Dags att sätta punkt i Honduras

Idag går det honduranska folket till valurnorna för att rösta i lokal-, kongress- samt presidentval. Valen är mycket kontroversiella. Omvärlden påstår nämligen att de hålls under en kuppregim; tidigt på morgonen den 28 juni i år flög militären iväg president Manuel Zelaya till Costa Rica efter att han försökt genomföra en folkomröstning som Honduras domstolar vid upprepade tillfällen bedömde vara olaglig. Samma dag svors en interimsregering in för att leda landet fram till att den nya regeringen installeras i januari.

Därför vägrar den amerikanska samarbetsorganisationen OAS att godkänna de ledare som kommer att utses; man menar att detta bara skulle legitimera maktövertagandet i juni. Istället vill exempelvis Brasilien att valen ska skjutas upp fram till att Zelaya har återinstallerats vid makten.

Detta är en absurd position. För det första är legitimiteten av demokratiska val inte beroende av regimen under vilka de arrangeras. Om Kim Jong-Il fick för sig att arrangera val, skulle omvärlden då vägra att godkänna dem för att Nordkorea är en diktatur? Självklart inte. Diktaturer skulle överhuvudtaget aldrig kunna bli demokratier om omvärldens policy mot Honduras gäller.

För det andra har valen ingenting med Zelaya att göra. De utlystes innan han avsattes, han hade inte kunnat ställa upp och alla kandidater utseddes i primärval i november förra året. Oavsett om man anser att det som skedde den 28 juni faktiskt var en statskupp finns det ingen anledning att inte godkänna de politiker som väljs så länge valen faktiskt utförs felfritt.

För det tredje skrev Zelaya på ett avtal vilket gav kongressen i uppdrag att besluta huruvida han kan komma tillbaka till makten. Det fanns dock ingen deadline för när kongressen skulle ta sitt beslut och ledamöterna valde, helt enligt avtalet, att begära högsta domstolens utlåtande som grund för kongressens beslut. Man valde till slut att rösta den 2 december, alltså tre dagar efter att valen hålls. Dessutom stipulerade avtalet att en samlingsregering skulle bildas senast den 5 november.

Men Zelaya höll inte sitt ord. Han vägrade nominera kandidater för samlingsregeringen med argumentet att kongressen först måste återställa honom vid makten. Men avtalet säger ingenting om hur kongressen måste rösta - annars skulle det inte finnas någon poäng med att ge kongressen sista ordet i frågan. Zelaya insåg helt enkelt att ledamöterna inte skulle rösta för honom och valde därfor att bryta avtalet.

Många länder har nu insett det absurda i att inte godkänna valen - USA har tidigare ställt sig på demokratins sida, Panama har följt efter och förra veckan meddelade också Costa Ricas president Oscar Arias att han kommer att rekommendera att alla länder gör detsamma om valen hålls enligt reglerna. Nu är det dags att Sverige och EU också gör det.

För vad är alternativet? Att fortsätta stödja Zelayas återkomst till makten efter att hans mandatperiod gått ut? Att vägra tillåta det honduranska folkets rätt till självbestämmande och aldrig återuppta handels- och diplomatiska relationer med landet? Det faller på sin egen orimlighet.

Förra veckan beslutade högsta domstolen att Zelaya inte kan återinstalleras innan han har ställts inför rätta för de brott han anklagas ha begått i samband med den omröstning han planerade att hålla. Det är därför ytterst osannolikt att kongressen kommer att godkänna att Zelaya kommer tillbaka fram till att hans mandatperiod löper ut i januari.

Istället för att fortsätta pressa för att en före detta president som bryter avtal ska återkomma till makten måste nu Sverige och EU klart och tydligt ställa sig på demokratins sida och erkänna de honduranska valen. Att vägra tillåta Honduras befolkning att rösta sig ur den djupa kris som landet befinner sig i är inte försvarbart. Oavsett vad man anser om Zelayas avsättning är det nu helt enkelt dags att sätta punkt.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/14783

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Zelaya har varit mycket tydlig med att han inte på något vis accepterat att han inte skulle återinsättas. Varför skriver du att han inte höll sitt ord? Det är ju bara trams.

Anledningen till att valen ej ska godkännas är att det inte har varit ett demokratiskt val. Radio och TV-stationer har slagits sönder av militären för att tysta kritiker. Endast medier som stött kuppen har fått arbeta fritt. Folk har inte tillåtits att strejka eller demonstrera. Kritiker har blivit registrerade, hotade och förföljda. Demonstranter har tom blivit ihjälskjutna. Polisens presstalesman sprider lögner för att släta över mord de själva begått osv. Detta är inte vad man kallar ett demokratiskt val!

De personer som ej tycker det är just att arrangera val under dessa omständigheter uppmanade varandra att stanna hemma och ej rösta på valdagen. Kupregimen gick då ut med budskapet att varje utebliven röst är en röst på Hugo Chavez. Nu vet vi hur många som "röstade på Chevaz" - 51%. Endast 49% av de röstberättigade gick till valurnorna.

Permalänk | Anmäl #1 Huspiga, 2010-01-15, 22:25