EU:s jordbrukspolitik
Sverige behöver ompröva jordbrukspolitiken
Publicerad: 2009-12-17 13:12, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Sverige har snart varit medlem i EU i 15 år. Sedan starten på medlemskapet 1995 har den gemensamma jordbrukspolitiken ofta lyfts fram som det mindre lyckade eller rentav dåliga exemplet i Europasamarbetet. I Sverige har debatten om jordbrukspolitiken i EU handlat om att den kostar för mycket men nästan inget om innehållet.
Om författaren
Jonas Carlberg arbetar sedan 2001 på Svensk Mjölk och har ansvar för det näringspolitiska arbetet. Han har även arbetat på Jordbruksdepartementet i sju år.
Sverige har snart varit medlem i EU i 15 år. Sedan starten på medlemskapet 1995 har den gemensamma jordbrukspolitiken ofta lyfts fram som det mindre lyckade eller rentav dåliga exemplet i Europasamarbetet. I Sverige har debatten om jordbrukspolitiken i EU handlat om att den kostar för mycket men nästan inget om innehållet. Det är inget företagarklimat som ger tillväxt, ökade investeringar och fler jobb. För svensk mjölkproduktion är detta olyckligt då det skapar oro och osäkerhet.
Nu håller dessutom de politiska vindarna på att vända. Det finns i Europa idag fler förespråkare än på mycket länge för en återreglering av jordbrukspolitiken. Starka konservativa krafter har samlat majoriteter både i Ministerrådet och i Europaparlamentet. Den svenska linjen med en total avreglering av jordbrukspolitiken har under åren blivit alltmer politiskt isolerad. Den svenska regeringens hållning ligger så långt ifrån förhandlingarna och debattens kärna i EU att den inte utgör den politiska kraft till förändring som svenskt jordbruk behöver. Vi tycker att Sverige måste formulera en marknadsorienterad gemensam jordbrukspolitik som balanserar samhällsnytta med konkurrenskraft och som dessutom kan vinna politiskt gehör i EU.
Det är inte bara den politiska isoleringen som är allvarlig. Svensk mjölkproduktion behöver i grunden tydliga och långsiktiga politiska spelregler. Investeringsviljan påverkas negativt när den enda politiska signalen är att jordbrukspolitiken är för dyr och ska tas bort på så kort tid som möjligt. Detta är något som påverkar antalet arbetstillfällen i Sverige. Hittills har jordbrukssektorn bidragit mycket till att hålla landsbygden levande. Vi behöver föra en diskussion om vad marknaden ska ansvara för och vad politiken ska stå för. Det saknas inte utmaningar. Klimat, miljö och livsmedelsförsörjning har alla nationella, europeiska och globala dimensioner. Enligt vissa bedömare är den globala livsmedelsförsörjningen den största utmaningen. John Beddington, som är Chief Scientific Adviser, dvs. huvudansvarig vetenskaplig rådgivare, till den brittiska regeringen anser att världens livsmedelsproduktion behöver öka med 50 procent fram till 2030. Redan idag vet vi att en miljard människor är undernärda. På vilket sätt ska svensk livsmedelsproduktion bidra till att lösa dessa problem och vilken politik behövs för att skapa dessa förutsättningar?
Redan till hösten ska EU-kommissionen lägga fram inriktningen för hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska se ut efter 2013. Vi behöver en ny svensk linje som på ett konstruktivt och attraktivt sätt är med och beskriver politikens inriktning och ekonomiska ramar. Det är med andra ord inte så gott om tid. Sverige har sedan EU-inträdet 1995 velat ha en snabb avveckling av den gemensamma jordbrukspolitiken. En avveckling av jordbrukspolitiken finns inte på den politiska dagordningen och kommer heller inte att vara under en lång tid framöver. Sveriges riksdag och regering behöver ompröva sin inställning till den gemensamma jordbrukspolitiken i EU. Gör vi inte det fortsätter isoleringen och svensk mjölkproduktion får inte den tydlighet och långsiktighet som vi behöver.
Pingbacks som länkar till denna artikeln
[...] att ompröva sin inställning till den gemensamma jordbrukspolitiken. Läs mer i mitt inlägg i Newsmill idag. Anledningen är dels att den grundläggande linjen med en avveckling inte finns på den [...]
Dagens populäraste artiklar
- Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
- Östermalm har fler grova våldsbrott än Rosengård
- Invandringens betydelse ignoreras i pensionsdebatten
- Nakenreklamen kränker oss medborgare
- Kritik av feminism är inte fascism
- Jag är också politiskt deprimerad
- Klädkedjorna vägrar släppa sjukt kvinnoideal
- Kulturjournalister som försvarar Anna Wahlgren borde läsa boken
- Bygg ut Sveriges sämsta järnväg!
- Svensk narkotikapolitik är galenskap
- Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
- Klädkedjorna vägrar släppa sjukt kvinnoideal
- Invandringens betydelse ignoreras i pensionsdebatten
- Nakenreklamen kränker oss medborgare
- Jag är också politiskt deprimerad
- Östermalm har fler grova våldsbrott än Rosengård
- Kritik av feminism är inte fascism
- Ihåliga argument för drogliberalism
- Därför bör kollektivtrafik vara gratis
- Reinfeldt borde främja kreativitet i stället för att gissa om framtiden
- Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
- Myrdal: USA spionerade på mig med Sveriges vetskap
- Valberedningen föreslår vänsterväljarnas favorit
- När ska eliten respektera folkviljan om EMU?
- Ta makten över pensionskapitalet!
- Att vara soldat i krig
- Polis: Hellre ett förbud mot alkohol än att legalisera cannabis
- Sjöstedt kan rita om kartan för svensk politik
- Antifeminister har fel om att biologism är lika med vetenskap
- Sluta fjäska för sekten Unga Muslimer
Newsmill seminarier
- Expertskattens utformning gör Sverige oattraktivt
- Fribreven måste prioriteras i Livförsäkringsutredningen
- Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
- Myrdal: USA spionerade på mig med Sveriges vetskap
- Valberedningen föreslår vänsterväljarnas favorit
- När ska eliten respektera folkviljan om EMU?
- Ta makten över pensionskapitalet!
- Att vara soldat i krig
- Polis: Hellre ett förbud mot alkohol än att legalisera cannabis
- Sjöstedt kan rita om kartan för svensk politik
- Antifeminister har fel om att biologism är lika med vetenskap
- Sluta fjäska för sekten Unga Muslimer
13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
"minst lyckade delen av eu"? "dåligt"? Varför inte dyrt fiasko som resten av eu "projektet", om författaren vill påverka så föreslår jag att samlar in tonvis med pengar och startar en lobbyist verksamhet då lyssnar eu nog.
Så länge fransmännen bestämmer kommer ingen förändring att ske.
Företag ska stå på egna ben. Och vad det gäller jordbrukssubventionerna ska allt bort som inte är till nytta för allmänheten. Och så klagas det på regelkrångel som kostar; det är just EU-bidragen till jordbruksföretagen.
Sanningen är tyvärr att utan EU-ersättningar överlever enast en liten, liten del av det Svenska jordbruket.
Med låga avräkningspriser på kött, fläsk, mjölk, spannmål, kycklingar och allt annat kontra maskinkostnader, drivmedel, gödning, växtskyddsmedel, arbetslöner, djuromsorg, osv. går det inte ihop för det absolut största flertalet av bönderna utan EU-ersättningar.
Tyvärr tar mellanleden ut rejäla vinster på vägen till konsumenten.
Världens befolkningsproblem ligger i befolkningsexplosionen, det kan inte lösas med jorbrukspolitik. År 1900 fanns 1 miljard människor på Jorden - drygt ett sekel senare är vi snart uppe i 7 miljarder!
Jordbrukspolitiken i Sverige som i andra i-länder måste förbereda den omställning som ofrånkomligen blir nödvändig när oljan börjar sina. Peak Oil är redan passerat. Framtidens jordbruk ligger i småskalighet och kretslopp, det måste bli mer arbetsintensivt och decentraliserat.
Världens befolkningsproblem ligger i befolkningsexplosionen, det kan inte lösas med jorbrukspolitik. År 1900 fanns 1 miljard människor på Jorden - drygt ett sekel senare är vi snart uppe i 7 miljarder!
Jordbrukspolitiken i Sverige som i andra i-länder måste förbereda den omställning som ofrånkomligen blir nödvändig när oljan börjar sina. Peak Oil är redan passerat. Framtidens jordbruk ligger i småskalighet och kretslopp, det måste bli mer arbetsintensivt och decentraliserat.
#6+7 Jan Mild:..
Instämmer till fullo med att befolkningsökningen är ett oerhört problem för framtidens miljö. Alla måste ju ha mat och värme plus transporter för detta.
De enorma befolkningsökningar vi ser framför allt i Afrika skrämmer. Även vissa ländet i Asien ökar sin befolkning snabbt.
Men vad gäller EU-ersättningarna för tillfället - se #6.........
EU:s jordbrukspolitik har varit framgångsrik, så framgångsrik att den blev ett problem.Europa var en kontinent av svält efter 2. världskriget. Det var logiskt att det första gemensamma politikområdet efter kol- och stålunionen blev livsmedelsproduktionen. Men efter några decennier ersattes svältproblemet med ett överskottsproblem, Vi fick smörberg, vinfloder och mjölkhav. Överskott dumpades på världsmarknaden (så gjorde även USA) och slog ut jordbruk i fattiga länder. Jordbrukspolitiken är sedan tio år under förändring, men det går långsamt och nu vill starka krafter vrida utvecklingen bakåt. Vi behöver verkligen en ny jordbrukspolitik, som möte det som är vår tids största problem - klimatförändringarna och deras konsekvenser. Och som släpper ut lantbruksföretagen ur tvångströjan och ger dem möjlighet att utvecklas. Vi bör nog också som konsumenter ställa in oss på att vi kan få dyrare mat på köpet. Subventionerna bidrar till att hålla matpriserna nere, någor som de flesta inte vill låtsas om. det är enklare att peka ut bönderna. Sverige kan absolut spela en mer konstruktiv roll än vi gör idag. Om vi vill ha livsmedel av hög kvalitet, god djurhållning, biologisk mångfald, positiv klimatpåverkan och levande landsbygd så måste vi på allvar fundera över hur den politik ser ut som gynnar en sådan utveckling. Det är tjugo år sedan man på politiks nivå såg över jordbrukspolitiken i en bred öppen utredning, kanske dags igen?
#9 Annika Åberg:.... (fd jordbruksminister?)
Tror du att folk är beredda att betala mer pengar för maten i affären?
Vi har alla blivit bortskämda med låga matpriser under de senaste åren om man ser i relation till arbetstid.
Så utfasningen av EU-ersättningarna måste ske stegvis - annars försvinner mängder med arbeten inom Svenska livsmedelsindustri från åkern till hyllan i affären och även inom övriga Europa.
Frågan är också om det finns något jordbruk i världen som INTE har något statligt stöd...?
Jag vet inte varför mjölkbönderna har hamnat i en svacka, men jag förstår att det är inget speciell med varan mjölk. Priset på en oreglerad marknad sätts av tillgång och efterfrågan. En och annan bonde kanske inte är så affärsmässig och biter sig fast. Men det är upp till dom. Nedlagda subventioner leder naturligtvis både till högre livsmedelspriser och lägre fastighetspriser. För Sverige är det enda alternativet att slippa jordbrukssubventionerna att gå ur EU. Sverige har inte lika stora naturresurser som Norge, men ligger ändå bra till jämfört med EU och skulle tjäna på att hoppa av. Snart sticker priset på olja, kol, spannmål med mera och det mesta nödvändiga för det moderna livet som det gjorde för 2-3 år sedan och då blir EU rejält pressat. Bland annat England är extremt fossilberoende och kommer att gå rakt in i väggen på lite sikt. Ju förr Sverige hoppar av EU desto bättre. Sedan har artikeln lite konkret och det märks att författaren är en lobbyist med erfarenhet från maktens korridorer. Det är obegripligt att en klimatmupp som Annika Åhnberg försvarar stora subventioner av kött. Somliga är just särintressen och saknar konsekvens.
Svensk Mjölk o LRF har gått i takt med Stockholm ända sen inträdet till EU så varför gnälla nu? Danmark är vår stora förebild.
Spårbytet 1990 var ett feltänk. Vi mjölkbönder är inte vanliga företagare
då man inte har nån beställare. Avreglering är bara en våt dröm för oss svenskar. Finland har valt en mycket smartare väg, dom är verkligen bara att gratulera till insiktsfulla politiker o lobbare!
DEN BRITTISKA BISTÅNDSORGANISATIONEN Oxfam använder Arlas dumpning av mjölkpulver i Afrika som pedagogiskt exempel på hur det fungerar.
Mjölkbonden Douda Dia i Senegal tjänar cirka 3000 kr om året på sin mjölkproduktion. EU betalar ut mer än fem gånger så mycket - varje sekund - i enbart subventioner till sina lantbrukare.
Till och med en europeisk ko tjänar mer än den senegalesiska bonden. I EU får varje ko tjugo kronor om dagen (medelinkomsten för den senegalesiska bonden stannar på cirka en tia). Det är tuffa tider för Douda Dia och det händer ofta att han blir sittande med sin mjölk eftersom han inte kan sälja den ens på sin lokala marknad. Han har ingen möjlighet att konkurrera med de 21000 ton pulvermjölk som varje år dumpas i det här hörnet av Afrika. Med vanlig kvotering av mjölkprod. i EU så skulle inte det här se ovan hända.