SD och befolkningsfrågan

Den starka Socialdemokratiska präglingen av det svenska samhället under 1900-talet har fått effekter som alla partier i dag tvingas förhålla sig till. Vi har i Sverige sedan 30-talet en minmilöneregel given - inte direkt i lag - utan i tillämpningsföreskrifter till lag som det är mycket tveksamt om en bredare allmänhet överhuvud taget känner till. Alla politiker oberoende av politisk åskådning talar i dag med perspektivet ursprungligen hämtat från vänster om lönebildningen som en fråga enbart för arbetsmarknadens parter trots den uppenbara koppling till ersättningsnivåer som funnits sedan införandet av arbetslöshetsförsäkringen.

En annan fråga som under generationer fått stå ovan partipolitiken är förhållandevis kontroveriell - nämligen befolkningens sammansättning och behovet av invandring. Gunnar och Alva Myrdals "Kris i befolkningsfrågan" (1934) omnäms emellanåt på grund av författarnas visioner om barnuppfostran och utbyggd familjepolitik. Mer sällan nämns att författarna även i förbigående behandlar befolkningens sammansättning. Författarna förutsätter tillgång till oändliga naturresurser vilket i dag i sig kan betraktas som aningslöst men tar också upp den demografiska utvecklingen med låga födelsetal - från socialistiska utgångspunkter. Exempelvis resonerar författarna på s. 116 om en förestående samhällsförändring.

"Hela befolkningsfrågan kommer att ställa sig alldeles annorlunda, när man mera allmänt gjort klart för sig, att den mycket långt drivna barnbegränsningen, varemot utvecklingen bestämt pekar - det barnlösa äktenskapet eller enbarnsäktenskapet - egentligen omöjligt kan te sig som ett mer allmänt omfattande ideal för ett fritt folk, som lever under lyckliga sociala och ekonomiska förhållanden, ett folk som har klokhet och kraft nog att så bestämma över sitt ekonomiska liv, att ingen redlig medborgare behöver leva i godtyckligt, klassbetingat beroende och i otrygghet för sin materiella existens. Denna tendens till ständig och hastig befolkningsminskning kommer då för allt fler medborgare att framstå såsom en del av den allmänna disharmoni i den mänskliga samlevnaden som råder under själva det dynamiska övergångsläget från patriarkalisk förkapitalistisk tradition över liberalkapitalistisk individualism till en mer planmässigt uppbyggt socialistisk folkgemenskap på bredaste demokratiska grundval.

Författarna ser alltså framför sig en samhällsomvälvning varefter individerna i befolkningen helt enkelt själva kommer att avla rätt mängd barn och på så sätt stoppa befolkningsminskningen. Från författarnas utgångspunkt är givetvis heller inte annat än klassmotsättningar av egentlig betydelse. 

Andra samtida författare betonar i stället den fara för den etniskt svenska befolkningens överlevnad som ligger i den låga nativiteten. I "Västerlandet i fara" (1934) återger Herman Lundborg ett tyskt diagram över befolkningsminskning vid ett genomsnitt på två födda barn där befolkningstalet sjunker från 1000 till 240 personer på 90 år och befolkningen givetvis så småningom dör ut. Lundborgs drastiska lösning är att begränsa städer och industri eftersom lantsortsbefolkningen levererar större barnkullar. F J Linders befarar i "Vårt befolkningsproblem" (1930) ökad invandring och därmed i grunden ändrad befolkningssammansättning. Värt at notera är att både dessa författare ser den då redan inledda välfärdspolitiken som problematisk eftersom den i sig förstärker nedgången i födelsetalen samtidigt som den alltid förutsatt en stor beskattningsbas och liten grupp välfärdsmottagare.

I dag kan endast konstateras att befolkningssammansättningen hunnit  ändras jämfört med de förhållanden som rådde vid 1900-talets inledning. Och att det svenska nationalitetsbegreppet för närvarande är ganska tomt på innebörd. Samtidigt har miljöfrågan under beteckningen "hållbar utveckling" succesivt vuxit fram till den ställning ovan partipolitiken som den numera faktiskt är på god väg att få. Denna fråga kommer sannolikt inom kort att sätta nya snävare gränser för det allmännas åtaganden på många områden. En mycket gynsam ekonomisk utveckling under 1900-talet har genom fördelningspolitiken fört med sig en bred anslutning till Socialdemokratin. I dag kan de ekonomiska styrmedlens betydelse förväntas minska kraftigt på grund av sämre offentliga finanser. Att då det parti som öppet tillvaratar den svenska ursprungsbefolkningens intressen kommer att vinna starkt stöd är en självklarhet.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/15375

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den enda stället SD förekommer i artikeln är i rubriken. Jag ser inte kopplingen mellan rubriken och artikelinnehållet. Kan någon förklara för mig?

Permalänk | Anmäl #1 M Johansson, 2009-12-15, 12:45

hej..Vad folksfråga,Sverige??..Välfärd,freden, friheten, solidaritet, säkerhet, stabilitet och demokrati..
Vad är politiken??

Hej,Vi har bra blogg och sidor..Alla bör titta på ..De är viktiga för Sverige och världen….

http://www.aljazeera.net http://www.imemc.org http://www.nkuk.org http://www.motbilder.se http://www.haveyouright21.wordpress.com

Vi hoppas att Sverige ska vara det bästa land som för..

Tack

MVH..

Permalänk | Anmäl #2 Amer Al-bayya, 2010-02-14, 13:54