Fel att satsa på höghastighetståg idag

Efter att utredningen om höghastighetståg (SOU 2009:74) presenterades i september har frågan om Sverige skall ge sig in i det största infrastrukturprojektet sedan järnvägsbyggnationen på 1800-talet blivit högst aktuell. Höghastighetståg skulle dramatiskt minska restiderna mellan våra storstäder, skapa utökade arbetsmarknadsregioner och konkurera klimatsmart med flyg och bil. Med en potential restid på under två timmar mellan Stockholm och Göteborg skulle höghastighetståg troligtvis konkurrera ut stora delar av inrikesflyget. Det politiska intresset är därför stort, såväl på riksplanet som längs med olika tilltänkta sträckningar.

Att i dagsläget utlova satsningar på höghastighetståg är dock förhastat. Att satsa på höghastighetståg idag skulle vara fel ur ekonomisk synpunkt, riskera att motverka svensk exportindustri och missgynna klimatet.

Idag går svensk järnvägsinfrastruktur på knäna. Trots att regeringen skjutit till drygt en miljard kronor om året i en närtidssatsning på infrastruktur är behoven i rådande järnvägsinfrastruktur stora efter många år av försummelse och underinvesteringar. Sveriges ledande exportnäringar är beroende av järnvägen för såväl produktion som export. Bara Skogsindustrin står idag för över 40 procent av järnvägstransporterna och 25 procent av lastbilstransporterna. Som ett eget påtaget klimatmål avser man minska koldioxidutsläppen från sina transporter med 20 procent till år 2020. En viktig del av detta arbete är då att flytta över mer gods till järnväg men idag går det inte, järnvägskapaciteten saknas.

Är då inte höghastighetståg en lösning? Nej hävdar vi. Höghastighetstågen är en lösning för att reformera persontrafiken i Sverige. Visserligen kommer viss spårkapacitet för godståg att frigöras när trafik går från de ordinarie persontågen till höghastighetståg, men inte i tillräcklig omfattning och inte där det behövs som mest.  Vad svensk ekonomi och svensk exportindustri behöver är bättre förutsättningar för godstrafik i hela landet från norr till söder längs med de centrala godsstråken.  

Även ur klimatsynpunkt vore en satsning på höghastighetståg tveksam. Transportsektorn står för en av våra stora klimatutmaningar idag, drygt 30 procent av de svenska utsläppen av koldioxid kommer från inrikes transporter. De områden där höghastighetståg skulle bli ett alternativ är framför allt inrikesflyg och långväga bilresor. Utsläppen här är emellertid relativt små, för flyget ca 1 procent av de totala utsläppen. Den stora utmaningen ligger framför allt i godstransporter. Här har vi en ökning av transporterna, som en effekt av ökad tillväxt och handel ökar även transporter. Att minska klimatpåverkan här görs inte enkelt med miljöbilar eller nya bränslen, utan kräver framför allt en överflyttning till andra transportslag - tåg och fartyg. Vad klimatet behöver är bättre förutsättningar för godstrafik längs med  järnväg.  

Det överhängande problemet, och hotet mot den etablerade järnvägen, är kostnaden.  En satsning på höghastighetståg har beräknats till 125 miljarder kronor.  Av dessa skulle delar medfinansieras av berörda regioner och EU. Från statens sida kvarstår då en ansenlig summa, drygt halva kostnaden. Detta är medel som inte finns idag. Ett åtagande från staten idag att bygga höghastighetståg skulle därför tvivelsutan innebära att medel tas från de ordinarie infrastruktursatsningarna. En redan hårt ansträngd järnväg skulle drabbas av än snålare anslag. Istället för en helhetssyn på den svenska infrastrukturen riskerar prestigeprojekt att bli en gökunge i boet.

Vår slutsats är inte att höghastighetståg är fel i sig, eller att de inte har en framtid i Sverige. Vad vi däremot förordar är en långsiktighet och ett ansvarstagande för skattemedel och för klimat. Det mest ansvarstagande är just att börja med de lågt hängande frukterna, de nödvändiga investeringarna, de som ger störst samhällsnytta till lägst kostnad. Hit kan vi idag inte räkna svenska höghastighetståg. Den beslutsfattare som idag utlovar svenska höghastighetståg bör redovisa inte bara samhällsnyttan och klimatnyttan av en sådan satsning. Framför allt bör man klargöra var pengarna skall komma ifrån och hur man avser att hantera övriga behov inom infrastrukturen.                                                                                          

Staffan Thonfors (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/15107

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Varför skulle just höghastighetstågen var gökungen för skogsindustrin?
Kan ni inte klaga på någon statlig utgift som inte gör någon nytta alls? Det finns en hel del att välja på.
Skattesänkningar.
Krigföring.
Arbetsmarknadscoacher.
Nationalarena för fotboll.
Friskolor.

Permalänk | Anmäl #1 Olof Lindberg, 2009-12-07, 21:03

På tiden att någon säger emot snabbtågsfanatikerna. Det räcker tydligen med att kasta fram lite ny teknik, lite visioner och några rader om att Sverige ligger efter för att kunna lova vad som helst - vad det kostar tar vi sen.

För inte så länge sedan fick Anders Borg kritik för att inte han också hoppade på snabbtåget och lovade nya investeringar. Kritiken borde gå tvärt om, och miljöpartisterna borde förklara hur de tänkt betala. Det krävs mer än höjde bensinskatt. Och att bränna 100-tals miljarder på en viss sorts tåg för att om femtio år upptäcka att det visst var magnettåg vi skulle byggt känns lite riskabelt.

Permalänk | Anmäl #2 Lenny, 2009-12-07, 21:48

Flytta gods till fartygstransporter i stället. Det är inte rimligt att skogsíndustrin kör timmer och massaved på järnväg när det finns tillgång till farleder för sjötransporter.

Permalänk | Anmäl #3 Ronja Rövardotter, 2009-12-08, 08:17

Olof -
Det kanske beror på att höghastighetståg är en infrastruktursatsning, och när politiker lovar nya infrastruktursatsningar så tar dom gärna pengar från existerande anslag och planer för just infrastruktur. Jag tror det är det som hela skogsindustrins oro går ut på.

Permalänk | Anmäl #4 Budgetbevakaren, 2009-12-08, 08:37

Snabbtåg är inte ny teknik...

Det var ny teknik på 60-talet när japanerna började med det... Det var ganska ny teknik när fransmännen började på sent 70-tal... Deras första linje invigdes 1981...

Sverige behöver snabbtåg nu...

Permalänk | Anmäl #5 Jonas Melander, 2009-12-08, 13:35

FLER STATLIGT SUBVENTIONERADE FLYGPLATSER, det är vad jag vill se, NU!

Permalänk | Anmäl #6 JIM, 2009-12-09, 13:37

Hela transportsektorn måste förnyas och bli effektivare. Dessutom miljöriktig. Intressen för "gammeltekniken" är alltid snabba på att misstänkliggöra ny teknik som utmanar den gamla.
Men tro inte att den nuvarande (inom det här området) handlingsförlamade regeringen kommer att kunna presenterat något betydelsefullt. Alliansen prioriterar skattesänkningar före infrastrukturella investeringar.

Permalänk | Anmäl #7 Ivar Johansson, 2009-12-13, 18:45

Lösningen är inte att välja antingen eller, Sverige behöver både höghastighetståg för persontransport och prioritetstransport, sen att godstågen och de vanliga regionaltågen behöver utbyggnad och renovering är en annan sak som också måste till, det behövs en rejäl satsning på järnvägen, skit samma vilken regering den kommer ifrån.
Gör vi inte något åt järnvägen så slutar det med att hela afrika har maglev när vi får våra höghastighetståg.

Permalänk | Anmäl #8 Oscar Klein, 2010-10-03, 23:45