Publicerad: 2009-12-13 17:12, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Det råder viss oklarhet över det medierna menar när de talar om retorik. Som retoriker tycker jag inte alltid att medierna är helt på det klara över innebörden av begreppet. Detta i sin tur skapar förvirring för mottagarna. Och kastar ett grumligt ljus på vad retorik står för. Det skriver Martina Skowronska, retorikkonsult.
Martina Skowronska är retorikkonsult och förfatare till boken "Kärleksretorik".
Begreppet i sig är redan komplext eftersom retoriken står för en hel vetenskap. Denna vetenskap lär ut konsten att kommunicera muntligt, skriftligt och kroppsligt så att man blir lyssnad på och förstådd. Retorik är teori, men också praktik. Det är fakta, logik och hjärna. Liksom det är känsla, empati och hjärta.
Som retoriker har jag länge försökt klura ut vad medier menar när de använder ordet retorik. Jag har kommit fram till att det som förmodligen avses är vad som sägs och skrivs, dvs det verbala meddelandet. Jag tolkar det som att medierna använder begreppet retorik som ett samlingsnamn för det som har med ord, språk och yttranden att göra, dvs den verbala kommunikationen. Men kommunikationen sker inte alltid verbalt, tydligt och uttalat. Och det som sker mellan raderna är det som intresserar retoriken mest.
Medan medierna stannar vid att retorik betyder det verbala innehållet, går den faktiska retoriken ett steg längre. Retorik handlar främst om "hur" något uttrycks och kommuniceras. (Retorikkonsulter jobbar med "hur" kommunikationen kan förbättras och effektiviseras.) Bakgrund, sammanhang, deltagare, specifika ordval, kroppsspråk, röstläge, ton och stil är centrala för retoriken. Men tydligen inte lika centrala för medierna när retorik åsyftas. Mediernas retorikstämpel ger inte mottagaren en full bild av vad retorik innebär.
Vad medierna själva menar med retorik förtäljer inte historien. Ingenstans tydliggörs det vilken betydelse man har tilldelat retoriken för stunden, det lämnas för mottagaren att göra en "fri tolkning". Som exempel kan nämnas att samlingsnamnet retorik kan ibland vara ersättare för orden "värdering" och "ideologi". En annan gång är det kontexten som avgör vilket ord som ersätts med retorik. Medierna har gjort det enkelt för sig när man blandar ihop begrepp och betydelser. Naturligtvis uppstår det problem med ett sådant tillvägagångssätt. Och förvirring för mottagaren.
Den som litar till medierna får uppfattningen att det företrädesvis är inom politiken retorik existerar. I medierna är retorik märkligt frånvarande vid andra sammanhang. Medierna rapporterar aldrig om Zlatan Ibrahimovics, Robert Aschbergs eller Carolina Gynnings retorik, trots att dessa är offentliga personer som nästan dagligen kommer till tals via medierna. Enligt mediernas bild är retorik förbehållet politiken. Att retoriken bara tillhör politikens områden kunde inte vara mer felaktigt. Retorik tillhör precis alla människor och precis alla människor använder retorik dagligen, både privat och professionellt.
När ordet retorik figurerar i media, kan mottagaren ofta tolka att retorik handlar om fula tricks och knep. Formuleringar som "politikers tvivelaktiga retorik", "inga fakta, bara förskönande retorik", "att använda sig av rasistisk retorik" förekommer ofta i medierna. Den som tar till sig ett sådant budskap kan uppleva retorik som något ohederligt, lömskt och oanständigt. Medierna har mestadels laddad ordet med en negativ klang, utom i de få fall där man kombinerar begreppet med positiva värdeord - "lysande retorik", "Sveriges bästa retoriker". De dubbla budskapen om retorik som dels något negativt, dels något positiv leder till en undran om vad retorik egentligen går ut på. Detta resulterar i att man kastar ett grumligt ljus på retoriken. Och ännu värre - man blir del av ett samhälle som inte tar den värdefulla retoriken på allvar.
Inte alla, men en del medier förmedlar en snedvriden syn på vad retorik är. Retorik har blivit ett modeord som medierna slänger sig lite hejvilt med. Det används dels som ett skällsord, dels som en eftersträvansvärd och positiv egenskap. Inkonsekvens, dubbeltydighet, motstridighet och oklarhet är kännetecknande när medierna talar om retorik. Man reducerar betydelsen och användningsområdena. Man skapar förvirring kring hur ordet ska tolkas och när det ska användas. Denna orättvisa bild av retorik som projiceras i medierna är missgynnande för oss alla. Man berövas insikten om vilken nytta retorik gör, oavsett om man är politiker, förälder, barn, student, idrottsproffs eller dokusåpakändis. Alla människor har rätt att få veta vad retorik egentligen är - inte det medierna vill få oss att tro.
[...] “Medier ger en felaktig bild av retorik” – Newsmill (dec 2009) [...]
[...] Medier ger en felaktig bild av retorik - Artikel av Martina Skowronska - Newsmill www.newsmill.se/artikel/2009/12/13/medier-ger-felaktig-bild-av-vad-retorik-r – view page – cached Artikel av Martina Skowronska - Medier ger en felaktig bild av retorik - Det råder viss oklarhet över det medierna menar när de talar om retorik [...]

Medias feghet förstörde för barnen i Marks kommun
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Har alla människor rätt att få veta vad retorik egentligen är?
Frågan är retorisk.
Nah... skojar bara. Jättebra artikel Martina... =)
"Alla människor har rätt att få veta vad retorik egentligen är" OK - vad är det då?
Det finns ingen entydig akademisk definition av ämnet/begreppet retorik som jag har förstått det. Där av är det lite svårt att bruka det fel utanför en specifik definition, en definition som också är en förutsättning om ordet i sig ska säga något alls.
Uppenbart är också att skillnaden mellan ord i folkmun och dess akademiska definitioner är två separata saker. Likt filosofie som i vardagsspråk ofta handlar om löst tänkande, något flummigt, vilket det såklart inte är (akademiskt) då filosofi handlar om att vara konsekvent, exakt och tydlig.
En definition av ordet retorik är något som under avsevärd tid eftersökts men utan, enligt min vetskap, något konkret resultat. Det man får nöjs sig med är en definition av flera tillgängliga: Konsten att övertyga, konsten att tala, det som i varje given situation ämnar övertyga etc. Inte minst kan man över historien se att retorik har handlar om och definierats som en rad olika saker med en rad olika användningsområden. Men även geografiskt, de lär ut och ser på retorik helt annorlunda i USA än i Sverige.
Rock on!
"Retorik" brukar oftast komma upp när man diskuterar politiker, och då politiker (speciellt 7-klövern) oftast ljuger och i sig är något rent ont så är det rätt logiskt att ordet får en negativ klang.
Notera att vissa ord i sig är positiva, t.ex "svensk" men i samband med andra ord så blir de negativa, som "svensk journalist" (där jag använder ordet "journalist" väldigt fritt, men "PR-samordnare" används inte då det i sig visserligen vore sant men hade givit en negativ klang). Ord är roliga.
Kunskap i retorik är intressant.
Retoriken har som uppgift att föra ut ett budskap, på det bästa möjliga sätt. Varken direkt eller indirekt tar man i retoriken upp hur man tar emot ett budskap (lyssnar).
Det tråkiga med goda retoriker är att de ofta är dåliga lyssnare, dialog uteblir.
I media eller debatter blir det för mig ibland oerhört tydligt att retorikkunskap har gett oss många krokodiler (stor mun, små öron).
Retorikutbildning inom näringsliv och skola gör att vi ofta konkurrerar oss fram till en gemensam bild i stället för att samarbetar oss fram till en gemensam bild.
Varför har vi inte en lika stor utbildningsflora i dialog, ett lika svårt och lika viktigt beteende som retorik?
Redan i ingressen finns 4-5 oklara formuleringar som en van skribent hade kunnat formulera bättre.
I sak är det enkom självklarheter. I språk en erbarmlig blandning av swinglish, modeord och märkliga val av prepositioner.
Nej, retorikkonsulten behöver nog en korrekturläsare nästa gång.
"kastar ett grumligt ljus", skriver du. Detta är väl ingen bra retorik? En svamlig och otydligt artikel.
Jag tycker att du missar någonting, nämligen att retorik handlar om talekonst som redan de gamla grekerna finslipade, exempelvis Aristoteles. En bra retoriker kan både lägga fram ett problem, resonerande anlysera innehållet, belysa det från olika håll och dessutom avsluta med en sammanfattning. För övrigt tror jag att ordet retorik har blivit ett modeord som används i tid och otid av exempelvis journalister. För övrigt vill jag påstå att vi saknar retoriker i riksdagen, men har man inget budskap att framföra, någonting som man brinner för, ja då blir ju talet meningslöst, tomt och innehållslöst.