Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-12-22 08:12, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Bilar utvecklas för trafikanten. Men myndigheterna ser till trafiken. Om regeringen tar vara på möjligheterna bakom den skillnaden, kan krisen för bilindustrin vändas till ännu en svensk framgång ‑ ungefär som när mobiltelefonin blommade upp och Televerket kunde läggas ned.
Låt Saab-folk och andra bilproffs visa hur trafikantskyddet i svensk väg- och IT-infrastruktur kan integreras med modern fordonsteknik och med trafikanters självbevarelsedrift!
Professor i olycksfallsforskning. Forskningsledare vid VTI. Tävlingsförare. Ledare för körexperiment bl.a. med urkopplingsbara ABS-bromsar. Professor emeritus i färdsäkerhet vid Linköpings universitet.
Haveriutredare nu i eget företag (stop.se)
Bilar är konsumentvaror liksom mobiltelefoner och blir alltmer integrerade i kommunikations- och transportsystemet. Ändå jämförs nu bilindustrins omvandling med varvsindustrins kris för länge sedan ‑ och inte med mobiltelefonins sentida utveckling, som förefaller vara en mer naturlig referens.
En annan märklighet i det offentliga samtalet om fordonsindustrins kris är att man tycks ha glömt bort svenska bilars världsledande förmåga att hjälpa och skydda den enskilde trafikanten.
Nåja, det kanske inte är så konstigt ändå ‑ med tanke på hur ofta bilisterna och vår egen fordonsindustri har varit slagpåse för myndigheter, för den massmediala statsmakten och för olika politiska utspel.
Ett exempel är Vägverkets resepolicy anno 1996, som tvingade fram mindre bilar med sämre trafikantskydd utan hänsyn till bilindustrins faktabaserade varningar. Det försvagade marknaden för Saabs och Volvos säkraste modeller och gjorde dem dyrare att äga.
Allt detta rimmar illa med den ton som anslogs redan 1927 av Volvos grundare, Assar Gabrielsson & Gustaf Larson: "Bilar körs av människor. Grundprincipen bakom allt vi gör på Volvo är därför - och måste alltid vara - säkerhet."
Tänk om konkurrenskraftigt bilfolk med modern kompetens nu kunde ta över ledningen av det trafikantstödjande systembygget och konsumentupplysningen från myndigheternas närmast oavsättliga trotjänare. Då skulle marken kanske gunga mindre i Trollhättan än på andra ställen.
Men regeringen måste ta befälet över sina verksledningar och inte spänna myndighetsvagnen före industrihästen, när kunskaperna ska spridas, förädlas och omsättas i praktiken.
Varför skulle inte Sverige kunna organisera personbilstillsynen och ‑uppgraderingen med fordonstillverkarna som kvalificerade operatörer? I dag klarar Vägverket och Bilprovningen inte att kontrollera ens en liten bråkdel av alla trafikskaderelevanta funktioner, som bilarna förses med. Exempelvis har de flesta nya personbilar antisladdsystem, där bromsarna regleras individuellt vid varje hjul. Men Bilprovningens ledning bryr sig inte om att deras stationer till och med saknar resurser för att mäta bromskraftfördelningen mellan fram- och bakaxel.
Ändå hade vi i mitt forskarlag utvecklat en sådan metod tillsammans med kompetenta besiktningsmän vid Bilprovningen i Linköping. I min rapport anno 1996 påvisades livsfarliga bromsningsegenskaper hos en stor andel av de lätta lastbilar som ingick i studien. Det bekräftades på ett tragiskt sätt när jag - av en slump ‑ anlitades som fristående haveriutredare efter en sådan dödsolycka tio år senare. Men provningsutrustningen är skrotad och efterträdarna till uppdragsgivarna vid Vägverket tycks ha helt andra intressen.
Hur ska bilägarna nu kunna veta om deras antisladdsystem är OK? Vägverkets trafiksäkerhetsledning propagerar visserligen intensivt för antisladd (se videon ovan), men jag har inte hört talas om att några godhetskriterier eller testmetoder är på gång därifrån.
Märkligt är också att samme talesman, som lovordar antisladd på videon ovan, var väldigt skeptisk till de låsningsfria ABS-bromsarna för cirka 15 år sedan. Han tyckte att man skulle satsa på krockkuddar i stället. Om han då fått som han ville, hade nybilsparken nu inte varit lika välförsedd med antisladdsystem, eftersom de bygger på ABS-tekniken.
Tack vare att bilindustrin och bilköparna har struntat i hans okunniga tyckande, så kan alltså Vägverksdirektören nu ta åt sig äran av bilutvecklingen och (1m25s in) på videon säga att "vi räddar livet på kanske 80 människor varje år".
Betydligt värre är när Vägverksledningen vänder kappan efter den politiska propagandavinden mot däckdubbar och ger intrycket att antisladd kan ersätta dubbar på alla vinterväglag ‑ trots att en Vägverksfinansierad undersökning (utförd av statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI) tyder på motsatsen. Är det någon som tror att bilindustrin skulle uttala sig offentligt om livsviktiga säkerhetsfunktioner på så lösa grunder?
Ett annat exempel på hur myndigheterna håller tillbaka den utveckling, som industrin är kapabel till, är utvecklingen av kommunikation till, från och mellan bilar. Många fordonsflottor inom yrkestrafiken arbetar sedan flera år tillbaka med sådana system, som också skulle kunna hjälpa privatbilister att varna varandra ‑ exempelvis för halka, trafikstockningar och farliga vägavsnitt.
Projekt av det slaget ingick i det så kallade IVSS-programmet som Invest in Sweden Agency, ISA, tog initiativ till omkring millennieskiftet. IVSS står för Intelligent Vehicle Safety Systems och beskrivs enligt följande i en 83-sidig broschyr för internationella intressenter:
"New automotive systems combining mechanical, microelectric, communication and information technology. Creates far superior safety through active technology."
Jag deltog själv för Linköpings universitet i en Road Show, som ISA arrangerade år 2003, då vi presenterade det svenska IVSS-klustret för bland andra General Motors' och Fords utvecklingscentra i USA. Efter många veckors projektplanering och arbete med ansökningar om finansiering tillsammans med universitets- och industriforskare i Sverige, hörde jag inget mer från IVSS. Jo, så småningom fick jag veta att Vägverket hade tagit över ledningsansvaret och att flera bilindustriproffs som var med från början hade tröttnat på långbänken eller bytt jobb.
När jag för några år sedan hade börjat köra med GPS-navigator i bilen fick min tilltro till Vägverkets ledningsförmåga ännu en knäck. Via trafikmeddelandekanalen (TMC), som navigatorn har en mottagare för, kan den leda mig in på alternativa vägar förbi uppflaggade trafikstockningar och vägarbeten. Gissa om jag gjorde många utflykter vid sidan om allfarvägarna innan jag började ana oråd. Till slut ringde jag Sveriges Radio, som jag trodde ansvarade för uppdateringen och utsändningen av TMC-data.
Då fick jag veta att Vägverksledningen tidigt hade propsat på att få sköta hela TMC-funktionen i Sverige. Sedan tycks man ha insett att detta åtagande kräver publicistisk professionalitet, som inte fanns hos Vägverkets i övrigt kompetenta IT-personal. Men vid det laget hade Sveriges Radio upptäckt vilka man skulle behöva samarbeta med och avböjde att ta över ansvaret.
Även om TMC inte fungerar i Sverige, så betraktar jag bilnavigatorerna som potentiella livräddare. Den uppfattningen baseras på minnet av en hemfärd från tävlingsbanan Ring Knutstorp i Skåne. Då var jag nära att köra ihjäl mig - på grund av att jag svängde ut åt fel håll från en bensinmack. Jag trodde jag körde på E4 och gasade på. Men bakom ett backkrön framgick plötsligt att det var fel. Min Saab blev totalkvaddad, när jag förgäves försökte ta den tvära kurvan. Själv fick jag bara ett litet sår i pannan. Då fanns varken GPS-satelliter eller navigatorer. Men Saabens personskadeskydd fungerade utmärkt.
Det finns många skäl för att nya grepp behövs inom trafikantskyddet. Hur det ska gå till framgår kanske tydligare, om jag senare får tillfälle att utveckla tankegångarna.
Oavsett vad som händer med Saab, Volvo och de systemlevererande företagen, så hoppas jag att de ansvariga för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i berörda områden lyckas engagera kompetenta personer från bilindustrin som förmår integrera svensk väg- och IT-infrastruktur med modern fordonsteknik och med trafikanters självbevarelsedrift.
Det skulle kunna bli ett lyft för hela tänkandet om trafikskadeprevention ‑ bort från den skuldbeläggning och trivialisering som nu är så vanlig och som påminner om forna tiders häxprocesser eller om 1800-talets moraliserande förklaringar till barnsängsfeber innan Pasteur hade upptäckt mikroberna.
Saab går i konkurs. Vad betyder det för svensk bilindustri och Västsverige?

Nymoderaternas beröringsskräck för industrin håller på att gå över

Använd Saabs kunskap till klimatomställningen

Saabkrisen visar att Sverige behöver en sparreform

Så skulle Antonov tvätta pengar i Saab

Regeringens borde ge upp i stället för att äga SAAB

Västsverige står starkt även utan Saab

Därför kommer Saab inte kunna göra en Chrysler

SAAB-krisen idag kan vara en följd av att lagar ej följts tidigare

Sjukt att folk inte kan klara en utebliven månadslön

Saabälskare: Det är bättre att låta Saab dö

Konkursexpert: Saab har nått vägs ände


Saab har förlorat sin klurighet

Saab riskerar att användas för att tvätta svarta KGB-pengar

Arlandaflygets avåkning lär oss undvika halkolyckor på väg

Maud Olofsson är största vinnaren i Saab-affären

Riktiga industriledare tänker inte bara på pengar

General Motors bluffar - tänker inte lägga ner SAAB

Fixeringen vid patenträtten har bromsat SAAB

SAAB:s öde typiskt när huvudkontoret hamnar i utlandet

Vi erbjuder Saab-anställda nya jobb i Västerås

Saabs nye ägare sköts med 18 skott

Om Saab rullar vidare är det trots regeringen

”Det gör ingenting om katter är svarta eller vita bara de fångar råttor (Theng Hsiao-ping)

Saab beviset för att Kina är bättre än USA
Ett obefruktat rötägg i SAAB-redet?

Åren i motvind har gjort Koenigsegg till krisens vinnare

Därför är Koenigsegg rätt för Saab
Varför skall kineser och indier få köra men inte vi?
Vem räddar alla andra först och sedan sig själva i sista hand?

Varumärkestänkandet dör med SAAB


Saab har inte en chans på miljöbilsmarknaden

Regeringen har visst erbjudit stöd till SAAB

Turbo-Pelle, svensk ingenjörslegend: Gör Saab till ett litet men vasst teknikföretag


Svensk bilindustri kan bli bland de främsta i världen

Det är inte statens uppgift att vara ett skyddsnät för oansvariga företagsledare

Saab-direktören bakom turbo-motorn: Tekniska kunnandet på Saab viktigare än arbetstillfällena

1000 anställda i bilindustrin kan få jobb hos oss

Åsiktsmaskineriet hade totalfel om bilindustrin

Mycket snack och lite verkstad

Grön kapitalism krossar miljöförstörande bilföretag

Bara sunt att ett antal bilföretag läggs ner

I Europaparlamentet är (s) beredda att svika Volvo

Endast svenska ägare förstår de svenska ingenjörernas genialitet
Maud, köp Volvo och Saab. SaaVo kan bli trampolinen för en ny industriell era.
Satsa resurserna på basnäringarna istället för en konkursmässig fordonsindustri


Så kan staten lyfta bilindustrin i Västsverige

Regeringen offrar Volvo för att straffa s-styret i Göteborg
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
SAAB borde satsa på något lönsamt, ex vindkraftverk. Danska Vestas affärer går lysande. - Vi har alla föruts'ttningar att bli en världsledande exportör av vindkraftverk Kunskap, fungerande infrastruktur, låga löner och en låg valuta.
Idag arbetar över 6000 danskar med vindkraftverk.
Vi får väl inte heller glömma att före 2VK hade Sverige rustat ner sitt försvar och hade ett mycket illa ruistat flyvapen, har för mig att vi försökte köpa några eländiga illa flygande plan från Italien. Sedan började Svenska ingeniörer konstruera flygplan och grunden lades för SAAB. Efter krigsslutet var konstruktionsavdelningen något överdimensionerad och avdelningen började väl mer eller mindre på eget bevåg fundera på ad de kunde göra istället, så det blev bilar. Inte lls konstigt att de första SAABarna var innovativa och nytänkande, det varju några av världens främsta flyplansingeniörer som stod för konstruktionen.
Eftersom det nu mer eller mindre ser lört ut för SAAB, dvs vi är för små för att konkurrera med de stora drakarna, så måste man tänka om. Det handlar inte bara om bilar eller säkerhet, det handlar om transporter per se. Vi måste omedelbart ha en stratgi för SAABs konstruktionsavdelning. De två områden jag själv komer att tänka på är dels spårtaxi, dvs bilar som både fungerar i ett spårsystem i en storstad och samtidigt kan lösgöras från spåret och köra på en väg med löstagbara batterier, ungefär som ett stridsflygplan lastar på och av robotar/bomber. dvs mobila batterier.
Den andra och mer komplicerade sektorna är tranpsortsektorn från Tågstationer och ut till butik. Idag har vi ett idiotiskt tranpsortsystem med lastbilar som kör runt och har ett helvete med att lassa och lossa invid alla butiker. kan ban gräva upp en hel stad för att gräva ner fjärrvärme, ett idiotiskt sätt att tranportera energi, så borde man kunna konstruera ett transportsystem för varor, antingen med rörpost eller linbana. dvs ett system liknande spårtaxi. kanske kan man inte nå alla butiker, men det borde gå att konstruera transportsystem som är något mer automatiserade och energibesparande än att köra runt med lastbilar.
Det fins en rad områden där Sverige skulle kunna ligga i framkant. men våra regeringar, oavsett om det är sossar eller borgare har ju inte fattat ett enda dugg. Vad som utmmärker Svenskar är att vi är osedvanligt uppfinningsrika. Det är en del av vår kultur, vi är öppna för det nya och är alltid fokuserde på förändring/förbättring/utveckling. Men det krävs en massa grundtonage för att få denna kultur att gro. Förr har vi haft vår militärindustri, våra universitet och våra statliga myndigheter, tex FMV, FOI etc som sas utgjort den grundläggande kunskapsmässiga infrastruktur som behövs för att kunna konurrera med stora länder kring komplicerade utvecklingsprojekt.
Nu har vi snart monterat ner de sista delarna. Vår regering med Tolgfors i spetsen på väg att lägga ner de sista delarna. Man verkar inte förstå sambandet mellan vår neutralitet, våra utvecklingsavdelningar och dess koplling till framgångsrik exportprodukter. oavsett om vi pratar om Ericsson eller bår bilindustri, skulle den inte varit möjlig utan en mycket stor satsning i gunden från staten på teknisk grundkompetens. Det verkar som om Reinfelt och co tror att Svenskar ska leva i framtiden på tjänstesektorn, kanske ska vi starta företag som tar hand om gamla i lngvården eller företag som tar hand om skäggbarn från Somalia och Afganistan. Det kanske är framtiden, men för egen del vore det fantastiskt att se om inte BäverMaud, LyssnarFredrik, KöksbordsGöran och Furir Björklund kunde begripa att vi inom tre år är på väg in i den andra och svårare delen av den ekonomiska kraschen, just nu är det lugnet före stormen. Alla världens riksbanker håller konsumtionen av varor och tjänster uppe med hjälp av konstgjort låga räntor och fullständigt häpnadsväckande krediter. Om vi nu antar att oljepriset är i stigande och det kommer smälla en del med fler länder som är dire straits, ja då handlar det om att klara en riktig kaoskris bäst, det gör garanterat ingeniörer, inte alla dessa handläggare och administratörer som inte klarar av att tänka ett steg till och ha en strategi för det oväntade. Om regeringen pytsar in en massa miljarder i systemet för att hålla människor sysselsatta med sysslor som inte är high-tec, så kommer både regeringe och landet att falla. Att satsa på teknisk grundforskning och teknisk tillämpad forskning kring transporter är den viktigaste frågan av alla i framtiden. men jag kaninte se någon grön strategi där. Det är helt hopplöst. Alla dessa bilar i stål och plåt kommer vara hopplöst ur tid om 15 - 20 år. Den som ligger i framkant här har ett gigantiskt försprång. Att inte se sambandet mellan Sveriges tekniska förmåga och vår neutralitet är tjänstefel. Smyger borgarna med oss i NATO blir det Amerikansk teknik, så blir vi lika beroende av Onkel Sam som alla andra. och det är just Onkel Sam som det ser ut att gå åt pipsvängen med. Just nu lever amerkanarna på sina sedelpressar och producerar dollar, men ingen substans. PIGS-länderna bävar och deras grannar med dem. Irland och GB står på tur. Vilka länder är egentligen stabilt ekonomiskt uthålliga? jag håller på Norden och Tyskarna, dvs länder som i grunden består av en kultur av ingeniörer och innovatörer. SAAB som bil är helt passe, SAAB som företag att lösa framtidens problem är vår framtidsstrategi. Hur svårt kan det vara för regeringen att köpa loss hela SAABs konstruktionsavdelning, döpa om den till STAB
"Svenska Transport Aktiebolag" och se till att lägga grunden för nästa generation av Svenska exportframgångar. De länder som tidigast ställer om till grön ekonomi och minskar sitt focila beroende är framtidens vinnare. Länder som efter klimatkonferensen vill leva kvar i olje och kolträsket är framtidens granterade förlorare.
Just det som Lennart Strandberg efterlyser, kontroll av bilens elektroniska säkerhetssystem i samband med kontrollbesiktningen, förbereder EU-kommissionen att införa i besiktningsdirektivet. Beslutsunderlaget, Autofore-rapporten, togs fram i samarbete mellan ett antal forskningsinstitut från Europa och Asien och baserades bl a på statistik och erfarenheter hos Bilprovningen.
Ett första steg har tagits i Sverige genom att emissionsmätningen har kompletterats med avläsning av fordonenes egna diagnossytem. Instrumenten för denna kontroll kan senare användas för den utvidgagde kontrollen av säkerhetssystemen.
@Sven Svensk,
"Inte alls konstigt att de första SAABarna var innovativa och nytänkande"
Jag vet inte det, med en bildörr som öppnades bakåt!!! Bra på flygande maskiner när man vill ha bort huven, men på en bil??? (-:
Sälj företaget till de anstälda, IF Metall och Treklövern som är i opposition nu. -Sälj andelar till Volvo också!
Sedan Ralph Naders dagar är det USA som bestämmer internationella standards i bilars säkerhetsdetaljer. USA=GM i de flesta fall.
Eftersom massor av amerikaner vägrar att använda säkerhetsbälten har staten krävt 'passive restraints', alltså anordningar som fungerar också om föraren är för full eller dum för att spänna fast sig.
Resultat – krockkuddar, som under den första tiden dödade flera än de räddade. Några miljarder dollar i utvecklingspengar har avsevärt förbättrat deras effektivitet. Men bälten har hela tiden varit den överlägsna livräddaren, och om konstruktörer inte från början varit tvungna att tänka på den amerikanska marknaden och gjort krockkudden till en huvudsak, kunde vi ha haft säkrare bilar idag.
Förutsatt förstås att man använder bältena.
Saab lär ha tittat på 4-punktsbälten, som räddar folk i en SUV som rullar runt, en rätt vanlig typ av olycka, men blev kanske stoppade av GM-inflytande?
Så här i vintertider, ta det försiktigt när bilen inte vill starta och du ska rulla igång nedför en sluttning. Antingen har du en dyr Mercedes eller just inte några bromsar alls, om något kommer i vägen. Utan motorn igång, ingen bromsservo.
Det finns fortfarande mycket att göra som borde göras men inte blir gjort därför att man måste stämma med internationella (läs amerikanska) standards på exportmarknaderna.
Beträffande GM:s nuvarande ledning tycks det inte finnas någon “bilman” alltså en med en hyfsad teknisk bakgrund. Det förklarar en del.
Sedan Ralph Naders dagar är det USA som bestämmer internationella standards i bilars säkerhetsdetaljer. USA=GM i de flesta fall.
Eftersom massor av amerikaner vägrar att använda säkerhetsbälten har staten krävt 'passive restraints', alltså anordningar som fungerar också om föraren är för full eller dum för att spänna fast sig.
Resultat – krockkuddar, som under den första tiden dödade flera än de räddade. Några miljarder dollar i utvecklingspengar har avsevärt förbättrat deras effektivitet. Men bälten har hela tiden varit den överlägsna livräddaren, och om konstruktörer inte från början varit tvungna att tänka på den amerikanska marknaden och gjort krockkudden till en huvudsak, kunde vi ha haft säkrare bilar idag.
Förutsatt förstås att man använder bältena.
Saab lär ha tittat på 4-punktsbälten, som räddar folk i en SUV som rullar runt, en rätt vanlig typ av olycka, men blev kanske stoppade av GM-inflytande?
Så här i vintertider, ta det försiktigt när bilen inte vill starta och du ska rulla igång nedför en sluttning. Antingen har du en dyr Mercedes eller just inte några bromsar alls, om något kommer i vägen. Utan motorn igång, ingen bromsservo.
Det finns fortfarande mycket att göra som borde göras men inte blir gjort därför att man måste stämma med internationella (läs amerikanska) standards på exportmarknaderna.
Beträffande GM:s nuvarande ledning tycks det inte finnas någon “bilman” alltså en med en hyfsad teknisk bakgrund. Det förklarar en del.