
Publicerad: 2009-12-28 08:12, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Bussar som blir okontrollerbara i halkan kan döda igen. Men Vägverket ignorerar Haverikommissionens rekommendationer trots flera liknande olyckor den senaste tiden.
Varken myndigheter, domstolar eller massmedia tycks kunna avgöra om deras experter har relevant kompetens för att förstå och åtgärda de problem som överrumplar den enskilde trafikanten i svåra trafikolyckor. Det är tyvärr bara ett exempel på statsmakternas behov av teknikvetenskaplig kompetens.
Forskat och utbildat om kördynamik på halt underlag sedan 1970.
Testat och tävlingskört bilar på is, bana och i rally.
Full körkortsbehörighet
(A BE CE DE).
Internationella utvärderingar av tunga fordons säkerhet.
Experimentella studier av hur olika förare klarar nödsituationer.
Professor emeritus i färdsäkerhet vid Linköpings universitet.
Haveriutredare nu i eget företag (stop.se)
Att många trafikanter vill ha bättre förklaringar till de specifika problemen med vinterhalkan har inte heller i år gått upp för Vägverksledningen ‑ trots att jultrafikens elva dödsfall i söndags var mer än en dubblering jämfört med förra året.
Nu är antalet "mer normalt om man ser till statistiken. Förra årets december var extrem, då var det bara 17 som omkom. Det har vi aldrig sett förut". Så säger Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör enligt SVT Text (sid 106, 091227).
När samme vägverksdirektör försöker urskilja enskilda trafikanter bakom trafikstatistiken tycks han lita på däck- och fordonsutvecklingen så blint att han står bakom nya förbud och den märkliga myndighetskampanjen mot dubbade däck. Som en liten vink från ovan följs hans uttalande två sidor senare på SVT Text (sid 108, 091227) av beskedet att man på grund av snödrivorna i "Umeå tvingades dra in ledbussarna eftersom de inte kan manövreras ..."
Vägverket har långt tidigare fått klara besked om att något behöver göras mot bussolyckorna på vintern. Genom Newsmill (i kommentar #36 till min artikel 18/12, tack Dan) påminner en av utredarna i Statens haverikommission om att "vägverket av slitageskäl inte tillåter tillräckligt många dubb i varje däck". Han avser olyckan nära Ängelsberg 24 januari 2003, då en ersättningsbuss för inställda tåg gick rakt fram i en kurva, så att sex passagerare omkom.
Haverikommissionens rapport om olyckan ställdes till Vägverket 27 februari 2004 och inleddes med orden "Statens haverikommission emotser tacksamt besked senast den 1 september 2004 om hur de i rapporten intagna rekommendationerna följs upp."
Men Vägverket tycks inte ens ha åtgärdat vägen på det aktuella stället:
"Tyvärr ignorerade Vägverket våra rekommendationer att ändra vägen till ett säkrare utförande, att åka av i under 50 km/tim ska inte behöva kosta människoliv.
Vägverket tyckte som sagt annorlunda. Kanske de ändrar sig efter nästa olycka. Vi får hoppas att ingen vi känner är med på bussen då."
(utdrag från kommentar #36 av den nyss nämnde haveriutredaren).
Nej, Vägverket har inte ändrat sig - åtminstone inte vad de fordonsdynamiska grundproblemen beträffar.
Den 27 februari 2007 dog 6 personer när två bussar på linjen mellan Uppsala och Östhammar kolliderade på en raksträcka nära Rasbo. Bussen, som var på väg till Östhammar hade innan mötet passerat en parkerad långtradare (lastbil + släpvagn) med stort vindfång och drev sedan snabbt över åt vänster. Efter krocken hamnade båda bussarna i diket på vänster sida i riktning mot Östhammar.
Många sådana bussar med dubbla bakaxlar ställer särskilt höga krav på däckens sidgrepp för att tryggt kunna manövreras på hala vägar. Både styrbarhet (Ängelsberg) och aerodynamisk stabilitet (Rasbo) kan bli undermålig på isgata, speciellt när bussarna inte får ha ordentligt dubbade däck.
Visserligen var utredningen av Ängelsbergsolyckan föredömligt grundlig med konsultation av erfarna specialister vid statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Mätresultaten för bussdäckens väggrepp på is visade sig vara alarmerande dåligt. En av mina tidigare kolleger vid VTI gick också igenom fordonsmekaniken i fortfarighet.
Men i rapporten från VTI försummas understyrningseffekten av driv- och bromskrafter på höger och vänster sida och inga simuleringar genomfördes för att illustrera det dynamiska förloppet.
Kanske skulle en komplettering av VTI-rapporten med animeringar från datorsimulerade avåkningar i Ängelsberg ha fått ansvariga tjänstemän att uppmärksamma de alarmerande resultaten från däckmätningarna och bli mer alerta när olyckan i Rasbo sedan inträffade. Då var nämligen förloppet mer dynamiskt och så komplext att datorsimuleringar närmast var oumbärliga. Men några sådana klargöranden hittar jag inte i Statens haverikommissions rapport (daterad 2008‑04‑03).
Efter kraschen i Rasbo anlitades varken VTIs eller haverikommissionens egen utredare (Dan) från Ängelsbergsolyckan. Rapporten från SHK blottar denna gång en okunnighet om väggrepp på vinterväglag, som kan ha bidragit till att även tingsrätten blundade för de teknikvetenskapliga problemen och dömde föraren av Östhammarbussen som skyldig till brott. Varför hovrätten frikände henne vet jag inte, men olikheterna i domslut är illavarslande.
Fler liknande bussolyckor har inträffat vid halt väglag och fått stor uppmärksamhet. Men både berörda myndigheter och etablerade massmedia tycks själva vara omedvetna om den bakomliggande fysikens komplexitet. Om man vore medvetet okunnig, så skulle givetvis analysen öppnas för kompetenta specialister att medverka i tillräcklig utsträckning.
Men nu används ibland metoder som inom medicinen skulle betecknas som kvacksalveri. Ursäkta ordvalet, men människoliv står faktiskt på spel. Det är naturligt att statsmakterna inte alltid kan ha adekvat kompetens själva. Men ansvariga personer måste inse när kunnandet behöver förstärkas.
Även rättsväsendet behöver kriterier för att skilja verkliga sakkunnigutlåtanden från rena partsinlagor. Åtminstone i trafikskademål begås ibland så kallade justitiemord, när domstolarna har värderat teknisk bevisning enbart efter de förment sakkunnigas personliga framtoning vid rättegångarna. Skriftlig argumentation om teknikvetenskapliga spörsmål mellan parterna är tämligen meningslös, eftersom domstolarna saknar både tid och kunnande för att avgöra vem som har rätt i sak.
Jag har sett skräckexempel på hur försäkringsbolag därigenom kan anlita mindre nogräknade konsulter för att slippa betala ersättning för trafikskador till en enskild person. Försäkringsbolagens finansiella styrka för långdragna juridiska processer med äregiriga advokater ställer nästan orimliga krav på domstolens förmåga att avslöja brister i deras tekniska bevisning mot den enskilde.
Sådana praktikfall kanske jag får återkomma till - i förhoppningen att Newsmill ska belysa missförhållanden, som annars ignoreras av etablerade massmedia.
Kommentarer är förstås välkomna och kan bredda perspektivet till mer än bussar och trafikskador. Statsmakternas (in)kompetens är ju en generell frågeställning, som borde skärskådas i många debatter.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Har missat denna artikel till idag.
Tack för att du skriver i detta ämne som ingen tycks vilja ta i ens med tång.
Det går inte att minska olyckorna med tung trafik om man inte ändrar antingen:
Däcken
Fordonens storlek
Väghållningen
Eller ställer in trafiken tills förhållandena medger säker trafik.