Varför inte resultatkrav på biståndet?

Ur Svt, Rapport 21/12 2009:
Sidachef: - Jag tycker att ... biståndsministern bidragit till en ofullständig bild, där kravet på -garantier på - att biståndet leder till långsiktiga resultat  riskerar att bidra till en förenkling. Biståndsministern: Jag tänker inte vika ner mig vad gäller kraven på resultatkultur- och att vi kan visa på att biståndet når fram och gör nytta.
Sidachef: -På samma sätt som det är väldigt svårt att leda i bevis att husläkarreformer har lett till förbättrad folkhälsa i Sverige eller att naturvårdverkets arbete har lett till en renare Östersjö, lika svårt är det menar vi att leda i bevis att det svenska biståndet har lett till långsiktig fattigdomsminskning.
Reporter: Sidacheferna tycker att Gunilla Karlsson inte bara borde prata resultatkrav utan också visa att hon är stolt över svenskt bistånd.
Biståndsministern:- Det jag brinner för, det är verkligen att se till, att biståndet når fram och gör nytta och att vi måste kunna påvisa detta för att kunna fortsätta att ha ett högt bistånd.

Hela uttaget från skattemedel till bistånd (2009, ca 30 miljarder kr) legitimeras av Sida faktiskt genom hänvisning till de fattigas levnadsförhållanden och deras rätt till ett bättre liv: Människor ska kunna förbättra sina levnadsvillkor. Det är vad biståndet handlar om... och ... alltför många människor lever fortfarande i fattigdom (Sidas hemsida 2009- 08-27).

Men enligt uttalandet i Svt Rapport innebär kravet på resultat av långsiktig fattigdomsminskning tydligen en så orimlig förenkling att Sida finner anledning att göra ett utspel och påpeka detta: Vi har inte rätt att kräva att biståndet skall leda till resultat i termer av minskad fattigdom, därför det går inte att bevisa - lika lite som det går att bevisa att naturvårdverkets arbete lett till en renare Östersjö! Vilken argumentation! (Logik? Om det nu kunde bevisas att Östersjön blev renare som en effekt av naturvårdsverkets arbete, vore det då ok att kräva, att biståndet som det handhas av Sida skall leda till att de fattiga får det bättre?)

Kära Sida vad har ni nu då kvar att erbjuda? Vad är biståndet till för? Vad är det biståndsministern skall vara så stolt över? Kvar blir väl snart endast den stora volymen. 30 miljarder betalas ut av skattemedel. Vad nytta det gör för de fattiga är tydligen en fråga som inte skall ställas längre. Sida framhåller gärna att OECD och FN ge oss pluspoäng för just biståndets volym. Men det är sannerligen inte de fattiga i världen som ger oss de poängen.

Samtidigt med Sidas utspel i Svt Rapport med kritik över biståndsministerns resultatkrav -d.v.s. uppåt i hierarkin - kommer följande meddelande från Sida till nivåer lägre ner i biståndsbyråkratin:

Sida beslutade 18 december att xxx måste komplettera ansökan med en tydlig redovisning på det övergripande resultat som förväntas av alla projekt som xxx ansökt om för 2010-2012.

Slutsats: Nu har det uppstått en fullständig förvirring i det biståndsbyråkratiska komplexet. Logik i byråkratisk mening är ju vanligtvis att kommer en propå ovanifrån inom hierarkin så är den rätt! När nu Sida ifrågasätter resultatkravet uppåt mot biståndsministern, så tappar ju Sida egentligen samtidigt - utifrån den byråkratiska logiken - legitimiteten i resultatkravet på handläggning lägre ner i hierarkin.

Nu avtäckes samtidigt att kapacitet i biståndsbyråkratisk mening har lite att göra med en organisations förmåga i förhållande till det angiva målet för biståndet, att förbättra för de fattiga. Byråkratin definierar i stället kapacitet utifrån de faktiska och rutinmässiga aktiviteter den själv är uppbyggd av. Det är lika med goda rutiner i enlighet med regelverkets interna logik. Kapacitet är också förmågan till snabb anpassning till olika nya propåer bara de kommer ovanifrån. Och därmed ofta ett förnekande av erfarenheter av genomförande av bistånd till gagn för de fattiga i praktiken.

Det finns hela tiden en skara som är beredda till sådan maximal anpassning. Som vandrar ut och in inom olika organisationer - som ett sätt att skaffa sig erfarenhet av byråkratiska rutiner - och genom att så saxa sig fram skapas en grund för karriär inom det biståndsbyråkratiska komplexet där Sida representerar en relativt hög nivå. I denna karriärmässiga klättring bleknar snart de fattigas eländiga verklighet bort, även om man initialt har haft en kort sejour i något utvecklingsland.

De fattiga uppträder efter hand bara som klatschiga bilder från kommunikationsavdelningen, som drivs genom medel från posten information. Detta anslag brukas främst till att allmänheten (skattebetalarna) ska hållas informerade om hur förträffligt vårt bistånd är. Det där vi skall vara så stolta över. (Viss del brukas också till för att klaga om volymen på biståndet skulle gå ner, dvs. att man själv skulle få mindre anslag.) Utåt i "reklamen" visas just bilder på barn som får utbildning och kvinnor som får hälsovård. Men totalt sett går större delen av biståndsmiljarderna till byråkrati. (Jag har visat i andra artiklar på Newsmill, att ca 70 % går till byråkratin inom svenska organisationer)

Och det som blir kvar ska enligt de senaste signalerna inom byråkratin inte längre möta människors konkreta behov. Då är det behovsorienterat och det är inte bra. Därför kan byråkratin avge följande kommentar neråt i hierarkin: Beskriver inte hur arbetet stärker det civila samhället - inget tydligt ideal ... argumenterar istället för vikten av att arbeta med att stärka de fattiga. Alltså ej godkänt.

Men nu har det ju skapats total förvirring. Eftersom den byråkratiska logiken i och med Sidas utspel är bruten.. Och det är nog bra. Kaos är granne med Gud. Det behövs förändring. Ty åter och åter igen får vi besked att Sida gör ett dåligt jobb. Och det omdömet kommer i dessa fall inte från de fattiga utan från en annan del av statförvaltningen, Riksrevisionen.

Sida gör ett dåligt jobb enligt Riksrevisionen

1. Ur Riksrevisionens utredning Bistånd genom budgetstöd - regeringens och Sidas hantering av en central biståndsform RiR 2007:31. Budgetstödets storlek närmar sig en miljard kronor. Under år 2006 betalade Sida ut 862 miljoner kronor i generellt budgetstöd.( s 16)

Bakgrund: Den svenska regeringen definierar generellt budgetstöd för fattigdomsbekämpning som "ett icke öronmärkt stöd till intäktssidan av ett lands statsbudget i syfte att stödja landets genomförande av landets PRS (fattigdomsstrategi)".  Det innebär att biståndsmedel betalas ut direkt till mottagarlandets nationella budget och kanaliseras genom mottagarlandets egna system. (s 21).

Riksdagen har markerat vikten av att regeringen skapar förutsättningar för väl underbyggda beslut om budgetstöd eftersom budgetstöd är ett stöd till mottagarlandets samlade politik.

Regeringen har delegerat till Sida att bereda och ingå avtal om samt att betala ut budgetstöd. Detta ställer höga krav på ... Sidas förmåga att avgöra om förutsättningarna för att ge budgetstöd är uppfyllda. Mot bakgrund av detta har Riksrevisionen genomfört en effektivitetsrevision av regeringens och Sidas hantering av budgetstödet.

Mynnar ut i följande fråga: Gör Sida bedömningar av förutsättningarna för budgetstöd som är väl underbyggda och konsekventa?(s 8)

Slutsatser i Riksrevisionens rapport (RiR 2007:31)

• Riksrevisionen hade tidigare riktat kritik mot i sin årliga revision "... hur budgetstödet bereds på ambassaderna i Moçambique och Tanzania, de två största svenska budgetstödsländerna.
• Riksrevisionen har i granskningen av de delar av Sidas beslutsunderlag som avser den offentliga finansiella styrningen funnit att Sidas beslutsunderlag är ofullständiga.
• Riksrevisionen anser sammanfattningsvis att Sida inte gett en tillräckligt tydlig bild av hur systemen för offentlig finansiell styrning fungerar.
• Med följande bitande kritik som slutkläm: "Sida har en checklista som tydligt specificerar vilka faktorer som ska analyseras i värderingen av den offentliga finansiella styrningen i mottagarländerna. Riksrevisionen kan dock konstatera att denna inte har använts av Sida i bedömningen av förutsättningarna för budgetstöd."

Min kommentar: Vad hjälper det då med tydlighet om Sida inte använder den checklista som redan finns och som specificerar vad som skall kollas upp?(Jämför med en pilot som inte före start går igenom sin checklista. Han får sparken. Inom biståndsbyråkratin rullar hela tiden miljarderna in oavsett duglighet och resultat). Slutbetyg: Underkänt

2. I en nyligen (23 okt 2009) publicerad rapport, RiR 2009:15: Sidas stöd till utveckling av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning (avser utbetalningar på ca 5,8 miljarder kronor) kan vi läsa följande mycket allvarliga anmärkningar: (sid. 9, 10 o 51) )

• Granskningen visar att Sida visserligen har kunskap om kapacitetsutveckling, men att kunskapen inte i tillräcklig utsträckning omsätts i praktiken när stödinsatser ska utformas... Sidas bedömningar av mottagande organisation är inte tillräckligt underbyggda
• Sida bedömer sällan vilken befintlig kapacitet en mottagarorganisation har i termer av styrkor och svagheter...(s 51) Mottagarens finansiella och styrmässiga kapacitet är inte i fokus för analysen...Sidas bedömning av politiska och informella faktorer av betydelse för insatsens resultat är sällan med i beslutsunderlaget
• Sidas beslutsunderlag har brister när det gäller att säkerställa att insatserna har tydliga och realistiska mål. Riksrevisionen konstaterar att Sida endast i 2 av 40 insatser gör en explicit bedömning om huruvida de uppsatta målen är realistiska.
• Och kanske det allra allvarligaste: Man lär sig inte eftersom det inte finns vettiga utvärderingar): Lärandet riskeras på grund av brister i utvärderingsprocessen... Riksrevisionen har även funnit att Sida inte har någon regelmässig kvalitetssäkring av de projektnära utvärderingar som genomförs

Hade denna kritik framförts avseende en rapport i t.ex. akademiska sammanhang- som jag har erfarenhet av- så vore slutbetyget igen: Underkänt.

Biståndsbyråkratin verkar var fångad i en ond cirkel: 1) Revision /Kritik -- 2) Åtgärder: Mer pappersexercis/mer byråkrati -- 3) Ny revision och kritik -- 4) Ännu mer byråkrati. Denna rundgång måste brytas för att biståndet skall förbättras och bli effektivare ur den fattigas synpunkt. Nu behöver den inte brytas eftersom biståndsmiljarderna ständigt strömmar till oavsett resultat utifrån koncentrering i den politiska debatten kring volymmålet.

Revidera betyder ju granska, syna men också förnya, förbättra och tänka om. Revision i den senare betydelsen måste ju bygga på seriösa utvärderingar som undersöker i vad mån uppnådda resultat stämmer med uppsatta mål: att bekämpa nöd och fattigdom

Efter det att fem oberoende experter granskat 34 utvärderingar som Sida publicerat konstaterar chefen för Sidas sekretariat för utvärderingar, UTV (Sidas tidning Omvärlden, nr 3, 2009):

• "Alltför många granskningar håller inte måttet.". - Vi har länge känt till att kvaliteten brister i utvärderingarna..
• "Ibland framgår det inte hur konsulterna kommit fram till sina slutsatser. Det gör att man kan betvivla hur tillförlitliga slutsatserna är.

Hur mycket kostar denna undermåliga verksamhet? Under år 2006 tog Sida konsulttjänster i anspråk till en kostnad av ca 1,2 miljarder kronor. A typical cost of an expatriate consultant will be in the region of $200,000 a year, säger Action Aid (actionaid.org.uk) i en rapport, Real Aid 2, från just 2006.

Enligt en artikel, 'Gilded cage' lifestyle reveals the ugly truth about foreign aid in Afghanistan,(The Independent 01-05-09) är situationen följande: Utländska konsulter  i Kabul har upp  till 330 000 kr/mån i lön - eller ca 4 milj.kr på årsbasis -  medan en lokalanställd har ca 500 kr/mån, dvs. en skillnad på ca 500 ggr! Men ändå är det alltid den stackars lokalanställde som är korrumperad. Aldrig vi. Våra illegitima förmåner blir legala, därför att de ryms inom regelverket, deras uttag snabbt illegala om de så bara är ett tappat kvitto. Vi och dom! När jag tog upp dessa förhållanden vid ett seminarium i Stockholm som UD anordnade den 4 dec. fick jag följande försvarande replik från en konsult: Hur vet Du att konsulterna i Kabul inte gör 10-20 ggr bättre jobb än...! Än vad då, det blev hängande i luften.

Man kan idag tala om en "biståndsbubbla" - i analogi med vissa andra bubblor - som har blåsts upp ganska ordentligt genom åren. Men som är ganska tom vad det gäller innehållet; att åstadkomma att de fattiga får det bättre. Det har aldrig anslagits så mycket till bistånd som under 2008 (Bara från OECD-länder 119,8 miljarder US dollar). Samtidigt har det kanske aldrig blivit så många fler fattiga i världen på ett år som under 2008. När kommer biståndsbubblan att brista? Ser man utifrån den fattigas intresse får man hoppas att det sker snart!

Det är bråttom att göra något annorlunda. Världens fattigaste föds, lever och dör fattiga under tiden vi pratar om fattigdomsbekämpning. De vet inte ens om, att vi är så bekymrade över deras rättigheter, i ord och skrift. Som det nu är, kommer inte heller nästa generation fattiga att få uppleva sina berömda rättigheter. Så länge de lever. Därför förskjuter de fattiga hoppet om en rättvis värld till andra sidan graven.

I detta läge behöver vi åtminstone börja tänka lite annorlunda, utanför byråkratins labyrinter. Biståndsramen för Sverige uppgår till 32 038 miljoner kronor för 2009. Sammanlagt i världen betalades ut minst 1 200 miljarder kronor i officiellt bistånd år 2008. Jag har gått igenom EU:s, FN:s och andra biståndsgivande länders biståndsbudgeter (så gott det går). Lite grovt räknat kan man säga att det idag finns något över en miljard extremt fattiga människor i världen, som lever under 1 dollar per dag. Skulle vi betala ut biståndsmedlen direkt till denna miljard människor (t.ex. direkt via bankkonton vilket innebär att överföringen inte behöver kosta någonting) skulle var och en få ca 1000 kr per år.

I Indien och Pakistan, som jag närmast känner till - och där ca 450 milj. av dessa de fattigaste finns, skulle det innebära att familjernas (i medeltal 6 pers/familj) inkomst i stort fördubblas. Det första millenniemålet - om att halvera befolkningen som lever under extrem fattigdom fram till år 2015 och som vi inte är i närheten av idag - skulle omedelbart vara uppfyllt. Dubbelt upp, eftersom den extrema fattigdomen då inte endast skulle halveras, den skulle upphöra. De fattiga skulle förstås inte lägga dessa extra pengar under kudden, utan använda dem till att köpa nödvändiga varor. Som måste produceras, dvs. ekonomin skulle växa. Det skulle kunna fungera som ett globalt både "socialbidrag" och ekonomiskt "stimulanspaket". (Som en jämförelse: Om administrerandet av våra socialbidrag i Sverige tog 70- 80 % av anslaget - det skulle vi förstås aldrig gå med på!)

Jag prövade tankealternativet bland Sida folk på ambassaden i ett land i Asien. Reaktion: "Men vad ska vi göra då?" Ja, det är just "dilemmat, att de flesta av våra biståndsbyråkrater blir då överflödiga, eftersom de fattiga själva skulle få makt över pengarna. (Empowerment!) Och de skulle aldrig i världen anlita dyra konsulter och biståndsbyråkrater till att förbättra sina levnadsförhållanden

Men om Sida verkligen står bakom det utspel som skedde i Svt Rapport den 21/12 som innebär att vi inte har rätt att kräva resultat av biståndsmiljarderna i termer av minskad fattigdom i världen, ja, då hänger ju allt i luften. Är då biståndet endast till för biståndsbyråkraterna?

Rodney Åsberg (9 artiklar)

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Varför inte resultatkrav på biståndet? - Artikel av Rodney Åsberg - Newsmill www.newsmill.se/artikel/2009/12/23/varf-r-inte-resultatkrav-p-bist-ndet – view page – cached Artikel av Rodney Åsberg - Varför inte resultatkrav på biståndet? - Sidas utspel i Svt Rapport 21/12: När kravet på att biståndet skall nå fram och göra nytta och leda till fattigdomsminskning blev en otillåten förenkling eftersom detta inte går att bevisa [...] Blogg: Twitter Trackbacks for Varför inte resultatkrav på bistånde, 2010-01-06, 14:42

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/15821

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det säger sig självt att svenska skattebetalare har rätt at få veta vart skattepengarna går. SIDA:s personal borde förstå att man måste visa på mätbara resultat av de 30 miljarder man får av våra skattemedel.

Permalänk | Anmäl #1 Filippa, 2010-01-04, 16:49

Rätt bra förslag faktiskt att lägga ner all biståndsbyråkrati och i stället skicka pengarna direkt till den miljard människor som är superfattiga. Också urtrött på den slösaktiga biståndsbyråkratin!.

Trots att det väl behövs några som delar ut slantarna skulle väl de 1 200 miljarderna i offentligt bistånd ända räcka till minst 800 kronor per skalle. 800 spänn är ju faktiskt jäkligt mycket pengar i många länder.

Permalänk | Anmäl #2 durutti, 2010-01-04, 17:21

SIDA-folkets nonchalans och oetiska hållning när det gäller vår gemensamma BNP är skrämmande.

Permalänk | Anmäl #3 Maria, 2010-01-04, 19:22

Nu får det vara nog!
Klockren analys. Total förvirring! Hur svårt är det för Sida att vara sjävkritisk, att se sin egen roll i detta gigantiska bedrägeri. Dvs rikta ljuset mot sig själv. Å andra sidan; vem förmår såga av den gren man sitter på? Återstår därför för oss skattebetalre att förena oss i denna kamp för de fattiga och mot byråkratin! När statsmakten korrumperat sig själv och vägrar se och lyssna, så får vi väl ta till vårt vapen: civil olydnad!

Permalänk | Anmäl #4 Tomas, 2010-01-06, 10:29

Detta innebära ju att om man skulle tillämpa Sidas egna regler på dem själva så skulle de inte få mer pengar. Hål
För övrigt. Tänk om en organisation under Sida skulle överskrida sin förvaltnings/admin budget med över 10 % och sedan "skylla" delvis på dollarkursen! Vilken koll visar det att man har då? Och vad hjälper då alla kontroller, revisioner och sk rutiner mm? Nej, detta håller inte. Det måste även Sida själva inse. Tänk om, tänk nytt. Riv och bygg upp något nytt från grunden. Och framförallt, byt perspektiv! Biståndet är i första hand till för de fattiga.

Permalänk | Anmäl #6 Lars, 2010-01-09, 15:08

KEJSAREN ÄR NAKEN!

Permalänk | Anmäl #7 Berit, 2010-01-13, 11:41

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #12 k247br, 2010-07-28, 04:12