorer, programmerat assembler och byggt logaritmiska förstärkare.

Jag förmodar att jag uttryckte mig slarvigt och korthugget om man nu är hårdvaruexpert. Det jag menande med 286:a och 7 bitars noggrannhet, var att vi programmerade realtidssystem som skulle mäta, signalanalyser och presentera resultat i realtid då. Upplösningen i beräkningarna var 7 bitar. Jag utvecklade algoritmerna, andra programmerade systemet. Det var ett helvete när jag insåg att kvantiseringsbruset, pga den låga upplösningen, hade stor inverkan på resultatet. Nuförtiden har vi inte sådana problem.

Så. Nu kan vi vara sams. :-)

Och fö visade du också de positiva sidorna med social nätgemenskap genom att försöka förstå problemet. Min normala inställning är återupprättad.

Therese, precis, jag håller med dig, jag har heller aldrig känt att det är att fläka ut sig, jag bestämmer precis vad jag ska dela med mig av, och vad som ska vara sökbart på nätet.

Och barnen förstår inte alls det där med sökbarhet, så där måste man som förälder vara med och styra vad som ska läggas ut på bilddagboken och inte. Än så länge har jag mina barns förtroende att inneha deras användaridentiteter och lösenord (eftersom jag ibland lägger ut bilder de ber mig om), vilket betyder att jag har tillgälle att diskutera sådant som vad man lägger ut och inte.

Njae, jag föredrar faktiskt emacs för att editera LaTex-dokumenten. Vi använder jag mest för att söka i stora utdatafiler nuförtiden *skrattar*. Tidigare använde jag det mer för editering också. Men jag gillar också editorer speciella för de kodsnuttar man skriver, så man ser indenteringar och dylikgt. MATLABs inbyggda editor är jag svag för, förutom kortkommandona som inte alls överensstämmer m någon "standard".

#19, Pellefant, det var intressant (sorry för rimmet *s*).

Ja, kanske är det så ... då får jag se mina barn om 20-30 år fortfarande använda bilddagboken och msn och YouTube.

Men mina medievanor när jag var tonåring var ju att läsa dagstidningar. Och jag har ingen dagstidning, jag läser bara alla möjliga på nätet. En utveckling kan man säga, från att läsa lokaltidningen på papper, läsa DN, SvD, Di, Financi Times, New York Times mfl på nätet ...

#20, Per F, nu blir jag nyfiken, menar du att du tycker sociala medier nästan är ekvivalent med ungdomskommunikation/kultur? Varför det? Vad är det de gör som ungdomar alltid gjort? På vilket sätt passar det inte alls?

#25 till #20 (ovan), ett ord föll bort.

"På vilket sätt passar det inte alls?" Skulle vara "På vilket sätt passar det inte äldre alls?"

#24 Camilla Rotander:

Japp, du läste och läser tidningar, dagens 12 - 17 åringar läser säkert mindre tidningar än vad du gjorde i den åldern, medan de nyttjar sociala medier, MMO mm. mer än du gör nu.

I deras fall heter det knappast facebook eller msn om 20 år, men de kommer säkert att ha ett liknande beteende med de då tillbuds stående medlen. (På samma sätt som du nu har andra tidningar till förfogande än för tjugo år sedan), likväl kommer du säkert fortfarande att läsa tidningar om 20 år också.

Mitt resonemang haltar förstås när man blandar in individer, men på hela generationer tror jag att det är giltigt.

Camilla: Ok, eftersom du nämner kvantiseringsbrus så antar jag att ni använde någon A/D-omvandlare som levererade 7-bitarsvärden. Har man dock bara ett uns av "asperger-läggning" så invänder man direkt att 7-bitars kvantisering av rådata inte alls är detsamma som 7-bitars beräkningar... Det har ju heller inte det minsta med PC-utvecklingen eller 286:or att göra, det borde du veta ;)

Men tack för ditt trevliga svar i andra ronden, det värmde!

MVH // Henke (humanist/musiker/extra petig teknolog)

Henke, japp, A/D-omvandlare användes. Och det håller jag iofs med dig om att det problemet i sig inte har med PC-utvecklingen att göra. :)

Det jag menade i det jag skrev var att illustrera alla system jag "råkat ut" för, och på något sätt tvingats hantera, under studietid och yrkesliv. Utan att ha de där specialkunskaperna på hårdvarunivå. Och inte som en specifik redogörelse för utvecklingen i sig. Jag har liksom bara "drabbats" av utvecklingen, varit med om "miljontals" (känns det som) olika datorer/operativsystem. Men jag har inte deltagit i den på kondensatornivå, s a s.

Och det jag menar med det, att när man luttrat kryssat fram bland dessa system, tycker jag man lika gärna kan fortsätta. T ex med sociala medier.

:-)

Sociala medier - i olika former - används i allt större utsträckning internt i företagens verksamhet och har idag allt mindre att göra med "ungdomskultur" . På lite sikt är det inget man kan välja bort på samma sätt som det för många av oss idag är helt omöjligt att välja bort e-post som arbetsverktyg.

Sociala medier ur ett användarperspektiv handlar enligt min mening till 100% om att att ta till sig nya verktyg för kommunikation och 0% om teknik.

Att använda t.ex Facebook handlar om ett socialt "intresse" och inte ett intresse för teknik. När en bärbar dator går att få för mindre än fem tusen och installationen av nätverlket hemma tar betydligt mindre tid än en timme även utan teknisk förkunskaper finns enligt min menig ingen koppling mellan att använda de tjänster nätet erbjuder och ett "datorintresse": Att ha tillgång till en dator med internet kräver i princip (jag kanske hårddrar det lite...) inte mer tekniskt intresse än att skaffa telefon..

mptuous weekend cheap designer handbags knockoffs bag. The skinny shoulder fake designer bags online straps allow for a Street on sale comfortable carry, with the designer handbags wholesale heft of the bag replica Cartier Handbags handbags sale falling at just the cheap designer handbags online right spot on the cheap designer handbags replica hip. ? Full-sized steamer Fendi wallet wholesale trunks for larger items cheap designer handbags First of all it NEW 2009 wholesale is important to acquisition a 18-carat armpit that sells bargain replica bags. Once the beli