Vattenfalls kaos hade kunnat undvikas

Efter invecklade förhandlingar, sedan de borgerliga partierna avbrutit samtalen med oss om en mittenregering, kom vi, vänstern och socialdemokraterna överens om ett program på 121 punkter som skulle ligga till grund för regeringssamarbetet.

I den överenskommelsen ingick bl.a. stopp för torskfisket (som EU kommissionen sedan stoppade), försök med trängselavgifter, järnvägsinvesteringar och ytterligare steg i en grön skatteväxling.

Miljöpartiet fick mycket i förhandlingarna, men långt ifrån allt. Tom Hedrup har uppenbarligen en orealistisk förväntan på stor hur stort genomslag ett parti som då hade under fem procent av rösterna bakom sig kan få på den samlade politiken.

Vissa områden hölls exempelvis uttryckligen utanför regeringssamarbetet. Till dessa hörde bl.a. EU-politiken och energipolitiken, där regeringen sedan tidigare hade ett upparbetat samarbete med Centern och Vänsterpartiet.

MP har hela tiden varit mycket kritiska mot regeringens satsningar på kolkraft och kärnkraft i Tyskland. Vi gick så långt i vår kritik att vi KU-anmälde dåvarande näringsminister Björn Rosengren för dessa satsningar redan före valet 2002.

När de borgerliga partierna hakade på resulterade denna anmälan i en prickning från riksdagen, som sedan följdes upp av ytterligare anmälningar och prickningar och en kritisk rapport från Riksrevisionen. Vi har också motionerat varje år i riksdagen sedan år 2000 om att ändra Vattenfalls inriktning.

Efter tuffa förhandlingar enades vi senare om en ändring av ägardirektiven för Vattenfall. Den ledde till att Vattenfall 2005 för första gången fick i uppdrag att inta en ledande roll i omställningen till ökad energieffektivisering och förnybar energi i Sverige.

Detta var ett steg i rätt riktning och borde ha inneburit en tydlig kursändring för Vattenfall. Som framgått av senaste tidens debatt har det inte räckt till. Det borde näringsministern ha reagerat på för länge sedan.

I stället har hon tillåtit att Vattenfalls agerande förvärrats än mer, med bland annat köpet av fossilenergibolaget Nuon, en uttrycklig pantsättning av hela bolaget i händelse av kärnkraftshaveri, nya kolkraftverk och en stämning mot den tyska regering för att den ställt miljökrav.

Med en klar politisk vilja och tydligare styrning från näringsminstern skulle den kaotiska situation Vattenfall nu befinner sig i inte ha behövt uppstå.

Frågan är vem som ska ta ansvar för regeringens misslyckade hantering av Vattenfall?

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/14677

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Miljöpartiet kan mycket lätt rädda sitt anseende kommande val genom att garantera stängning av de svenska kolkraftverken och det svenska kärnkraftverket på utländsk mark. Perfekt tillfälle för en ägare av farliga fabriker att visa moral och handlingskraft.

Permalänk | Anmäl #1 matsi, 2009-11-27, 22:30