Bra att Ericsson drar ner och effektiviserar sin verksamhet

Birger, din judaskyss till Wetterflad med flera kunde inte vara mer elegant! Du visar att att du läste halva A-kursen i politisk teori och faktiskt tror att du kan styra produktivitet. Stalin försökte vända floder och du försöker styra värdeskapande och kreativitet.
.
Du har med denna inlaga:
1. Omöjligjort dig och din framtid inom någon sonm helst politisk verkligehet.
2. Markerat att miljöpartiet bebos av ekonomiska trafikolyckor som inte under några omständigheter får anförtros mer ansvar än sin egen prenumeration på Kamratposten. (Vilket är min dotters första egna ekonomiska ansvar förövrigt!)
.
Tack Birger, du och Mona är prima för oss arbetsamma och strävsamma skattebetalare inom den frihetliga alliansen!
.
Skriv igen snart!
.
Med vänlig hälsning // Tom Croker (skattebetalare & småbarnsfar)

De effektiviserar inte, de har ju byggt en fabrik i Estland. De har bara flyttat produktionen till ett låglöneland, dvs outsourcat. Sen missleder de personer som Birger här med prat om effektivisering.

Vad är det egentligen Birger vill? Ha svensk skatt på kinesiska arbetares arbete för att finansiera en alltmer desperat situation i Sveriges välfärd där slöseri, bedrägerier och rovutnyttjande av gemensamma medel gör finanserna mer ohållbara för varje dag som går?
Har MP någonsin kommit med ett förslag som inte går ut på att höja skatterna på ett eller annat sätt? En sak är iaf säker och det är att de aldrig kommer att inse att själva problemet är att skatter och kostnader för att driva företag i Sverige är för höga och vill man inte sänka dem kommer man aldrig att få tillbaka ett enda arbetstillfälle till Sverige.

"Vore det inte bättre att låta Ericsson och andra företag betala skatt utifrån sin omsättning? Vore det inte bättre att se möjligheten och sänka arbetstiden?"

Skatt på omsättningen? Utomordentligt korkat. Hur många företag skulle då inte få slå igen?
Vissa företag har mycket stor omsättning men mycket liten vinstmarginal, det borde Ni känna till Herr Schlaug om Ni ska publicera dylika artiklar. Men det kanske är symptomatiskt för miljöfanatiker att vara verklighets frånvänd?
Varför inte sänka överbetalda LO anslutnas löner? Det kanske skulle få företagen att stanna i landet.

Kul. En skatt på omsättningen lär väl ytterligare försvåra exportindustrins möjligheter att få nåt sålt då det ökar kostnaden.
Varför inte en exportskatt också? Eller varför inte en importskatt ovanpå det? Allmänn företagsbeskattning, beskatta privilegiet att driva företag, med eller utan anställda?

Jag håller med Birger Schlaug om att statens inkomstkällor är gravt underutnyttjade och att staten enkelt skulle kunna finansiera arbetsfria liv för alla. Det räcker nog att våra idealistiska politiker jobbar.

Jag hoppas verkligen att Miljöpartiet får med sig sina regeringssystrar på detta.
Briljant.

Bosse J, var snäll nu, Birger har agerat som en tvättäkta polesnye idioty. Let it be, let i be.

Äntligen, äntligen är det fler som börjar inse att systemfelet med skatt på arbete (och helst även konsumtion) bör avskaffas helt. Detta har jag försökt att påtala (bl.a. på Internetforum; t.ex. Newsmill) under snart 20 år, utan att alls få något gehör.

Citat: "När jobben inom tillverkningen och distributionen MINSKAR mer och mer på grund av ökad teknisk produktivitet, så bör rimligtvis en motsvarande ÖKNING av jobben ske inom rena privata tjänsteverksamheter! Finns det egentligen några andra alternativ?"

... forts. följer på:
http://www.access-till.blogspot.com/

En timmes mänskligt arbete inom tillverkningsindustrin medför utsläpp av i snitt 14 kg koldioxid (CO2), och vid transporter släpps det i snitt ut 41 kg CO2/arbetstimme. Detta kan jämföras med att rena tjänsteverksamheter endast medför utsläpp av i snitt 1 kg CO2/timme.

Har Schlaug hört talas om att vi har något som heter moms i Sverige? Detta är ju i praktiken en form av omsättningsskatt. Schlaug slår dessutom totalt knut på sig själv genom att söka bibehålla sin vänsterideologi. Han föreslår ju i praktiken radikala skattesänkningar på arbete, något som givetvis är bra. Vill Schlaug tvinga oss att arbeta maximalt ett antal timmar per vecka? Om inte är ju en liberal politik det uppenbara valet. Då ges vi ekonomisk möjlighet (genom sänkt inkomstskatt) såväl som arbetsrättslig (genom en mer flexibel, individualiserad och mindre regelerad arbetsmarknad) att själva bestämma vår arbetstid.

Helt rätt Birger - huvudet på spken - äntligen

En vänsterpolitiker som öppet vågar erkänna att det är vår exportindustri som bekostar välförden. utan exportindustri ingen välfärd. Om alla tillverkande varuproducerande verksamheter försvinner utomlands, så blir det just det - null och inget kvar att bekosta vår "gemensamma" välfärd.

En sak till:
2 miljoner ungdommar arbetar inte, du studerar allt längre i världens dyraste skola som ger Europas sämsta matemaikkunskaper

2 miljoner pensionärer arbetar inte, utan får sin försörjning genom ett pyramidspel som vänstern skapat som går ut på att nästa generation arbetar ihop pensionen till nuvarande, det är solidaritet det.

1 miljon människor är ständigt "arbetssökande" (a-kassa), sjuka (sjukkassan), barnlediga(föräldrarförsärkingen eller persontricket förtidspenionerade)

En halv miljon nysvenskar är arbetslösa om vi räknar med kvinnor, den kan handla om diskrimering, men mer troligt om bristande utbildning samt bristande språkkunskaper.

Sedan har vi alla arbesoförmåga, tex handikappade, fångar etc

Sedan har vi hela den offentlga sektorn, som sas bekostas via skatten.

Så där kan man hålla på. I praktiken är det alltså väldigt få produktiva arbetstimmar av 9 miljoner människor, sannolikt har vi aldrig arbets så lite för att få så mycket.

Inför vi skatt på omsättning, så sjunker omsättningen, de är en naturlag, inte genom att vi arbetar mindre, utan genom att vi redovisar mindre i bokföringen. I Sovjetunionen hade alla ett arbete, men ingen arbetade, iställe arbetade man i den lilla träädgårdstäppan, det lilla skjulet etc. Inget vidare effektivt, och välfärden gick åt pipan, men det såg bra ut i teorin.

"Om vi låtsas att vi betalar er lön, så låtsas vi att vi arbetar"

så gick ordspråket.

tack igen Birger - utan exportindustrin blir det den offentliga sektorn som sk leva på sig själv. Det är tur att vi har vänsterpolitiker som vågar tala ur skägget. Med skatt på omsättningen kommer företagen bara att ha utgifer och inga inkomster, kanske kan fåretagen då får statsstöd så att de har råd att betala löner, kanske kan vi beskatta offentliganställda, eller varför de sjuka och handikappad?

Hujeda oss om de Rödgröna vinner valet.

Detta var något av det dummaste jag läst. Saknar grundläggande insikt om skattesystemets funktionssätt.

Först fick vi mackorna i vrångstrupen när vi läste. Sedan började vi le allt mer lycklig. Du har ju rätt! Vi måste börja vända upp och ner på hur vi ser på saker och ting! Låt inte de som står stilla styra våra steg!
Matz och Anna

Det är ganska underhållande att läsa dettta. Birger skriver ett debattinlägg om ett feltänk som samhället har svårt att ta sig ur, och får genast ett dussin kommentarer som reflexmässigt praktiserar exakt samma feltänk för att kritisera honom, fast än radikalare. Det kan knappast bli roligare!

Efter detta lysande inlägg hoppas vi att Schlaug och förslagsvis Ruwaida blir de nya språkrören för Miljöpartiet.

Vi skall alltså tillbaks till "tiondet", tiondet var på omsättningen. Ett fullständigt orimligt sätt att beskatta verksamheter. Att vi gick ifrån det orättfärdiga skattesystem som tiondet var är en utmärkt modernisering.

I slutet av 1800-talet arbetade 75% av arbetskraften i jord och skogsbruk, i dag 2-4%. Det har frigjort arbetskraft för att göra annat än att producera livets absoluta nödtorft. Andelen av konsumtionsutrymmet som behövs för den basala överlevnaden har sjunkit drastiskt. Alltså vi kan konsumera och producera mer sjukvård, utbildning, kultur etc.

Det finns ingen mening med att hålla uppe priset på Ericssons produkter med extra straffskatter, om de ökar sin produktivitet sjunker priserna och folk får ökat konsumtionsutrymme för annat. Folk är i allmänhet prioriterar konsumtionen av vård, skola högt. Det är inte pengar som bekostar något, pengar är bara en artificiell fiktion som underlättar för ekonomin att fungera. Människors arbete producerar varor och tjänster för att tillfredställa mänskliga behov. Att vi inte skulle kunna arbeta pga brist på pengar är rent nonsens, eller idiotier om att pengarna är slut. Det senare är som att bowlinghallen stänger för att folk slagit för många strikes och poängen tagit slut.

Om man tänker bort den artificiella fiktionen penningen renodlar till utrymmet för produktion/konsumtion blir det lättare att se vad det finns för utrymme. BNP begreppet kom tillstånd av beredskapsskäl för att identifiera resurser och hur mycket och vad som faktiskt producerades.

"En vänsterpolitiker som öppet vågar erkänna att det är vår exportindustri som bekostar välförden. utan exportindustri ingen välfärd."

Märkligt att dessa stolliga myter som inplanterats av mäktiga exportindustriintressen fått sådant fotfäste. Den grundläggande principen även i dagens finansiella värld är att export och import ungefär balanserar vart annat, exporten betalar importen. Hade det varit så att vi kunnat producera allt vi behöver och vill ha inom landet hade ingen export behövts. Om resurserna funnits sen de grundläggande behoven tillfredställts hade vi kunnat at välja att producera vad vi vill, om det produceras i privat eller offentlig regi är rent basalt irrelevant. Man kan naturligtvis ha åsikter om hur produktionen skall ske men om ett det blir inte mer eller mindre värt om ett värde skapas på det ena eller andra sättet.

Hade vi haft en sant globaliserad värld hade naturligtvis begrepp som export och import blivit helt irrelevanta.

Det är naturligtvis mycket bra att vi har industri som är mycket teknologiskt avancerad och ligger högt upp i näringskedjan det gör det desto lättare att betala importen. Vi har ju dessutom haft det så under lång tid att vi producerar markant mer än vi själva konsumerar.

Först en hälsning till Uno Hansson. Kul att se dig här också! Jag har i många år följt din kamp för dina teorier på olika fora. Med tanke på vilken respons du fortfarande [inte] får så misstänker jag teorierna är alltför avancerade fortfarande, eller kanske långt före sin tid?. men stå på dig!

Vad gäller topic så blev jag nyfiken. Och jag är böjd att hålla med om i alla fall så mycket att det är dags att titta på nya skattemodeller. Enda utvecklingen där verkar vara olika sätt på hur man inte ska bidra till samhällets bästa.

Helt kallsinniga mot de som förlorar arbetet det är inget possitivt som hänt i bästa fall kan effektiviserings delen beskrivas som nödvändig men faktum är att de producerar mindre, har färre anställda i landet då de avskedar/flyttar ut som resultat av minskad försäljning. "Konsumera oss ur denna kris", med vad?
All industri kommer helt enkelt att försvinna och ersättas med en tjänstesektor som inte kan finansieras. Globalismen funkar alldeles utmärkt för stor företagen men nationerna dör, löjligt ska vi importera allt och bara producera råvaror med löner som inte ens u-länder skulle godta?

Faktiskt väldigt underhållande kommentarer, tiden är uppenbarligen inte mogen att diskutera Schlaugs förslag, som för övrigt är mycket intressant i mitt tycke. Hela samhällssystemet bygger på en mycket snäv ekonomisk modell där många saker vi värderar högt inte riktigt passar in eftersom det inte kan värderas i kronor och ören. Fritid är en sådan sak.

Om vi istället hade en skatt för politiker, per ord de skrev och per ytterligare resurs de kräver för att göra jobbet de valde att göra, så skulle alla i Sverige kunna sluta jobba, rusta upp skolan, sjukvården, försvaret och rättsväsendet till max, göra alla hushållsnära tjänster skattefinansierade, och dessutom göra 5-6 bemannade rymdresor från Esrange varje år.

Att läsa Birger Schlaugs förslag är som att titta på en trafikolycka: du vet att det bara kommer bli vidrigare, men du kan ändå inte förmå dig att sluta titta...

Skitra att folk blir arbbetslösa. Ha ha ha ha ha ha ha ha ha. Själv har han fett på banken misann. Svin! Sådan är Alliansen. Popcorn. Hånflabb. Skadeglädje. Nyliberalism. Maskerad fascism.

Jag trodde att det var omöjligt att beta sig som om man är dummare än tåget, men där hade jag fel.

Skatt på företag är alltid hämmande för företagssamheten och leder till färre arbetstillfällen. Att lägga den på omsättningen skulle medföra att alla företag som kan skulle dra från Sverige. Bara vinsterna skulle tas hem i behövlig omfattning.

Även skatten på arbete skulle med fördel kunna tas bort eller åtminstone sättas på samma nivå som kapitalskatter. Huvuddelen av skatteuttaget borde läggas på konsumtion. Progressivitet skulle kunna nås genom låg moms på sådant som låginkomsttagare köper mest av och på tjänster, högre moms på övriga varor.

Har Scklaug missat att det finns något som heter MOMS som kommer från mervärdesOMSÄTTNINGSSKATT.

Birger Schlaug låter som om han inte gillar att arbeta och inte tycker vi andra ska göra det heller. Visst. Det går bra att sluta när som helst Birger. Du har väl fyllt 60? Du klarar dig säkert ändå.

Människor tycker faktiskt om att ingå i sammanhang där det också finns arbete, inte bara dra omkring och vara "sociala". Det låter ungefär som a-lagare. Dom är väldigt sociala för det mesta. Nisse som bodde granne med mig var det. Han är död nu, söp ihjäl sig. Men rasande trevlig var han, när han inte snodde grejer på grannarnas tomter.

Alltså allt det där du efterlyser av kultur och trevligheter finns också i goda företag. Där kommer människor samman för att uträtta något positivt på många nivåer. Fritid är överskattat. Fråga en arbetslös får du höra.

Och tidigare generationer har inte gett oss dessa möjligheter, som du tror vi missar. De hade massor med fritid, för bönderna kunde inte jobba mer än halva året ungefär. Det satte vädrets makter stopp för. Och festerna och kalasen var desto fler. Kulturen frodades när de samlades kring brasorna och berättade historier, hade slädpartier, eller var på marknaden.

Men du menar väl borgerlig finkultur kanske. Inte den som vanliga människor upprätthåller i sina vardagliga liv. Sådant som julfirande, midsommardansande eller kräftkalas. För nej det är ju inte kultur. Åtminstone om man ska lyssna till Mona Sahlin och det gör du väl.

Det verkar som om du fortfarande tror på Maslows trappa, den som facket har använt sedan 50-talet, där man får finare och finare behov. Människor har egentligen bara behov av mat och sex ungefär, men sedan kan vi bli finare och börja uppskatta också annat.

Det märkliga är att det har varit facket, som har hjälpt till att sprida den fördomsfulla bilden. Och inte minst arbetsförmedlingen. Har själv suttit på en kurs, där vi fick veta att vi hade ramlat ur Maslowstrappan som arbetslösa, för vi kunde ju inte ens få ihop till maten själva. Jag lämnade den kursen och höll på att bli utstämplad. Gissa varför jag gick.

Detta med trappan är en fullständigt felaktig modell över människors behov. Alla våra behov ligger jämsides. En som visste det var Viktor E Frankl, som inspärrad i koncentrationsläger såg människors behov av det immateriella. Hur människor, som hade någon slags mening i sitt liv, som hade något att hoppas på överlevde trots fasansfulla materiella förhållanden.

När något sådant händer så gäller det att skapa sitt eget liv. Också arbetslösa människor försätts i ett liknande tillstånd, som de i koncentrationslägret enligt Frankl. Deras liv blir provisoriskt. Och de behöver på något vis upprätthålla den grundläggande meningen med livet. Och den finns alltså också i företag. Som sagt. Fritid är överskattat.

David Tingsgård,
.
Du får jobba hur lite du vill, skapa hur lite du vill, generera hur lite tillväxt och mervärde du vill.
.
Förändring och anpassning är inte nödvändigt, din välfärd och överlevnad är inte obligatorisk.
.
Lev ditt liv, talla inte på mitt är du snäll.

Vi kommer aldrig få full sysselsättning igen... Oavsett regering och nästan oavsett politik (den politik som krävs för full sysselsättning är inte politiskt möjlig)...

Vill man läsa bibeln som fan själv så kan man givetvis göra det... Det är självklart att man måste ta hänsyn till hur stor vinstmarginalen är när man beskattar företag... Dessutom måste EU införa tuffa regler för att hindra skatteflykt...

Det finns en del människor som vill missförstå och sedan finns det en hel del korkade dito också... USA har massiva stimulanser idag med ett budgetunderskott på > 10% av BNP, trots detta har man officiellt > 10% arbetslösa... Det är inte skatterna som är problemet...

Affärsvärlden uppskattar USA arbetslöshet till ca 17%. I USA räknas inte arbetslösa som arbetslösa efter 9 mån... Ett praktiskt sätt att sänka arbetslösheten... Sedan finns det en grupp som slutat söka arbeten också... Den senare gruppen finns även i Sverige... En undersökning kom för något år sedan fram till att ca 1/3 av ungdomarna varken studerar, arbetar eller söker arbete... Alla dom reser inte runt i asien...

Världen förändras snabbt och de flesta människor förstår inte varför allt fler blir arbetslösa... Eliten vill inte heller se verkligheten... Varför stiger arbetslösheten?

Det korrekta svaret är vårt ekonomiska system som är extremt effektivt... Eliten vill inte erkänna det, därför går SD framåt...

Tack för kommentarer! Jag börjar att svara den senaste först. Välkomna, sin som är så upprörda, till min blogg om ni vill bli upprörda någon mer gång...:-) www.schlaug.blogspot.com

Anna Helena Rudberg, du tycks tro att just 40-timmarsveckan är det optimala oavsett hur samhället än förändras. Jag undrar om inte ett samhälle, som det du beskriver som att människors liv blir provisoriskt om de inte finns på arbetsmarknaden, är en ren och skär katastrof.

Jeb, nej jag har inte missat att det finns något som heter moms, men du tycks ha missat att ju mer skatt vi lägger på arbetstid ju mer beskattas människans TID, vilket medför att skatten på det som utgör välfärdens kärna bli högre än på finansiella och materiella omsättningar.

Göran, du anser att jag är dum som tåget - hoppas du menar ett höghastighetståg i alla fall. Jag förstår inte vad du kritiserar, när du tycks mena att skatt på omsättning är skatt på företag, medan arbetsgivaravgifter - som är en skatt på arbetstid - inte skulle bara det. Tänker du inte väldigt fel nu?

Peter Ingestad, läs artikeln en gång till, du tycks inte fatta att jag skriver att vi bör minska arbetslösheten genom att a) sänka skatten på arbetstid och b) sänka det som kallas normalarbetstid eftersom samhället förändrats högst avsevärt sedan 40-timmarsnormen infördes.

Svampa, tja, det är ju också en debattnivå man kan lägga sig på om man vill. Men du kommer inte åt mig med den skatt på politikers ord du vill ha. Jag slutade med politik för 8 år sedan.

Klerken, du tycks inte förstå att a) omsättningsskatt inte är något nytt påfund men att den kan utvecklas och b) att om du anser den omsättningskatt jag talar om är en straffskatt så måste du väl lika väl anse att de arbetsgivaravgifter som Ericsson betalar också är en straffskatt. Varför accepterar du i så fall en straffskatt, men inte en annan som slår mindre på arbetet??

Lars, sorry, jag är inte medlem i något parti så jag lär inte kunna bli språkrör i MP. Nöjd?

Gabriel, kul att du tror att jag inte förstår skattesystemets funktionssätt. Men den som gillar hög skatt på arbetstid förstår det? Är det så du menar? Förresten hörde jag just pompösa invändning du gör redan 1985, då beskylldes jag för att inte begripa skattesystemets funktionssätt när jag gjort en utredning om grön skatteväxling. Man kastade mycket skit på mig då. Idag är grön skatteväxling vardagsmat. Fixar du en offentlig skattedebatt i någon lokal i trakterna där du bor så kommer jag gärna och debatterar med dig eller någon annan.

Vafalls, du tar min artikel för intäkt att vara rädd för de rödgröna. Jag kna lugna dig, de rödgröna är lika försoffade som borgarna i det här fallet. De älskar 40-timmarsveckan, de tycks se den som en naturlag, och de gillar att beskatta tiden mer än omsättningen. Så du kan vara lugn i ungefär fyra år till, men risken är väl att det då finns något parti som driver frågan. Så se upp!

Sven Svensk, sorry, du har fel. Jag är ingen vänsterpolitiker. Jag är grön. Och har varit en grön politiker.

Dr James, nej jag vill inte tvinga någon att arbeta ett visst antal timmar i veckan. Men som du kanske vet har vi en arbetstidslag idag som slår fast att den norm man utgår från är att heltid skall vara 40 timmar. Jag ifrågasätter den normen efter som samhället och dess strukturer förändrats högst avsevärt sedan den infördes. Varför är du så stelbent? Gillar du vinylplattor och skrivmaskiner också?

Tom Croker, du verkar vara intelligent och skärpt som debattör... Obs, ironi. Skärp dig lite grann, broder! Du kan bättre än så! Lev väl!

Tom... Du läser väldigt mycket ur mitt inlägg som jag inte känner att jag står för. Om du inte vill att jag ska talla på ditt liv (var säger jag att jag vill det?) så ska väl inte du tala om för mig hur jag ska göra eller inte göra? Det blir ju rätt motsägelsefullt, tycker du inte?

Du menar kanske att du beskriver objektiva fakta som kan tolkas neutralt. Om du läser mitt inlägg ser du att det är neutralt också, jag tar inte ställning med ord som "intressant" t ex. Att påstå att något inte går att värdera i kronor och ören är inte nödvändigtvis ett politiskt ställningstagande, det är mer en filosofisk anmärkning.

Många begrepp kan de facto inte värderas monetärt.

Vad är god hälsa värt i pengar och ören? Motsvarar det den mängd pengar en människa är värd att lägga på hälsa, hellre än att dö? Vad är yttrandefrihet värt? Den summa skatt människor är värda att betala för en minimalstat, eller till privata intressen eller skillnaden i produktion eller BNP i en stat med yttrandefrihet och en identisk utan yttrandefrihet...? Vad är en altartavla värd utanför en kyrka? Landstinget försökte sälja en altartavla i Essinge kyrka till högstbjudande, ingen ville ha den utanför kyrkan...är den då värdelös?

Oavsett de möjliga svar som finns på de här frågorna, oavsett politisk inriktning eller övertygelse kan man ändå fråga sig vad fritid är värt. Det är det som är intressant i Schlaugs artikel.

Käre Birger Schlaug!

Jag har inte sagt ett ord om 40-timmarsvecka. Och det var heller inte jag som beskrev arbetslösa människors liv som provisoriskt. Det var Viktor E Frankl, som mot alla odds lyckades överleva koncentrationslägren under andra världskriget. Han tyckte arbetslösa var lika utsatta.

Du sluggar som den ex-politiker du är. Är du fortfarande med i Mp? Tydligen så gick Peter Eriksson i taket när din artikel publicerades för nu ligger hans två veckor gamla inaktuella artikel i topp.

Han ringde väl och skällde ned Newsmill för att de inte tillämpar sin nya policy att bara låta människor, som har någon erfarenhet av saker skriva om dem. Alltså du skulle ha skrivit som den pensionär du antagligen är. Du har väl dragit nytta av den feta riksdagspensionen?

Har du för lite att göra Birger? Var inte ledsen. Det tar tid att vänja sig av med gamla spår. Skrev du inte en bok häromåret? Det går att skapa sig ett liv också utanför riksdagen.

David #19: Barn är också en sån detalj. Tänk när vi börjar räkna in varje unge i BNP. Då kan vi snacka mänskligt samhälle. Och när vi börjar förstå vad en företagare är och gör. Nu blir entreprenören bara pungslagen med skatter, regler och förordningar om ergo-stolar och köns-planer så DO, JO, LO och HOMO ska bli nöjda. Vem ska våga starta företag under såna premisser? Va´???

Ericsson är som ett stort statligt verk (som betalar lite skatt i gengäld mot att dom anlönar människor i god Saltsjöbadsanda). Väl inne där blir man försörjd för livet. Sorry men så funkar det nu inte.längre Den globala scenen kastar om pjäserna. Man tillverkar där det är billigast och säljer dom varor som efterfrågas.

Undrar vad Lars Magnus Ericsson skulle säga om han såg vidden av sin kreation där han satt i Stockholm och drog igång det hela med hjälp av sin fru och en tolvårig pojke 1876.

Kan vi någonsin få såna entreprenörer igen som Sverige producerade från 1870 fram till 1920 ungefär? Då Sverige var världsledande i nya uppfinningar. Om det måste jag be att få återkomma. Låter sig inte utredas i en kommentar.

Jag har svårt att förstå att BS artikel kan väcka så starka känslor, för att inte säga ren ilska. Det enda han gör är ju att identifiera ett problem och presenterar en lösning; att beskatta omsättning snarare än arbetstid. Är arbetet heligt? Är det ett självändamål? Är välfärden bereonde av 40-timmarsveckan?
I sin mest elemäntära form handlar det väl bara om att se över vilka varor och tjänster som är eftersträvansvärda i ett modernt samhälle, för människor såväl som för natur och kommande generationer. Ingen lätt uppgift naturligtvis men nödvändig. Det är en ständig fråga som vi har anledning att stöta och blöta så länge människan lever. Om det system vi har idag har brister vad gäller att tillgodose detta (vilket jag i likhet med BS tycker) så är väl alla förslag på hur man kan förändra systemet tacksamma. Sedan tycker jag att diskussionen hamnar snett när all kritik mot det tillväxtbaserade samhället nödvändigtvis måste placeras in i ett stereotypt vänsterfack. Man kan väl diskutera bitar av marknadsekonomin utan att vara socialist. Om jag t.ex. handlar på ICA, men tycker att deras frukt och grönt disk är dålig så förväntar jag mig inte att bli hänvisad till Coop, utan att de förbättrar eller åtminstone försöker förbätra det som jag tycker är dåligt.

Birger Schlaug har rätt! Vi ska vara glada för effektiviseringar. Det ger bättre samhällsekonomi och bättre samhällsekologi.

Det vore intressant om klarsynte Birger också ville skriva en artikel om den alltmer aktuella befolkningsfrågan.

Är det bra att Sverige fortsätter invaderas av människor som förökar sig okontrollerat så som Miljöpartiet vill?

Kan de sanslöst generösa bidragen till invandrade massbarnsfamiljer som Miljöpartiet stöder orsaka större skada än nytta i ett globalt perspektiv?

Annorlunda uttryckt: Är Miljöpartiets eller Sverigedemokraternas invandringspolitik bäst för samhällsekonomin och samhällsekologin?

Helena #30

Absolut, det är något viktigt du påpekar tycker jag. Det vore ju till exempel absurt att beskatta barn eller barns lekar, vi vill att barn ska få växa upp under vissa goda omständigheter. Helst ska det inte kosta något heller. Att vård, skola, civil- och samhällsskydd ska kosta pengar på samma sätt som övrig produktion, övriga företag etc, leder till vissa absurda konsekvenser som till exempel i skolan.

Staten föreslår att skolorna ska få en viss summa pengar för varje elev som går i en viss skola, vilket ska bekosta hela verksamheten. Beroende på vilken utbildning eleven valt kan skolpengen vara högre eller lägre. Kommunerna tar sedan av skattepengar och ger olika mycket pengar i varje kommun till skolorna i skolpeng. Den statligt föreslagna skolpengen ges väldigt sällan till 100%, av patetiska kvalitets- och konkurrensskäl. (Någon som menar att en skola blir bättre av mindre budget? Det är tyvärr ingen retorisk fråga, moderaterna hävdar det.)

Vidare tar kommunerna marknadshyra av skolorna så att skolorna får betala tillbaka en stor del av skolpengen de fått av kommunen. Skolorna är också konkurrensutsatta och spenderar en rätt stor del av budgeten på marknadsföring. Kvar återstår alltså ännu mindre av den "statliga" skattefinansierade skolpengen att använda till undervisning... Om ni undrar över skolans problem har ni en rätt stor del där.

Frågan är, varför ska inte skolorna få 100% av skolpengen (kvalitets- och konkurrensskäl anger kommunerna patetiskt nog) och varför i hela fridens namn ska skolor betala marknadshyra? Bättre då att undanta skolorna från hyresbetalning helt. Eller ska vi i konsekvensens namn betala marknadshyra för parker, brandstationer (kanske vi redan gör?), luft, fritid, nattsömn, rätten till DNA?

Resonemanget går att föra tillbaka till Schlaugs resonemang, om än ganska långsökt. Kontentan är dock varför ska vi betala i tid för 40-timmars arbetsvecka när vi inte behöver, eller varför vi ska betala för saker som inte går att värdera?

#27 BS

Jag är helt säker på att jag noterade att jag var medveten om att omsättningsskatt inte är ett nytt påfund, tiondet var en omsättningsskatt. Vilket t.ex. i 1700-talets Frankrike innebar att vanliga fattigbönder generellt sett betalde uppemot 85% i skatt om man skulle jämföra med idag, dåliga år kunde det t.o.m. bli så illa att de inte ens kunde föda sin egen familj eller ha kvar till utsäde.

Skatt på företags omsättning, liknar typ kapitationsskatt man får betala oavsett om man har några inkomster eller inte som kan klara av att betala skatten. Skatt på företagets vinsten har vi redan inga ingen vinst ingen skatt. Om man tycker att skatten på företagens vinster är för låg relativt skatten på folks arbetsinkomster kan man förstås höja denna.

Arbetsgivaravgiften är en kostnad som är direkt kopplad till arbetstagarens lön, man kan lika gärna se det som att arbetstagaren betalar denna. Att det hamnade ovanför/utanför arbetstagarens lön kan förmodligen ha att göra med att den inte skulle kunna kom in som något att dra av kostnader mot, på den tiden gick det att dra av underskott på kapital mot skatt på inkomster fullt ut.

Generellt sett tycker jag att skatt inte skall tas ut om det inte funnits några inkomster som faktiskt kan betala skatten.

Vi går i princip inte miste om något för att varuproduktion blir effektivare, varuproduktionen blir då en mindre del av ekonomin och folks utgifter. Detta frigör resurser för annan produktion, men det kräver ju också att de som ansvarar för landets ekonomi förstår att ta till vara detta. Att ta tillvara på dessa frigjorda resurser är mycket viktigare än att tro att de varuproducerande företagen skulle var någon speciell mjölkko. Fungerar marknaden så skall priserna pressas när produktiviteten ökar och vi tillgodogör oss produktivitetsvinsten och där kommer inte att finnas några extra pengar att hämta från de varuproducerande företagen.

Det hade varit fullständigt orimligt att resonera på samma sätt med skogs och jordbruk som utgjorde de 75% av ekonomin, d.v.s. att höja skatter för att de skulle fortsätta att bidra till den offentliga kassan relativt som de gjorde förr.

Vi har ju tagit tillvara produktivitetsökningarna, vi har sjukvården, utbildning mm för alla som de inte ens skulle kunna ha drömt om för hundra år sen, hygienstandard och bostäder som är mycket bättre. Saker som inte hade varit möjliga utan produktivitetsökning.

Om man höjer momsen och sänker löneskatten skulle de som kan arbeta mer göra det och bli rikare. De som inte orkar mer skulle bli fattigare eftersom priserna stiger pga momshöjningen.

Birgers politik leder alltså till ökade klyftor mellan de som arbetar mycket och de som arbetar lite. Det leder rimligtvis till att folk arbetar mer.

Vänta nu, var det inte meningen att folk skulle arbeta mindre?

#34
PS
På tal om de hårt skattebelastade fransoserna på 1700-talet kan man förstå att giljotinbladet sen gick som skyttel på förmånstagarna av denna ohemula skattebelastning.

Birger, du är inte gammal men lever ändå av mina pengar...
.
Ge fan i det är du snäll.
.
Och du, jag är inte din broder. Obs, ingen ironi.

Skatt på VINST.

Klerken, naturligtvis behövs ingen exportindustri om du har +/- noll i handelsutbyte. Länder som har får stort underskott för länge brukar drabbas av kollapser, ungeför som den nu förestående i USA, dvs de producerar inget, men konsumerar andras arbete för lånta fjädrar, någon gång ska feten betalas, och var enda människa med sunt förnuft och lite erfarenhet veta tt det är tufft att supa på kredit.

Birger, ursäkt om jag kallade dig för vbänsterpoltitiker, jag trodde i min enfald bara att det var vänsterpolitiker som på allvar trodde att man kan upprätthålla människors arbetsmoral att ingen fuskar med bokföringen. jag menar inte att det skulle vara åt fanders att beskatta omsättning, det gör vi ju redan med folks löner, dvs progressiv skatt. men företag är något annat, alla som suttit med bokslut och skatterättare vet hur det fungerar. I dessa tider där pengar inte finns alls längre, alltså inte ens i pappersform, utan mest är ettor och nollor i en dator, så är det bara min lilla cyniska uppfattning att ingen kommer redovisa någon intäkt, och det är det jag vänder mig mot. Visst, omsättningsskatt redan på företagen, men då måste det införas i hela Europa och så måste staten ha grym revisorskompetens och granska bokföringen, för vad som är en kostnad och en intäkt respektive en utgift eller inkomst är inte allom givet. jag tror att du helt enkelt inte kan föreställa dig vad som går att rolla med ettor och nollor i datorernas värld, inte ens ekonomichefen fattar längre hur det ser ut inne i burken, det står en siffra på en skärm som inte ens revisorns kan granska om den stämmer. För småföretagre som tar betakt kontant ska jag inte nämna. Allt fler småföretagare, i synnerhet taxibranchen och lunchbranche, vägrar ta betalt med kort, accepterar endast kontanter. Så jag förväntar mig mer en djupare analys, inte att systemet fungerar som teoretisk modell, utan mer hur det fungerar i praktiken, och om du är grön, och före detta ljusblå, så har du åtminstone ett hum om att kaptilaism inte är något annat än beteendeanalys med ett mått på, samt en fråga om tro, ungeför som tomtar och troll. Tror man tillräckligt mycket jultomten så finns han ju, även om ingen sett honom på 1400 år sedan nere i en oas.

Jag har nu läst igenom ovanstående kommentarer samt BG:s insändare och kan med en suck konstatera att det idag verkar vara ovanligt många som glömt att ta på sig sin foliehatt

Birger Schlaug ska ha all heder för att han tar sig tid till att bemöta kommentarerna. Tack!

Om alla sedlar och mynt avskaffades helt så skulle skatterna på arbete och konsumtion kunna avskaffas helt. Staten och skattemyndigheterna skulle då inte alls behöva lägga sig i enskilda (arbets-)avtal, så länge som allt sker i ömsesidigt samförstånd. Alla likvida konton (M1) skulle då helt automatiskt kunna "beskattas". Med dagens penningmängd så skulle det sannolikt räcka med att 0,1 - 0,2 % dras från alla kontona varje natt kl 4. De pengar som då automatiskt dras förs då över till samma kontoägares medborgarkonto. Pengarna på medborgarkontot får sedan bara användas för kontoägarens vård, skola, omsorg osv. Det som finns som överskott vid pensioneringen, får däremot delvis användas helt fritt av pensionären.

Medborgarkonto finns beskrivit här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Medborgarkonto
http://www.svensktnaringsliv.se/reformbanken/medborgarkonto-repar-inte-u...
http://people.dsv.su.se/~torgny/

Rättelse:
den mittersta webbadressen blev ofullständig;
http://tinyurl.com/ylej434

Tack Birger för att ditt inlägg och för att du läser och svarar på kommentarer. Jag vill komplettera med följande frågor (till flera av inläggsförfattarna):

1. Hur kommer det sig att arbetsbesparande teknik och effektivisering inte ger oss ett lugnare arbetstempo och mer fri tid?

2. Vore det önskvärt om den gjorde det?

3. Om jag på fråga två - hur tar vi oss i så fall dit?

Det där är ett feltänk. Det finns inget som säger att effektivisering leder till lugnare arbetstempo. Tvärtom har du mer resurser (tid) att lägga på annat och bli än mer produktiv.

Martin! Dt är helt rätt att människan som får mer fri tid blir mer kan bli mer produktiv. Det intressanta är hur vi definierar begreppet "produktiv". Du kanske främst det utifrån ekonomiska termer - jag gör det utifrån en blandning av ekonomiska och social termer. Jag uppfattar det som oerhört produktivt att lägga tid på att hålla en gammal människa sällskap, att använda tiden till att vara med sina barn, att lägga tid på att bygga social nätverk i närområdet, att ställa upp som klassförälder, att hjälpa familjer på landsbygden i Bangladesh med praktiskt och teoretiskt arbete som ligger långt utanför sådant som räknas in i ekonomin.

Gordon, svårt att svara koncist på dina frågor, men gör ett försök. Första frågan kan nog besvaras på många sätt, men en orsak är att vi jagas - genom en enorm livsstilspropaganda i form av reklam till en kostnad som vida överstiger försvarskostnaderna - att konsumera allt mer, det vill säga vi behöver arbeta mer för att konsumera mer. Men ett skäl till att vi inte, inom lönearbetets ram, varvar ner beror förstås på att arbetstiden är så kostsam för arbetsgivaren, det finns inget mer lönsamt än att förkorta antalet arbetstimmar. Genom ett annat skattesystem, där mer skatt läggs på energi, utsläpp och råvaruförbrukning, blir det mer lönsamt att rationelaisera bort de kostnaderna.

På fråga två svarar jag, utifrån mina värderingar, ja.

Fråga tre är marig, för i botten handlar det om vad vi vill. Och jag menar att vår vilja styr oerhört mycket av de normer som samhället kretsar kring - och normer skapas genom maktutövning. Maktutövning kan bedrivas på tre sätt: För det första så kallad tvingande maktutövning, det vill säga, man tvingar någon att utföra det som man inte vill utföra. För det andra så kallad belönande maktutövning, det vill säga man betalar något för att göra saker som man egentligen inte vill göra. För det tredje betingande maktutövning, det vill säga sådan maktutövning som skapar normer i samhället - den norm som nu gäller är köpandets och ägandets normer. För att upprätthålla dessa normer satsat mer än på vårt försvar, de senaste åren cirka 55 miljarder kronor i livsstilspropaganda i form av reklam var syfte är att få oss att inte vara nöjda med det vi har, ständigt längta efter något nytt utan att få bli tillfredsställda med detta mer än kort tid innan vi jagas vidare. Detta kan man tycka är bra eller dåligt, men man måste inse hur systemet fungerar.

Hur ska vi ta oss ur? Ja, för det första måste vi inse varför vi lever som vi gör, att vi är påverkade att leva så. Förändringar kommer inte via partiprogram, utan genom människors egna ställningstaganden om vad som är viktigt i livet. Politiker kan hjälpa till genom att puffa på: sänkt normalarbetstid är ett sådant verktyg.

Vill man att ett företag inte skall vara konkurrenskraftigt skall man beskatta omsättningen.
Schlaug lever mycket nära planekonomins ohyggliga värld.
Minns Sovjetunionen och dess satelitstater och rys!

Jag håller i princip med om allt. Inklusive att vi borde dela på jobben på något smart sätt. Men jag är inte övertygad om att sänkt normalarbetstid är en bättre väg mot detta mål än att detta åstadkoms via grundinkomst. Däremot så tror jag att det är bra att det finns regler på maximal arbetstid per vecka, och att det finns regler om hur länge som lastbilschafförerna får arbeta i sträck utan vila o.s.v.