Hög tid att varudeklarera skatterna

I Sverige betalar vi 1500 miljarder i skatter om året, vilket är nästan hälften av värdet av alla varor och tjänster som produceras. De höga svenska skatterna, näst högst i hela EU, gör det särskilt viktigt med saklig och korrekt information.

Trots att skatter tar en så stor del av våra pengar är det fritt fram för staten att lämna vilseledande information på ett sätt som aldrig skulle accepteras på andra områden. En stor del av skatterna tas ut som dolda skatter som de flesta anställda aldrig ens ser. Det som slarvigt utryckt brukar kallas arbetsgivaravgifter är ett påslag på 31,42 procent på alla löner. Totalt handlar det 400 miljarder som vi arbetsgivare betalar in varje år utöver de inkomstskatter på ungefär 500 miljarder som de anställda betalar. På en bruttoinkomst på 25 000 kr dras en inkomstskatt på 6300, men att det dessutom tillkommer arbetsgivaravgifter på 7800 är nog få medvetna om. Den totala kostnaden för arbetsgivaren blir 33 000 kronor.

De dolda skatterna är inte bara osynliga för de anställda. De är även felaktigt beskrivna för oss företagare som betalar dem. Genom att tala om avgifter kan man få den felaktiga bilden att de motsvarar förmåner. På sin hemsida skriver Skatteverket: "Med socialavgifter avses i första hand arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Avgifterna finansierar bl.a. allmän sjuk- och föräldraförsäkring och ålderspension." Om en butiksägare beskrev sina varor på ett lika vilseledande sätt skulle kunderna protestera.

Låt mig ta ett exempel: De senaste åren har kostnaderna för sjukskrivningar minskat med 40 procent. Avgiften för sjukförsäkring har helt riktigt sänkts, om än inte i motsvarande grad, men den totala arbetsgivaravgiften har ändå inte minskat eftersom staten höjt den "allmänna löneavgiften" i motsvarande grad. Dessutom är det så att alla arbetsgivaravgifter på löner över 7,5 basbelopp helt saknar koppling till förmåner.

Det är dags att staten slutar att vilseleda oss på detta sätt. En skatt ska vara en skatt, en avgift ska vara en avgift och en premie ska vara en premie. Staten borde vara lika tydlig med att varudeklarera skatterna för sina kunder, skattebetalarna, som jag och andra företagare är när vi säljer varor och tjänster. Skatter borde bara få kallas skatt och inte avgift eller premie. Först den dagen vi ser en sådan VDN-märkning av skatterna på inkomst, där medborgarna kan se hela skatten och ställa detta i relation till de tjänster de får tillbaka för sina skatter, kan vi få en riktig skattedebatt i det här landet.

Dolda skatter finns tyvärr på fler områden och det är lika felaktigt. Förutom 400 miljarder i dolda skatter på arbete tar staten in cirka 300 miljarder i moms, 165 miljarder i skatt på kapital samt 118 miljarder i punktskatter och skatt på import. I vissa fall betalar vi dessutom skatt på skatten. Så är det exempelvis för bensin och elektricitet, som staten först beskattar med både koldioxidskatt och energiskatt för att sedan lägga moms på hela summan.

Med världens näst högsta skattetryck borde vi ha en livlig skattedebatt. Får vi valuta för skatterna, hur påverkar skatter företagande och investeringar? En sådan debatt förutsätter kunskap om skatterna. Därför borde skatterna vara lika tydligt VDN-märkta som de varor som säljs i affärerna.

Uno Petersson (4 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/15661

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Helt rätt.

Folk har inte insett att det som kallas "arbetsgivaravgift" egentligen är din lön. Den också. Det är bara att den betalas in av arbetsgivaren. Det är en ren bokföringsfråga.

Med en lön på 25 tkr/mån tjänar du egentligen 33.000 kronor och har 14.100 i skatt. Det är 43 % på en lön som är ganska genomsnittlig.

Men det här förstår inte folk. I så fall skulle vi haft skatteuppror för länge sedan.

De flesta tror att de betalar runt 30 % i skatt och det är helt OK.

Ja, om det vore sant så vore det helt OK. Men det är det inte.

Permalänk | Anmäl #1 Ingemar, 2010-01-08, 14:21

Håller helt med dig!

Men det finns en annan sida av skatterna också!
Statens o komunernas utgiftssida!

Kraven på kostnadsefktivitet o valata för pengarna i det ledet är måttligt
liksom kraven på rationalisering av verkssamheten.

Vore intressant om någon kunde titta på rationaliseringsmöjligheter bland våra mer än 500 myndigheter.

Permalänk | Anmäl #2 Tgvara, 2010-01-08, 16:33

Tror tyvärr att folk vet vilka höga skatter de betalar på allt. Starkt dock att du orkar kämpa vidare mot dem, Uno!

Men glöm inte att nästan alla svenskar är sossar i grund och botten, oavsett om de kallar sig moderater eller vänsterpartister. Bara olika schatteringar, ett nästan osannolikt consensus.

Kolla nuvarande regering, som trots att den har försökt vara försiktig ändå har gått alltför långt ifrån den djupt rotade svenska sossenormen. Det straffar sig, den tycks följaktligen få sparken i valet i höst. Synd att den inte hade lärt sig sin läxa.

Bara när c och fp var starka lyckades en borgerlig regering bli omvald. Det hände 1979. Men då hade också regeringen varit mer sossig än sossarna själva, förstatligat delar av basindustrin osv.

Permalänk | Anmäl #3 durutti, 2010-01-08, 18:06

Det finns ett enkelt och logiskt svar på denna frågeställning. Vem betalar skatt och vem får bidrag från skattemedel.
Under tredje kvartalet 2008 var enligt SCB 3 545 900 personer i åldern 15-74 år ej i arbete, vilket motsvarar cirka 51 procent av befolkningen i åldersgruppen.
Tror ni dessa 51% vill ha lägre skatter och avgifter och mindre bidrag ?
Eller tror ni dom vill ha mera bidrag?

Som man säger i "Vem vill bli miljonär?" Fråga publiken !!

Permalänk | Anmäl #4 Lars Hellman, 2010-01-13, 21:43