Inga belägg för att behörighetskrav stärker kvaliteten

Ännu en skribent som inte fick sätta sin egen rubrik uppenbarligen. Vad är det med Newsmill? Lika djupsinniga som kvällspressen ungefär.
Göran Linde har skrivit intressant och positivt, även om det är rätt teretiskt för en vanlig dödlig, om skolans funktion och den nya skollagen.
Newsmill får det att verka som om han sågar hela förslaget.

Men varför finns det inget i nya skollagen som förhindrar konfessionella friskolor? Där kan vi snacka om obehörig undervisning. Skam på torra land. Kan vi inte förbjuda alla friskolor eftersom folk i allmänhet gillar segregering så mycket, så kan vi väl ändå få slippa religiös indoktrinering av våra barn?

Varje steg från den socialdemokratiska synen mot den som tex präglar Finlands är av godo.
.
Små steg för att städa efter alla såsserier.

Synd att man varit dåligt på anställda utländska lärare, min far är en av bästa läraren i världen.

#3 Bäste David,
.
En aktivitet som de socialistiska facken hatar är att "cerifiera" eller godkänna utländska akademikers betyg och behörigheter.
.
Som alla andra intresseföreningar har de sina medlemmars bästa att skydda.
.
Korrupt?
.
Javisst!
.
Den svenska modellen?
.
U bet!

Ett problem är lärarutbildningen usla kvalitet. Företrädarna för ämnet pedagogik har varit så kissnödiga efter att bli en "vetenskapare" att de sålt smöret och tappat pengarna. För att höja värdet på sitt eget ämne, dvs pedagogik, har dessa dissat ämneskunskaper. Nu har vi facit, det enda som är viktigt är "lärandeprocesser" och "förförståelser", allt givetvis så konturlöst att studenterna bara kan sitta och nicka så får de godkänt.

En följd av denna törst efter vetenskaplighet har paradoxalt nog deprofessionaliserat läraren. Ämnet pedagogik, som är det ämne som teoretisk och praktiskt skall hjälpa läraren i klassrumssituationen, är nu det mest abstrakta av alla ämnen inom humaniora och saknar all förankring till den reella undervisningen.

Ett annat delmoment i deprofessionaliseringen av lärarna är att de blivit förådda av förträdarna för det egna ämnet, dvs pedagogerna. Läraren är numera en fjant som har att anpassa sig efter skolledning, föräldrar och elever. Snacka om att rycka bort mattan, allt enligt de "vetenskapliga" doktrinerna om förförståelser, värde(av)grunder och "lärardeprocesser".

Nej, metodik in/tillbaka, styr ungarna hårt med läraren som auktorativt centrum, skippa internet till förmån för läroböcker och vips har vi ungar som en får en struktur som kan hjälpa dem att lära sig något.

En klok och reflekterande artikel. vad avser behörighetskriterier är det som Svensk lätt att genomskåda bevekelsegrunderna. När nu först sossarna kommunaliserade skolan, och sedan borgarna privatiserade den, med kommuner som "kompetenta" beställare, var det en blind som ledde en blind. utöver detta har vi Lärarhögskoleeländet, dvs att sossarna med UKAS-reformen 68 införde särskilda utbildningslinjer, och på så sätt avskillde läraryrket från resten av akademikerskrået. Lärare blev statusmässigt ett skräpyrke och utbildningen en kravlös skräputbildning. Att vara akademiker är att vara generalist, men att vara lärare är det motsatta.

Syftet med behörigheten är naturligtvis att försöka hindra de värsta avarterna som skolreformerna givit upphov till. Genom att inför krav på behörighet kan inte en massa religiösa hittepåskolor anställa sina släktingar och vänner. Så jag är odelat för reformen, av realpolitiska skäl, även om syftet som saluförs inte är det egentliga skälet. natruligtvis finns det fantastiska pedagoger utan lärarutbildning och det borde vara mindre regerleringar istället för fler, det borde vara resultate som räknas. men nu har vi vår kulturella mångfald och hyllandet av värderelativismen och adhd-samhället där ingen modern pedagog fattat att hjärnan är plastisk och måste fostras genom att träna PFC, prefrontala cortex, detta gör man bland annat genom katalogträning. och det är därför, även proffspedagogerna skämtgar om det, det är viktigt med utantilllärning, fokus, koncentration och minnesträning. Att rabbla tyska oregelbunda verb eller lära sig floder och berg utantill ger utöver kunskap/bildning alltså främst en tillväxt av de delar av hjärnan som är mottagliga för nya kunskap. själva inlärandefunktionen/kodningen, att inte vetenskapen kommit längre från naurobiologerna och in på utbildningsdepartementet och skolverket är anmärkningsvärt.

Istället för införa krav på formell behörighet skulle vi förbjuda frikoslor med religiös eller etnisk inriktning. Därmeot skulle vi bejaka skolor med språklig inriktning. Ju fler språk en unge behärksar efter nio åpr desto mer i betalning, språk ör grymt krävande som inlärningsorciess och något hjärnan har nytta av resten av livet, i alla sammanhang, inkl logiskt tänkande.. så slapp vi detta Svenska apspel där man löser problem utan att prata om problemet. Förbannade skolpolitiker i bägge läger. Ni sviker ungdommarna och har skapat en mental efterblivenhet hso en stor del av de yngre gernationerna, i synnerhet män i socioekonomiska svaga regioner. och så måte vi satsa på lag och ordning samt nya superfängelser. Sossarna får bära den största arvssynden, men borgarna med sitt fullständigt vettlösa friskolesystem som ingen kan utvärdera och med infaltion i ökade betyd samtidigt som kunskapen sjunker är en skandal utan dess like. marknadsgyckel. Det enda som kan rädda oss är fler skolor som skickar falska fakturor och producerar fullständigt oduglig lärande-output, så att någon till slut tvinhgas agera, under galgen, inför ett val.

David
Det du anför är bara åsikter & tyckeri. Finns ingen emperi som stödjer det du vill skall vara.
Jösses, vad trött jag blir på politiker som du som klär sig forskningskläder.

Bra artikel, då den sätter fingret på det väsentliga. Det är ämneskunskap som behövs - Inte examen från lärarhögskolan.

Den här texten kunde inte dölja att att det var en professor som talade.

Men detta att:
"den huvudsakliga faktorn för en bra skola är fortfarande professionaliteten hos lärare och hur vi kan locka bra studenter till läraryrket, att verkligen göra det till ett attraktivt yrke."

måste innebära att politikerna, och vi som valt dem, har fått de lärare och den skola vi bett om. Skolan och dess personal får en massa stryk, men faktum går inte att dribbla bort att det är med pengar vi får bra lärare och bra skolor, inklusive bra skolmat. Det är ju så det fungerar överallt annars. Storbanker och företag skaffar sina toppchefer med hjälp av enorma löner och förmåner. Det är konkurrens om det bästa cheferna, säger styrelserna. Varför skulle det vara på annat vis i skolans värld?

#1 Olof Lindberg, 2009-12-15, 19:2

Han skrev ju "Mig veterligen finns det inte någon forskning som ger evidens för att formell behörighet och kvalitet i undervisningen hör ihop, inte av motsatsen heller."

Det gör ju rubriken "Inga belägg för att behörighetskrav stärker kvaliteten" mycket relevant.

Den formella behörigheten har naturligtvis inet att göra med hur entusiastisk o drivande man är. När vi fick obehöriga lärarkandidater och vikarierande studenter blev det fart på undervisningen jämfört med våra trötta adjunkter o lektorer som hade formell kompetens. När man sen läser o Lärarhögskolans flumpedagogik förstår man att det inte är denna som ska kunna rycka upp skolan.
Att vi ligger så mycket sämre till än t ex Finland måtte väl bero på att Finland i stort sett inte har några invandrare. I mängder av artiklar i våra tidningar får vi läsa om hur mediokra betygen är för invandrareleverna och därigenom hur mycket större resurser skolor i invandrartäta områden behöver. Med kunskap om hur stor andel som är invandrare och hur mycket lägre deras genomsnittsbetyg är kan det väl inte så svårt att räkna ut hur mycket det drar ned genomsnittsbetygen? Men vem skulle våga göra det??

Väl talat Niclas Kuoppa #9. Nu kan man invända att Sverige är ett av de länder i EU som satsar mest på skolan, men ingenstans i EU är lärare speciellt välbetalda. Undantagsexempel mottages tacksamt så att jag kan söka jobb där. ;)

Dessutom, fungerar finansieringen av den kommunala gymnasieskolan ofta så här:

Staten rekommenderar en viss summa pengar i skolpeng för en elev. Summan varierar beroende på elevens program, praktiska program kostar mer än teoretiska till exempel. Skolans ekonomi baseras på ett antal elever där varje elev ger skolan x kronor i skolpeng.

Kommunen ger skolan kanske 80-90% av den statligt föreslagna skolpengen, finansierat med kommunalskatten. I något fall kan summan vara så låg som 70%. Kommunerna kan ange kvalitets- och konkurrensskäl som anledning att inte ge hela summan. Fråga mig inte vad det betyder.

Skolan får pengarna och betalar ofta marknadshyra till kommunen för lokalerna som kommunen upplåter... Nu finns ännu mindre av skolpengen kvar, men kommunerna sparar pengar...

Skolorna är också konkurrensutsatta, även de kommunala, och måste tävla om att få elever till skolan, då antalet elever avgör skolans ekonomi. Alltså försvinner en del av skolpengen på marknadsföring, gymnasiemässor osv.

Till sist blir det inte så mycket över av skolpengen till lärares löner. Och då har vi även elevernas material, skolmat, inventarier, samt övrig personals löner att ta hänsyn till.

Nån som får det att gå ihop? Ganska uppenbart att en statlig skola, som inte är konkurrensutsatt, som inte betalar marknadshyror och som får 100% av skolpengen per elev, skulle ha större möjlighet att betala lärare anständiga löner och att locka kompetenta studenter till yrket. Lite som på 60-talet, när en gymnasielärare tjänade lika mycket som en riksdagsman och det fanns lektorstjänster och andra karriärsvägar för en lärare än att bli rektor. Sen var ju pedagogiken usel på 60-talet, men det är en annan sak.

Naturligtvis kan man privatisera alla skolor också, det tror jag dock inte på, men det går säkert att argumentera för.

Det bästa och mest nödvändiga man skulle behöva göra för att höja nivån på undervisningen och inlärningen skulle vara att begränsa klassernas storlek till max 18 st elever. Sen kan man väl ta bort de lärare som är klart olämpliga - oavsett om de har behörighet eller inte.

Håller med Tellus, det skulle ge oerhörda pedagogiska fördelar. I en skola för alla skulle man faktiskt kunna uppmärksamma och lära alla elever något då, utifrån elevernas egna förutsättningar, med individuell studieplan osv.

Men vad tror du det kostar? Ingen vill ge mer resurser till skolan. Mona Sahlin har visserligen lovat mig det i en chat på Aftonbladet, men...

Hursomhelst. På min skola har vi upp till 32 elever i klasserna, vilket är en ohållbar pedagogisk verklighet. Att sänka elevantalet till hälften skulle fördubbla antalet lärare som behövs. Men beakta det jag skrev ovan så skulle skolan kunna frigöra mer resurser.

Linde nämner Finland som ett land där man gjort läraryrket attraktivt. Kursplaner och styrning skiljer sig inte, säger Linde, mellan Sverige och Finland. Så vad har finnarna gjort som inte vi gjort? Har finska lärare högre löner?

Inte nämnvärt högre löner Niclas.

I Finland har dock inte politikerna varit och petat i, reformerat..., skolans verksamhet i samma utsträckning som i Sverige, man har fått arbeta konstruktivt, relativt ostörda, och kontinuerligt. Läraryrket har dock högre status i Finland och vad jag förstår är det fler som söker sig till yrket också.

En annan förklaring till Finlands framgång är också att bl a PISA-testen som Finland lyckas bra i mäter mer traditionella kunskaper, faktakunskaper. Sådan undervisning övergav vi i Sverige i och med LPF 94 och satsade på djupkunskap, förståelse och analys, vilket alltså inte testas i PISA.

Det rör dock mest de samhällsvetenskapliga ämnena, matematikämnet kan jag inte svara för, men vi har haft en kontinuerlig brist på utbildade matte- och NO-lärare i Sverige så kanske finns en del av förklaringen där.

Några funderingar. Som lärare bör man behärska ämnen att undervisa i, även vara intresserad med fördjupade kunskaper via eget sökande av andras kunskaper. Lugn och harmonisk. Lärarutbildning bör lära ut yrkesskicklighet, organisation. Man lät bara kandidaterna diskutera utifrån deras begränsade erfarenheter. Udda saker som droginformation, simkunskap, iskunskap, olycksinformation om järnvägsklättrande och el. När detta räddar liv är det viktigare än kärnämnen? Dessutom konflikthantering när våldet mot lärare snart når de lägsta klasserna. Det är starten som är viktigast, det formar också högstadiet.

Förklaringarna till raset i skolan är följande:
1. Sverige tillämpar ett processorienterat lärande, som passar akademikerungar och i synnerhet kvinnor bäst. Detta har gällt såväl skola som högskola. Med Bolognaprocessen inom högskolan har man tvingats överge precessorinterat lärande och övergå till "learning outcomes" dvs målrelaterat lärande.
2. Eftersom skolan gick över till målstyrt lärande långt tidigare, men svenska lärare och pedaggoer inte fattar vad detta är, så blev det pannkaka. Vi tillämpar ett gammalt relativt processorienterat tänkande fast i en centraleuropeisk form. Dvs undervisningens former och betygsättning häger inte ihop.
3. klåfingriga politiker. Sossarna har använt skolan för att försöka komma åt klasskilnader, istället har man förvärrat dem. Alla unga som kommer från en svag hemmamiljö avseende kunskap och bildning samt bor i en milojö av liknande familjebakgrund är fullständigt chanslösa i det Svenska kravlösa relativa systemet, ännu värre är det för invandrarungar som kommer från auktoritära miljöer och där bara dominanta män med en rotting räknas. Det blir kaos i dessa lärandemiljöer.
4. KOmmunaliseringan av skolan. HUr kan vi ha en skolminister med kommuner som huvudmän. KOmmunerna är inte kompetenta att vara huvudmän för skolan, åtminstone om lika förutsättningar eftersträvas i hela landet.
5. friskolesystemet. Vad ska man säga, konkurrens är väl bra, om vi har kompetenta beställare, men är alla det? och har kommuner kompetens att granska? Nix. Vi sköljs över att oseriösa entreprenörer samt en massa religiösa värdelösa propagandaskolor som ingen vågar kritisera för att inte bli fälld av DO. Det finns fantastiskt bra friskolor, men lika många värdelösa. Det är för stor variation, och föga förvånande finns de bästa friskolorna i socioekonomiskt starka områden, samt i vissa fall i miljöer me stark etnisk kulur, tex Franska skolan :-)
6. Den misslyckade integrationen. Hade vi mätt Sverige vs Finland utifrån enbart skolor med Svenska barn, jo då det finns massor av sådana skolor, ta tex hela Södermalm, helt etniskt rent med enbart barn till Svensk kulturelit, ja då är jag säker på att jämföelsen inte haltar lika mycket. Svenska barn har helt enkelt lättare för att anpassa sig till ett Svenskt skolsystem. Det har inte så mycket med begåvning att göra, även om jag starkt misstänker att barn från miljöer i krigstillstånd, utan statsbildning, skolsystem och med föräldrar som är analafabetar faktiskt har lite svårare för sig. Barn från Kina, Israel eller Indien brukar ju faktiskt klara sig ganska väl, dvs de kommer från en strukturerad ursprungsmiljö. irak och Somalia, för att nämna två kaastrofområden, är mänskliga katastrofområden, ovanligt många av dessa flyktingar kommer till just Sverige eftersom vi är särskilt humnitära, klart som korvspad att detta påverkar lärandeprocessen i våra skolor.
7. Till på råga av allt har vi lärarhögkoslan, och flumutbildningen. De fåtal vänner jag har som haft akademiska utbildning i botten, och som kompletterat med ett år på lärarhögskolan, har alla vittnat om att det är ett skämt. De hade fördommar när de kom dit, men detblev värre. Och detta var alltså under 80- och tidigt 90-tal.
8. Nu har borgarna slaktat lärarhögskolan, men det kommer ta tid att bygga upp en ny lärarutbildning, just eftersom lärarutbildningen själv raserat skolsystemet, så de stackare som ska bli lärare har sas programmerats av ett system som inte anpassat dem till de utmaningar du ska möta. och eftersom hela invandrar- och integrationsfråpgan är tabubelagd, dont mention the war, eftersom varje sådan diskussion gynnar SD, så kommer politikerna fortsätta ägga locket på. och så förvärras problemen, och koslverkets generaldirektör för ännu större bekymmersrynkor i pannan, och skolminister Björklund fortsätter att hitta på fullständigt idiotiska luftpastejer för att försöka lösa problem som skapades för 30 år sedan.

Lösning?
I solor med många män med invandrarbakgrund är jag övertygad om att militär pedagogik är det enda som fungerar. De lärare jag själv haft som haft militär bakgrund har alla varit de som jag minns bäst och som lärt mig mest. Auktoritet funkar - i synnerhet som auktorietet med en välvillig pedagogisk grund. I det militära kan en fjunig fänrik hålla styr på 40 bråkstakar med allsköns bakgrund, men en liten tjej från lärarhögskolan har inte en chans i en miljö där de flesta männen faktiskt inte respekterar kvinnan som auktoritet. Detta är ett jätteproblem och en gigantisk kulturkrock, som det talas tyst om. De lärar jag själv hade som var kvinnor och som var bra hade samma förmåga, de var autkoriteära och något vi såg upp till. Den Svenska skolan har vrit antiauktoritär, av politiska skäl, och det var säkert väl menat, men man har slagit undan benen på alla de pojkar med trasslig och brokig bakgrund som verkligen ahde behövt lite styrning och normer. Här har sossarna skjutit flera genrationer i foten, och fan trot om de fattat detta ännu. Vill man behålla klassklyftorna ska man köra den svenska modellen, inga betyg, inga krav och möjlighet för den egna familjeklanen att starta en egen friskola med kulturell inriktning. och dessa idiotskolor funkar paradoxalt bättre än den Svenska, för skolor med Gud som överherre, är trots allt auktaoritära. Gud hjälpe oss.

David, den djupkunskap som du nämner sjunker också som en sten. För att förstå saker på djupet behöver man först faktakunskaper och inte tvärt om.

Trots att dagens doktriner sägs premiera en djupförståelse framför "korvstoppning" gör den alltså varken eller. Elever och studenter har därför allt svårare att arbeta självständigt och att förhålla sig kritiska till fakta. De har helt enkelt en allför dålig kunskapsfond att ös ur.

Detta är dittodattikens förtjänst, eller rättare sagt; pedagogernas oförmåga att separera forskning om "lärandeprocesser" och "förförståelser" från praktiskt lärararbete. För att dittodattiken skall framstå som extra vetenskaplig har man också slängt skit på ämnesstudierna. Genom att smutsa ned ämnesstudier har man alltså försökt få det egna ämnet att glänsa.

Svensk flumpedagogik har sina slemmiga tentakler runt myndighetssveriges hjärta och kan därför hållas ansvarig för att ha dragit ner vårt utbildningssystem under ytan.

Jag håller inte alls med dig Olaus Petri och känner inte igen din beskrivning av svensk "flumpedagogik" men du kanske kan utveckla med konkreta fall.

Djupkunskap förutsätter ytkunskap och fungerar inte utan den. I djupkunskap ingår att kunna dra slutsatser av fakta. Fakta finns alltså först, sedan analyserar, jämför och kritiserar man fakta.

Det går inte att gå direkt på djupkunskapen som du säger. Däremot kan man enbart hålla sig till ytan och inte få någon förståelse, om nu det skulle vara bättre? Genom att diskutera källkritik och att jämföra information och fakta får man en helhetsbild, en förståelse och ett kritiskt tänkande, till skillnad från om man enbart lär sig årtal, fraser, enkla begrepp och annan ytkunskap.

Jag ser inga som helst poänger med att eleverna ska dumplugga in massa ytkunskap som de ändå måste förhålla sig källkritiska till och som de kan googla fram på fyra sekunder. Dessutom kan 200 miljoner indiska eller kinesiska barn lära sig ytkunskap minst lika bra som svenska barn, och göra de jobb som efterfrågar ytkunskap (vilka nu de är?) mycket billigare. För en framtida arbetsmarknad krävs att man kan se lösningar, tänka nytt och kritiskt, skapa applikationer och tjänster. Det kommer knappast ut av att kunna rabbla fyra små åar i Halland.

Dessutom, är det något gymnasieungdomar är bra på är det just att arbeta självständigt (och i grupp) och att förhålla sig kritiska till fakta. De är dessutom mycket bra på att analysera text och att läsa mellan raderna i t ex romaner, filmer, media mm. Det kan iof tillskrivas att de är uppväxta med relations-media.

Som professionell pedagog separerar man naturligtvis teorierna från den praktiska arbetet, och inkorporerar dem i olika moment där det går. Väldigt få teorier inom något område tar hänsyn till den praktiska verkligheten, det är väl därför de kallas... teorier...

Nu beskriver jag hur lärarna arbetar på min kommunala gymnasieskola, det kan naturligtvis finnas fall där man helt har misslyckats med pedagogiken och jag kan inte svara för grundskolan eller friskolorna.

David, och jag beskriver hur lärarstudenter arbetar. Dagens studenter, och i synnerhet de som går lärarprogrammen (generellt sett obs!), har mindre och lär sig mindre ämneskunskaper. De saknar alltså viktiga verktyg för att arbeta självständigt eller i grupp.

Sedan är snacket om "djupkunskaper" bara floskler för att höja dittodattikens status, gärna på ämneskunskapernas bekostnad. Ungefär som du låter nu, om du ursäktar. Man får inte djupare kunskaper för att pedagoerna har hittat på att gamla tiderns skolsystem bara levererade ytkunskaper. Detta påstående är inget annat än ett ideologiskt antagande utan bäring på verkliga förhållanden, vilket dagens situation är bevis på.

Förr hade studerna nämligen mer ytkunskaper och en bättre förmåga att både simma och dyka på djupt vatten. De hade också en bättre förmåga att tänka kritiskt.

Du skulle höra hur det låter på ett lärarmöte inför terminsstart när lärarprogrammen skall ämnesundervisas. Frågan som hela tiden ligger som ett mörkt moln över diskussionen är hur skall vi få igenom dem när de inte ens klarar av att skriva en sammanhängande text på svenska, än mindre vet vad en recension är eller vad som skiljer huvudsats från bisats etc.

lägg därtill att "vi" är beroende av genomströming för att vi inte själva skall bli arbetslösa, och du förstår vilken nedåtgående spiral vi befinner oss i.

Ursäkta att jag låter så agiterad David, men släng ut "förförståelsernas försförståelser" och alla j-kla flödesscheman över "lärandeprocessen" så kanske vi kan få ordning på lärarutbildningen igen och därmed höja statusen på yrket. Det finns ingen annan yrkesgrupp som blivit så deprofessionaliserad de senast 40 åren som lärarna. Och det är till stor del lärarhögskolernas fel med sina dogmer som har reducerat lärarna till lallande kompisar som bara har att rätta sig efter vad elever, skolledning och föräldrar "har för förutsättningar".

Snacka om att man därefter står med rumpan bar och krökt rygg i klassrummet.

Anamnes tagen och diagnos ställd!

Vad gällande de kristna friskolornas syn på kunskap så är väl NT ganska tydlig på den punkten.

LUK 10:21

(pga. olika översättningar så står det i vissa fall "barnen" och i andra fall "de enfaldiga"... alltså de som är dumma i huvudet)

Problemet är vem som har tolkningsföreträde... Martin Luders Katekes kanske borde omfamnas i detta fall.