Vinstdrivande företag i vården - en vinst för jämställdheten

Publicerad: 2009-12-03 11:12, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Bara en fjärdedel av företagen i Sverige drivs av en kvinna. Men inom vård- och omsorgssektorn ligger siffran på över 50 procent, skriver Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

10 millningar
3 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Ungefär en fjärdedel av företagen i Sverige drivs av en kvinna. 2008 startades 32 procent av de nyetablerade företagen av kvinnor. Det innebär alltså att mäns företagande är tre gånger så stort som kvinnors, vilket får konsekvenser i hela samhället. Sveriges företagskapital ägs till exempel till största del av män, och det är män som representerar företagen på ledande positioner. Faktum är att Sverige tillhör de länder i EU som har lägst företagande bland kvinnor. Det växer fram en bild av ett ojämställt samhälle där någonting är fel.

Vård- och omsorgssektorn är den enda sektor där kvinnliga företagare är överrepresenterade. 2008 låg den siffran på över 50 procent. Eftersom många företagare väljer att starta företag inom den sektor där de är yrkesverksamma är det naturligt att andelen kvinnliga entreprenörer inom just denna sektor är så hög.

Samtidigt finns det ingen annan sektor som är så omgärdad av regler och inskränkningar som vård- och omsorgssektorn. Traditionellt manliga branscher har i många år gynnats av en socialdemokratisk regering medan områden där kvinnliga företagare har en stark ställning har förbisetts. Privata initiativ inom vård- och omsorgsbranschen har mötts med misstänksamhet. De begränsade möjligheterna att driva företag inom vården är en nyckel till att förstå varför kvinnors andel av det totala företagandet är så mycket lägre än männens.

Om man jämför kvinnors och mäns företagande finns stora skillnader, även inom samma bransch. Kvinnor driver mindre företag än män, lånar mindre pengar, går mer sällan i konkurs och anpassar i hög grad företagandet till familjesituationen. Fler män än kvinnor börsnoterar sin företag. De vanligaste orsakerna till att kvinnliga företagare inte växer är enligt dem själva tidsbrist, dålig lönsamhet, myndighetsregler, begränsade möjligheter att få lån, bland annat. Endast var fjärde kvinnlig företagare har någon gång ansökt om och blivit beviljade lån. Möjligheten att få finansiering är därmed en viktig skillnad mellan kvinnors och mäns möjligheter att starta och driva företag.

Fler företag inom hälso- och sjukvårdssektorn skulle givetvis bidra till en starkare ekonomisk utveckling med fler personer i sysselsättning, men framför allt skulle det ge många kvinnor en möjlighet att förverkliga sina idéer, förbättra sina arbetsvillkor och påverka sin löneutveckling. Vi skulle få se kvinnors kompetens tillvaratas och karriärmöjligheter förenklas, och i förlängningen en tilldelning av makt och resurser till kvinnor.

Fler kvinnor skulle få tillträde till de informella nätverk där företagsledningar ofta rekryteras, och det skulle på lång sikt leda till att vi får uppleva en jämnare könsfördelning i svenska företagsstyrelser. Vi skulle dessutom få se att lönerna skulle kunna, eftersom det finns mer än en arbetsgivare att välja mellan.

Sist men inte minst skulle vi få se en vård som håller minst lika god kvalitet - om inte bättre - som den offentliga vården. Privata vård- och omsorgsföretag har nämligen visat sig ge lika bra eller bättre vård, högre produktivitet, lägre kostnader samt mer nöjd och frisk personal jämfört med den offentliga vården.

Möjligheterna för kvinnor att starta företag inom vård- och omsorgssektorn bör bli fler om vi vill se ett öka entreprenörskap bland svenska kvinnor. Tack vare vårdvalet i landstingen och LOV i kommunerna så har förutsättningarna för företagande förbättrats väsentligt och måste fortsätta i den riktningen, men till stor del handlar det om en attitydförändring - att låta kvinnor vara företagare på samma villkor som män, och att våga öppna upp vård- och omsorgssektorn för de tusentals kvinnor som vill och kan förändra den - till det bättre.

Hans Dahlgren

Näringspolitisk chef

Vårdföretagarna

Hans Dahlgren (47 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/14967

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

När man tillbringat en och annan fika rast i personalrummen på våra stora vårdkolosser kan man inte undgå att reflektera över varför det blad de stora kvinnodominerade personalgrupperna finns ett så krafttigt motstånd mot alternativa verksamhetsformer. Det är ju till och med så att Vårdförbundets ordförande första maj talade för vänsterpartiet för något år sedan utan att det blev ramaskri bland medlemmarna. Jag tror att man vill arbeta kvar i en organisation där avståndet till budgeten, i alla fall i storstadsregioner med god skattebas, är så långt att den knappas behöver ägnas en tanke i vardagen. Thomas Friedman skrev i The World is Flat att definitionen av medelklass är känslan av att med egen insats kunna påverka sin situation. Med den definitionen har vi knappast en svensk sådan. Sorgligt.
Å andra sidan ska sägas att när landstingen väl lägger ut något på entreprenad har man haft upphandlingar som krävt mycket riskkapital i ryggen. Man får en känsla av att Landstinget och Kapitalet är ute och ror.
Men även om den lilla människan inte räknas skulle, under förutsätning att man inte går från arbetsgivarmonopol till dito oligopol, vårdförbundets medlemmar vara de som har mest att tjäna. Landstingen förefaller ha bestämt sej för att en sjuksköterska kan inte ha för hög lön oavsett vilken konsekvensen blir. Den yrkesgrupp som allt tydligare är flskhalsen i möjligheten att bedriva operationssjukvård är operationssjuksköterskorna. Även om man hamnar i situationer där man ställer andra sysslolösa förefaller man inte vara beredd att använda sej av ekonomiska styrmedel. Det är oklart om man har så dålig koll att man inte ser sambanden eller om lönestrategiska avvänden styr. Den metod man väljer är 1. att försöka utbilda fler man man får inte en 1 sökande per två utbildningsplatser trots betald utbildning. 2. tysklandsresor för att värva.
Fram tills sista året har avståndet till budgeten varit oändligt inom storstadssjukvården. Det har börjat svänga lite grand sista året. Man måste här komma ihåg att vi har enorma skillnader i landet. Med en diversifiering av driftsformerna inom vården skulle de personalgrupper som är produktionsdimensionerande, i första hand sjuksköterskor och läkare, vara att grattulera. Det även om de kanske inte är riktigt mogna den kulturella förändringen.

Permalänk | Anmäl #1 Bengt Cederlund, 2009-12-03, 21:58

Även ur ett arbetstagarperspektiv är utvecklingen positiv. Äntligen finns det andra arbetsgivare att söka jobb hos än landstinget. Därmed kan det uppstå lönekonkurrens och så småningom är det inte synonymt med låg lön att jobba i vården.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Vinstdrivande företag i vården - en vinst för jämställdheten

Länka till Blogg

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar