Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-12-21 11:12, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
"Resning har nu beviljats. Det kanske är juridiskt riktigt. För att jag ska tro att Quick/Bergwall är oskyldig vill jag först ha blodspåren på undertröjan ordentligt bortförklarade." Det skriver GUBB JAN STIGSON.
Gubb Jan Stigson är kriminalreporter på Dala-Demokraten
Dag före åtals väckande fick utredarna av mordet på Yenon Levi ett provsvar från SKL. På insidan av Levis brynja hade det påträffats spår av utsmetat blod. Provet bekräftade Thomas Quicks påstående att han efter att ha dödat Levi smekt hans kropp innanför kläderna.
- Vad mer kan man begära, sa åklagaren Christer van der Kwast senare i sin plädering.
Kan det finnas någon annan förklaring till fyndet än att blodet avsattes på det sätt Quick beskrev det? Är inte det målets bästa bevis? Så varför värderas det inte i resningsbeslutet?
Dagen efter beslutet fick jag tag på hovrättspresidenten Fredrik Wersäll. Varför nämndes inte SKLs utlåtanden om blodfyndet på undertröjan i beslutet?
- Nej, något sådant utlåtande känner jag inte till, sa Wersäll.
Blodet nämndes aldrig i domen. När den kom förvånades jag över att något så avgörande som blodfyndet inte ens nämndes. Förmodligen ansåg ledamöterna i Hedemora tingsrätt att bevisen räckte ändå.
Därmed försvann fyndet. Det nämns över huvud taget inte i skriftväxlingen kring den resning som nu beviljats. Vilket är lika förvånande. Den noggranna genomgång av förundersökningen hovrätten påstod sig ha gjort var tydligen inte tillräckligt noggrann.
Så vad händer nu?
- Ja, det kan ju vara ett skäl att överklaga beslutet, sa Fredrik Wersäll.
Quicks ombud Martin Cullberg sa nyss (torsdag em) att utredningen visar att Quick "inte har en susning" om mordet.
Så vad har Quick egentligen sagt under utredningen?
Vad kan han ha läst sig till? Vad kan han ha snappat upp från utredare och terapeuter? Hur kan sådant undvikas?
Klädseln är omskriven.
Redan 15 juni 1988, två dagar efter fyndet, berättar Expressen att Levi var klädd i gul skjorta, blå tröja och vita jeans. I maj 1991 visade Efterlyst upp en docka klädd så.
Quicks beskrivning är, precis som sägs i resningsbeslutet, betydligt vagare och knappast konsekvent. Har han läst sig till hur Levi var klädd minns han inte särskilt väl.
Har han då kunnat lägga till något?
Ja, han har berättat om ett tredje plagg, vad han kallar T-tröja, närmast kroppen. I själva verket hade Levi en så kallad brynja på sig.
Det borde han inte ha nämnt om erkännandet byggt på mediauppgifter.
Det är på insidan av den tekniker sedermera hittar de mikroskopiska utstrykningarna av blod.
Personligen tycker jag att det är det bästa beviset i hela målet. Hur har blodet hamnat där om inte på det sätt Quick beskriver det? Quick tillför också att jeansen har utsvängda ben, hopplöst omoderna 1988.
Mordvapnet är omskrivet
Redan 15 juni 1988 skriver Södra Dalarnas Tidning att "möjligen har en påk använts". Samma dag citerar DN spaningsledaren Helge Eriksson som spekulerar i just att en påk använts. 6 maj 1991 berättar Avesta tidning att Levi troligen slagits ihjäl med en 118 cm lång påk som hittats på platsen. Elva dagar senare spekulerar SDT i att mordvapnet är en trädgren "som liknar ett baseballträ".
Så varför berättar Quick om sten, fälgkors, campingyxa och domkraft?
Själv förklarade han under rättegången att det var så plågsamt att "närma sig händelserna" att han valt omvägar.
På motsvarande sätt har hans terapeut berättat hur de, för att komma vidare, konstruerat vad de kallat "negativ-modellen" där Quick beskrivit omständigheter rakt motsatt verkligheten. Exempelvis beskrev han på så sätt Therese Johannesen som ljust blond. Flickan hade svart hår. I samma utredning beskrev han enligt samma "modell" höghusområdet där flickan bodde som snarlikt Bispberg.
Som bevis är förklaringen föga bärkraftig men saknar inte logik och är inte utan relevans. Svårigheterna att mer detaljerat redogöra för liknande händelser är inte unikt för Quick. Engla-mördaren Anders Eklund har aldrig berättar hur han dödade flickan. Liknande problematik finns också i Caroline-mordet i Gällivare.
Hedemora tingsrätt ägnar i domen stort utrymme åt den här problematiken och kommer till slut till följande slutsats:
"Hade Thomas Quick haft avsikten att vilseleda genom att oriktigt påta sig ansvaret för gärningen, hade han sannolikt inte tvekat att tala om en träpåk i stället för sten, kofot och domkraft."
Om påken tillför Quick dessutom uppgiften att den saknade bark, vilket aldrig nämnts i media.
Mordvapnet för över till skadorna
De beskrivs i media genomgående som "trubbigt våld" mot huvud och bål med ett eller två dödande slag, det avgörande mot vänster sida av hjässan. Aftonbladet berättade redan 15 juni 1988 att också att höger höftben var avslaget.
Intressant i sammanhanget är att det också förekommer en rad felaktiga uppgifter. Exempelvis berättar DN och Expressen dagen efter fyndet att offret är skjuten med 4-5 skott. Flera vittnen säger sig då ha hört skotten. En annan uppgift som återkommer är att ansiktet varit misshandlat till oigenkännlighet.
Inte en enda av de här felaktiga uppgifterna återkommer i Quicks erkännande.
Däremot flyttar Quick korrekt den dödande skadan till vänster tinningregion, även när han säger sig ha använt stenar, fälgkors och annat.
Han berättar om en "handflatedjup" skada, som en halv tennisboll, vilket är närmast exakt hur skadan såg ut.
Han har på en docka skissat ett blodflöde från området kring vänster öra som är även det var närmast exakt som det såg ut på offret.
Han berättade hur det vid andra skadan på huvudet, till höger på hjässan, fläkt upp svålen när slaget träffade. Vilket är precis hur skadan såg ut.
Han har berättat om en axelskada som aldrig nämnts i media. Skadornas ordningsföljd är korrekt.
Quick har berättat hur offret misshandlats på två olika platser med långt mellanrum vilket svarar väl mot att bukskadan orsakat inre blödningar som pågått länge. Quicks påstående att Levy inte ätit under tiden de varit i sällskap bekräftas av offrets maginnehåll.
Med fyndplatsen är det mer komplicerat. Över platsen finns flygfoton publicerade och även infarten finns på bild media. Vidare anges att kroppen hittades 400 meter in på vägen. Vad som inte framgår är att vägen grenar sig efter några hundra meter. Quick valde rätt väg och ledde utredarna till en plats fem meter från den riktiga. Han pekade däremot ut fel sida av vägen. I rätten förklarade han de avvikelserna på samma sätt som de många felaktiga mordvapnen. Han hade dessutom i förhör placerat fyndplatsen på rätt sida och beskrivit terrängförhållanden som inte framgår av bilder eller mediatexter.
Själv var jag på plats och gick runt avspärrningarna den dag kroppen hittades. Jag såg också platsen från luften.
förbil uppfarten. Vi blev stående i vägskälet innan vi till slut valde rätt väg. Med det vi hade till hjälp kom vi slutligen till rätt plats. När jag åtta år senare skulle leta mig dit hade jag karta, tidningsbilder och flygfoto till hjälp. Ändå for vi först
Det var lärorikt.
Quick hade inga hjälpmedel men valde rätt gren av vägen och sa, när vallningsteamet passerat rätt plats, att de inte behövde gå längre.
Det finns mer att påtala. En detalj förtjänar att påpekas speciellt. Som ett resningskäl anger hovrätten att det kunde undergrävt tilltron till Quick om det varit känt att han erkänt mord på de två flyktingpojkar som senare hittats vid liv. Nyheten om att pojkarna hittats vid liv slogs upp stort i pressen i maj 1996, alltså ett drygt år innan Levi-rättegången. Kan det då sägas vara okänt?
Resning har nu beviljats. Det kanske är juridiskt riktigt. För att jag ska tro att Quick/Bergwall är oskyldig vill jag först ha blodspåren på undertröjan ordentligt bortförklarade.
Thomas Quick beviljas resning i turistmords-målet. Är han oskyldig?

Så tillåts slarv och lögn att bli skäl för resning

Thomas Quick förstörde för de verkliga offren

van der Kwast angriper hovrätten i desperation

Gubb-Jan Stigsons avgörande bevis håller inte

Thomas Olsson far med osanning – precis som Hannes Råstam

Christer van der Kwast: Rättsväsendet har kapitulerat inför kvällstidningarna i fallet Quick

Gubb-Jan Stigsons avgörande bevis - en replik

Åklagaren har bortsett från bevis i Therese-målet

Quick enligt Christiansson - seriemördare eller seriefigur?
Så kan Thomas Olsson ge Quick upprättelse

Mina synpunkter på van der Kwasts anmälan till JK

Så fick jag rätt om Thomas Quick

Min bror bara gråter efter resningsbeskedet

Kris inom rättspsykiatrin - fallet Thomas Quick
Olsson har ekonomiskt intresse av att tysta kritik

Quickkarusellen fortsätter att snurra

Gubb-Jan Stigson personangrepp på Thomas Quick är en skam för Dala-Demokraten


Karriären i första hand. Karriärdomare i stället för rättssäkerhet.

Jag vet av egen erfarenhet att Tourettes syndrom inte kan förklara Quicks destruktivitet

Jag var nära att mördas av Thomas Quick

Därför är Thomas Quick skyldig till mord

Quick är offer för juristers kändislängtan
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




14 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Gubb Jan Stigson yrar om "bevis". I sjäva verket stärker detta "bevis" bara misstankarna om Quicks lögner. Om Thomas Quick hade smekt det blödande mordoffret skulle man sannolikt ha påträffat Quicks blodiga fingeravtryck på kroppen.
Tyvärr är det accepterat för svensk polis att under förhör berätta vad den misstänkt gjort med offret.
Det här är något som är oacceptabelt i de flesta länder och leder till att all bevisning som lagt fram efter det kastas bort eftersom det är opålitligt.
Polisen har ofta ställt ledande frågor och tryckt på för att han ska säga "rätt" saker under förhören.
De så kallade vallningarna har även dom varit ledande och polisen har frågat om specifika platser känns igen.
Eftersom han vill ha uppmärksamheten och svarar ja på polisens frågor så erkänner han allting.
Svensk polis har förstört all bevisning som kunde ge klarhet om vad som hänt. och tyvärr fortsätter polisen att arbete på precis samma sätt idag.
Polisen vill få fast någon person mer än de vill få tag på rätt person, så länge de händer kommer oskyldiga att dömas.
Om Quick är skyldig eller inte vet jag inte. Men en sak är säker och det är att polisens arbete har förstört allas chanser att få reda på sanningen.
Tänk att denna Gubb Jan, som byggt sin karriär på Quick, hela tiden väljer att bortse från alla övertramp åklagare och utredare gjorde sig skyldiga till. Att Quick fick uppgifter från diverse detektiver och psykologer råder det ju närmast enighet kring. Jag hoppas f.ö. att dessa människor åtalas.
Att Quick mitt i allt rabblande träffade mitt i prick (även om jag inte tycker detta kan räknas till ett sådant tillfälle) är ju närmast sannolikt. Även en blind höna och allt det där...
At t man som kriminalreporter på Dala-Demokraten inte har särskilt mkt att skriva om förstår jag, men nu klamrar du dig fast vid ett skepp som redan sjunkit.
En sak som passerat, möjligen är det redovisat tidigare och i annat sammanhang, men jag vill vet mer om mordoffret.
Har han haft någon koppling till Israels säkerhets- eller underrättelsetjänst?
Vad gjorde han i Sverige?
Hur länge hade han varit här?
Kanske GubbJan vet.
Men detta har ju redan tragglats, Gubb-Jan!
Enligt Sture Bergwalls nya advokat Thomas Olsson bar offret nätbrynjan ut-och-in. Således styrker inget att mördaren varit innanför brynjan och smekt kroppen eftersom blodet hamnade på brynjan utifrån. Du satt ju själv med under den radiodebatt där Thomas Olsson tog upp just den grejen.
Menar du att offret inte alls bar brynjan ut-och-in eller vad försöker du säga?
Gubb Jan ffs, tröjan var vänd ut-och-in.
Underbart att du slutat underteckna dina artiklar med Dala-Demokraten, Gubb-Jan. Och ännu underbarare att det inte blev någon "nyhetsartikel" i tidningen av ditt svammel. Verkar som att du till slut blivit stoppad från högre ort?
Tidigare var det bara de insatta i ämnet som sett att du beter dig som en äkta rättshaverist.
Nu är det uppenbart för alla. Skönt!
Puss på dig.
Att förklara bort Quicks blod på Levis mage, eller Levis blod på Quicks kläder, det kan vara svårt. Men att förklara bort Levis blod på Levis mage, känns inte särskilt knepigt. Det kan ha hamnat där på många sätt, och att polisen med sina hundratals frågor har slingrat in Quick till att berätta om det är föga förvånande.
Desto mer förvånande att en journalist tar som sin uppgift att försöka hålla Quick ansvarig för en mängd mord, som inte många andra tror på längre. Gubb Jan kommer nog få ställa sig i skamvrån, tillsammans med Borgström och van der Kwast.
Sista halmstrået.
Gubb Jan Stigson ger sig inte. Nu vill han ha förklarat det eventuella blod som Yenon Levi hade högt upp på bröstet. Quick hade ju stuckit upp handen under Levis tröja och känt på hans håriga bröst. Men tyvärr Gubb Jan enligt obduktionsprotokollet så hade han ingen behåring på bröstet. Om du nu har hittat blod på bröstets övre del så vill jag påminna dig om att Levi blev ihjälslagen ned en träpåk och hade han mycket omfattande skador över hela kroppen. I sina försök att skydda sig höll han säkert upp armar och händer för att skydda ansiktet. Att särskilja en av 30-talet blod besudlingar det är ditt sista halmstrå för att överleva som kriminalreporter på Dala-Demokraten. Det kan ju inte vara någon bekväm sits att först få stora journalistpriset för dina reportage om seriemördaren Quick och sedan bli näst intill idiotförklarad. Din envishet och uthållighet är däremot beundransvärd.
Att du numera är en renodlad rättshaverist framgår tydligt av din artikel. Exempel, negativmodellen är din egen skapelse. När Quick skall svara ja, så svarar han nej. Skall han säga vänster sida på kroppen så menar han höger, dvs att verkligheten skall vara tvärtom. Det är en vetenskapligt bekräftad metod enligt allas vår Gubb Jan. Förhörsledaren frågar Quick. Har du mördat Yenon Levi. Quick svarar nej och då skall det tolkas som ett ja, är det så du menar. Den nu aktuella artikeln borde vara din sista.
Quick har beskrvit en skada på Levis kropp, en fördjupning - handflatestor - ungefär som en tennisboll. Quick hörs nästan 10 år efter mordet. Om han då kan beskriva sådana detaljer så har han läst in sig på obduktionsprotokollet som upptar c:a 60 olika skador. FU-protokollet har han laglig rätt till vid den s.k. slutdelgivningen där Quick bereds möjlighet att ha synpunkter på eventuella fel i FU-materialet.
Arbogatyskan läste också in sig på FU-protokollet och ändrade sedan sina egna förhörsuppgifter något som hovrätten inte tog minsta hänsyn till. Nej Gubb Jan din tid som kriminalreporter borde vara slut nu.
Advokat Pelle Svensson
Gubb Jan Stigson: När Quick svarar ja menar han nej - detta på grund av en hjärnskada. Hur kunde han då dömas för morden?
Pelle
Det var nog många "bevis" som inte tingsrätten fick se. Konstigt att domen inte överklagades till hovrätten. Detta fall måste vara unikt i Svensk rättshistoria eller om man hellre vill kalla det Svensk rättsröta. Undrar om Borgström kan fortsätta som advokat om Sture blir frikänd?
Gubb Jan:
Det är nog dags att göra en pudel, om du målat in dig i ett hörn så hjälper det inte att måla mer.
Levi hade ju enligt utredningen undertröjan (linnet) på sig UT OCH IN, blodet på linnets insida har alltså inte kommit dig från kroppens sida utan från utsidan.
Negativmetoden är en extra intressant dumhet. Varje uppgift du anser att Quick haft rätt i ska han ju ha angett positivt, men alla andra uppgifter har han lämnat motsatsvis? Hur avgör han vad som ska anges motsatsvis och vad som inte ska det?
Javisst, var gång någon mördad människa har haft blod på kläderna så är det Quicken från Falun som varit där och joxat. Det är den enda naturliga förklaringen och DET VIKTIGASTE BEVISET.
INTE.
Ge dig någon gång, Gubb-Jan. Det här Quick-haveriet har blivit minst lika pinsamt som när du snöade in på mögelhus, och inte skrev om annat i flera år, och spred den mest groteska mögelhysteri i hela Falu kommun med intilliggande byar.
"Kan det finnas någon annan förklaring till fyndet än att blodet avsattes på det sätt Quick beskrev det?" Men gud så torftigt. SKL-analyser visar alltså att Levis blod finns utsmetat på Levis kropp? Otroligt uppseendeväckande uppgifter om en man som blivit ihjälslagen under en utdragen kamp på liv och död. Tänk att åtalet inte höll fram denna fantastiska korrelation mellan Quicks uppgifter och fakta från förundersökningen. Tyngsta beviset mot Quicks skuld? Det här är ju tunnare än vad jag i min vildaste fantasi vågade tro...
Fast vad ska man begära av Gubb-Jan. Logiken i det resonemang som följer sen är ju hissnande. När Quick lämnar korrekta uppgifter talar det för hans skuld, TROTS att uppgifterna kunna hämtas från annat håll. När Quick lämnar felaktiga uppgifter talar det för hans skuld, EFTERSOM korrekta uppgifter gått att hämta från annat håll och han därför medvetet håller inne med sanningen. Glasklart, vad än Quick säger talar det för hans skuld! Fint, Gubb-Jan, att du sparade dina styvaste argument till slutet av din solkiga inblandning i detta det kanske mörkaste kapitlet i modern svensk rättshistoria.