Är verkligen syftet att hjälpa hemlösa till ett tryggt hem rent?

I det aktuella fallet handlar det om ett så kallat "lågtröskelboende". I huset fanns tidigare på första våningen ett dagis som flyttade ut när de förstod vilka som skulle komma dit. Dessa lokaler står idag tomma. På andra och tredje våningen åtnjuter den boende en ny vårdstrategi där personalen låtit sig influeras av tidigare experiment.

Något som med svenska mått mätt går stick i stäv med den nolltolerans som råder. Här får klienten, förutsatt att den håller sig på rummet, sova ruset av sig utan att drogtestas. Detta kallas "stödboende" och innefattar 55 "platser".

På fjärde våningen har restriktionerna åter införts. Därifrån åker du ut om du luktar öl eller ser misstänkt påverkad ut på ögonen. Denna våning kallas referensboende och innefattar 28 lägenheter. Tillsammans inbringar dessa En miljon sexhundrafemtiotusentrehundra kronor i månaden i hyresintäkter. Alltså för varje person kostar "referensboendet" 17100 kronor i månaden och för stödboendet 21300 kronor i månaden.

På sjätte våningen, som innefattar 33 tomma lägenheter finns ingenting förutom diverse musikinstrument. Dessa instrument står där och fyller upp tomrummet medan Stadsmissionen söker nya pengar för att hjälpa hemlösa människor.

Till saken hör att styrelsen för Bolaget "Micasa fastigheter" alltså de som äger huset är politiskt tillsatt av kommunfullmäktige i Stockholms Stad. Det vill säga de som en gång pytsade ut pengarna som skulle gå till de stackars hemlösa. Och sen undrar vi varför hemlöshetsfrågan inte blir löst.

Rolf Nilsson (24 artiklar)

Anmäl