Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (33) Skriv

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (33) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Sorg

Per Ragnar om Sorg

Sorgen hos Skavlan

När döden kan vara tema i en pratshow på fredagskvällen har det hänt något viktigt. Det är dags att inse att sorgearbetet måste få ta sin tid, skriver Per Ragnar, aktuell med boken "Om bland tusen stjärnor, en tankebok om döden."


Om författaren

Per Ragnar är skådespelare och författare, just nu aktuell med boken "Om bland tusen stjärnor, en tankebok om döden."

I fredags talades det mycket om döden hos Skavlan, en dödsdömd amerikan var gäst, Hasse Alfredsson talade om sin son som dog fem år gammal. Förra fredagen var Henke Larsson gäst och talade om sorgen. "Sorgen kommer att ta längre tid än man förstår", sa han "Jag har inte bearbetat hela den här sorgen än."

Förr drog man för gardinerna i det hus där döden hade varit gäst. Under ett år efter dödsfallet bar änkan sorgkläder. Drog ett sorgetåg förbi stannade folk på gatan upp, tog av sig huvudbonaden och böjde sina huvuden. Man bar svart armbindel eller ett svart band på kavajuppslaget. Sorgen tar tid, måste få ta sin tid, det var det som signalerades.

I dag tycks det ofta gälla att få begravningen eller kremeringen "undanstökad" så fort som möjligt. Back to buisness. Det är en farlig situation vi hamnat i. Det ges ingen nödvändig tid för sorgearbetet vilket inte sällan leder till nervbesvär och ångestkänslor.

Först: att få veta den exakta dödsorsaken är väldigt viktigt för att få igång sorgeprocessen. Det borde vara obligatoriskt med ett uppföljande samtal med alla som mist en anhörig, en sorts förebyggande vård.
Sen kan vi alla göra oss delaktiga i en god väns sorgearbete. Ofta tycker vi oss inte ha tid.

Det som behövs är en lyssnare, en medmänniska redo att ta del av alla de tankar och känslor som kommer och går, flyger och far runt. Det finns ett oerhört behov av att få tala, klaga, gnälla, ösa ur sig om stort och smått, vackert och fult. Känslor av skuld, av hat, av vrede, av tomhet väller fram. Och de måste få göra så, komma ut för att inte stanna som sår i själens djup.

Istället för landgången och kaffet under nån timme efter begravningen borde vi återuppliva "gravölet." Kanske en fredag- eller lördagskväll då så många som möjligt av släkt och vänner kan samlas. Knytkalas så blir det inte så dyrt. Ingen tidsbegränsning. Minnen, skratt, gråt, käk, mera tårar, känsloutsläpp, den döde är frånvarande närvarande. Vi får igång sorgeprocessen.

En arbetskompis dör, hur ska vi reagera? Ringer chefen, samla till blommor, beklaga sorgen, skicka blommor, hur gör man?

Glöm varje tanke på vad du tror att man b ö r göra. Blommor, bibelcitat, böcker om reinkarnation är inte det viktiga. Det är avhörandet!

Ring upp, sök upp, hör av dej! Gå hem och ring på. Ta med dej en fiskgratäng för mikrouppvärmning, den sörjande kanske inte orkar laga mat. Eller ta med en soppa, det är ofta svårt att svälja. Baka bullar, ta ut den sörjande på en promenad, frisk luft och rörelse lättar alltid på trycket. Att bry sig om är inte att till varje pris gråta med, "medlida". Det är att närvara, finns där, alltid finnas till hands. Inte bara första tiden utan i intervaller under första "sorgeåret"

Inte säga: Ring mej om du vill, när du vill.

Som sörjande vill man inte, orkar man inte alltid störa. DU ska ringa upp, höra av dej. Även om du blir avspisad, "jag orkar inte prata just nu", är man alltid tacksam för att någon bryr sej.

"Ett ärr som ersätter hud som fått sig en djup skåra är fortfarande ett ärr. Med tiden ersätts smärtan av en sorts bortdomning. Men huden är för alltid annorlunda", är författaren Jeffery Deavers ord om sorgarbetet.

Det går aldrig att gå runt omkring då sorgen möter oss på vägen, bara rakt igenom, rakt igenom. Sorgevandringen tar tid. Den måste få ta sin tid.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/14521

16 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Om bland tusen stjärnor
någon enda ser på dig,
tro på den stjärnans mening,
tro hennes ögas glans.
Du går icke ensam.
Stjärnan har tusen vänner;
alla på dig de skåda,
skåda för hennes skull.
Lycklig är du och säll
Himlen dig har i kväll.

Carl Jonas Love Almqvist

Permalänk | Anmäl #1 Peter Lindkvist, 2009-11-23, 20:19

Tack Per Ragnar. Kloka ord från dig.

Permalänk | Anmäl #2 KarinAndersson, 2009-11-23, 22:29

Jag håller inte alls med Per Ragnar att sorgen måste få ta sin tid! Vi är inte utlämnade åt sorgen som ska styra oss utan det ska vara tvärtom!

”Back to business” är endast en undanmanöver att vi betraktar döden som så skrämmande och vi är rädda för sorgen för dess intensitet, dvs folk vågar inte ta hela sorgen i djupet utan odlar lagom sorg kroniskt alldeles för lång tid och dessutom under livsförhållanden som talar mot sorgen. Människan måste både våga dyka djupt i sin sorg och samtidigt sätta punkt på sorgearbetet.

Detta vet jag av min egen erfarenhet: jag har behövt begrava både min yngre bror och några år efter även hans äldsta son. Självfallet rusade de professionella hjälparna till telefon för att erbjuda mina föräldrar hjälp eftersom det var så förfärligt att förlora även deras älskade barnbarn som ond, grym repris. De ville höra min åsikt och jag sade bestämt ”NEJ”, aldrig i livet: ”Sorgen måste få göra ont!”

För detta har de tackat mig otaliga gånger att jag uppmanade dem att gå djupet i sorgen i stället för längden. Djuparbetet var färdigt efter två veckor och har aldrig besvärat dem på något speciellt sätt och de kan prata om dessa båda händelser obehindrat. Det har däremot sett några andra (i deras bekantskapskrets) som förlorat sin nära anhörig alldeles för tidigt och hur de med hjälp av professionella hjälpare har fastnat i sorgarbetet som regelrätt ältandet mera eller mindre kroniskt. Sorgen tär dem!

Men dess olyckliga människor har blivit intalade att sorg måste ta tid, det är inget snabbtåg till klarhet. Jag lärde mina föräldrar att ni måste bestämma här och nu hur länge ni får sörja. Även om de säkerligen tänkte att mina ord var grymt hårda så accepterade dem min tanke av ren oförmåga att kunna protestera. Jag stoltserar inte med att de visat sin tacksamhet för att jag var så beslutsam men jag är oerhört glad för att de den tid som de fick sörja kunde förlika sig med detta faktum och återgå till livets lugn med tillfredställelse.

Den moderna fragilitetskulturen att sorgearbetet har blivit en hel livsstil i stället en bestämd fas i livet behöver ju sin maskering i form av att vi samtidigt vill lägga locket på så fort som möjligt. Det är nämligen i själva verket omgivningen som är så konflikträdd att behöva bemöta andras sorg. Lagom sorg är i det avseendet mycket mindre hotfull än djup och ärlig sorg. Lagom sorg gör processen endast mera eller mindre tärande kronisk.

Man får aldrig intala folk redan på förhand att sorg varar länge, det blir till en hypokondrisk effekt: man är sorgsen eftersom man förväntar sig själv att vara det, man är inställd på det. På rund och boten gäller här också en enkel moral: ”bemöt andra såsom du själv vill bli bemött”/”behandla andra såsom du själv vill bli behandlad”. Skulle jag vilja att min sambo och mina föräldrar skulle lida av att långt, långt sorgearbete om jag dog plösligt? Aldrig i livet! Jag accepterar till fullo deras mänskliga natur att det skulle framkalla dem stor sorg, men att de skulle låsa sig i sorgearbetet vore det ”bästa” sättet att vanära mitt minne…och svårare än så är det inte!

Jag såg nyligen ett tv-program om döden som tabu och där nämndes att vi västerlänningar har inkompetensförklarat barnen att de inte kan bearbeta sorg, de får inte bevittna döde längre. Det är nog så men vi svenskar har även inkompetensförklarat de vuxna. Den som inte sörjer ”tillräckligt länge” stämplas som att vederbörande har förnekat sorgen. Detta är en praktiserad form av diagnostik i Sverige. Sorg har blivit en sjukdom i stället för en naturlig process i livet ty döden hör livet till.

Vi måste våga leva fullt ut och inte bara lagom litet, dvs leva ett sort liv och det kan innebära stor sorg som helt naturlig del i konsten att leva så dock med stor sorg i lagom kort tid.

Permalänk | Anmäl #3 Burr, 2009-11-24, 08:15

Och om man inte alls sörjer?
Eller om man bara hatar Universum?

Permalänk | Anmäl #4 Zorry, 2009-11-24, 08:35

men...
om man sörjer mycket och kort eller lite och länge blir väl summan den samma. Poängen är ju att inget är normalt när man sörjer och det är dumt att tro något annat.

Permalänk | Anmäl #5 GnälLisa, 2009-11-24, 09:10

>4 Zorry, 2009-11-24, 08:35

”Och om man inte alls sörjer?” (Zorry)

Vi har en förkämpe för rätten att inte sörja alls: Kerstin Thorvall! När hennes egen mor dog så tyckte Kerstin att det var en sådan lättnad. Det blev ju folkstorm förstås att ingen får vara så känslokall som att inte sörja sin egen mor. Men det gjorde hon inte utan tycket att modern hade haft sitt i denna värld.

Med andra ord krävde folk att hon skulle ha känt något som hon uppenbarligen inte gjorde. Att behöva lotsas sorg är nog litet för mycket begärt även i jantelagens land Sverige. Sorg är helt kart överreklamerat fenomen ty ”livet tillhör de levande och inte de döda” (en gammal visdom).

Permalänk | Anmäl #6 Burr, 2009-11-24, 09:17

>5 GnälLisa, 2009-11-24, 09:10

”Poängen är ju att inget är normalt när man sörjer och det är dumt att tro något annat.” (GnälLisa)

Poängen är att sorg är en fullständigt normal del av livet och att leva är fullständigt normalt precis som att dö. Däremot är det en helt annan fråga på vilket man sörjer eller dör. Det kan vara onormalt.

Själva döden är lika naturlig del av livet som födelse och du kan väl inte inbilla dig ens att graviditet vore onormalt eller än mindre en störning, sjukdom. Men du kan inbilla dig väl att graviditet kan framkalla mycket besvär och även göra förfärligt ont i slutet.

Permalänk | Anmäl #7 Burr, 2009-11-24, 09:22

Fin idé det där med gravöl under en helg. Fast kanske inte just öl, inte alltid lycka som bekantt. Men äta, umgås, prata igenom ett och annat.
Om nu folk har tid?

Konny

Permalänk | Anmäl #8 KOnny Domnauer, 2009-11-24, 17:07

Tack för de kloka orden, Per Ragnar.

Jag har inget jag sörjer, men jag kan känna igen mig i att man som sörjande inte vill ta plats eller störa. Då är det underbart med någon som "stör" och kommer med en kall portion mat som ska värmas i mikron och bara hälsar på.

Permalänk | Anmäl #9 Ingemar, 2009-11-26, 00:03

Det finns ett kulturellt välfärdsproblem i Sverige och det består av att vi har utvecklat en morbid alienation inför fenomenet ”döden”, ett förhållningssätt som är så livsfrånvänt att när det händer så blir många människor svårt traumatiserade av detta som fullbordat faktum. Vårt förhållningssätt har blivit så fragilt och själva döden har blivit så klinisk, en distant företeelse som händer någon annanstans.

Vi försöker även applicera rättvisebegreppet på döden även om vi inte kan förklara varför vissa får chansen att födas när så många begynnande graviditeter helt naturligt slutar i motsatsen. När vi inte kan förklara livets rättviseprincip utifrån vår tillblivelse så hur skulle vi kunna förklara dödens rättviseprincip?

Man kan dö precis lika vackert som man kan leva! Och om man inte alltid levt så vacker så kan man åtminstone hoppas att man får dö vackert. Det finns inget fult eller ont i dödens väsen i sig.

Denna tanke skildras på ett fascinerande sätt i romanen ”Sparkenbroke” med huvudpersonen Piers Tenniel, en engelsk lord och poet:

Piers, Lord Sparkenbroke, was a dazzling child with the mark of genius on his pallid brow. Because of an intense experience in his childhood, his poetic imagination took on a somewhat morbid tinge: he worshipped love, life and death as aspects of a trinity. ("Sparkenbroke" av Charles Morgan)

Treenigheten: ”kärleken, livet och döden” i en riktigt fysisk bemärkelse.

Permalänk | Anmäl #10 Burr, 2009-11-26, 08:06

Det går aldrig att gå runt omkring
då sorgen möter oss på vägen,
bara rakt igenom,
rakt igenom,
detta är den enkla visdom
som jag vill lägga i din hand

Och innerst inne
vill kanske sorgen oss bara väl
på sitt sätt
fast vi har så svårt att förstå -
men jag tror
att den vill bana väg
för glädjen

Bortom natten finns alltid en dag,
bortom molnen finns alltid en sol,
bortom smärtan finns allltid en fröjd -

det går aldrig att gå runt omkring
bara rakt igenom,
rakt igenom

(Ur För livets skull av Birger Franzén)

Kolla gärna www.langenskiolds.se om min bok
"Om bland tusen stjärnor - en tankebok om döden"

Permalänk | Anmäl #11 Per Ragnar, 2009-11-28, 08:00

Tack!

Permalänk | Anmäl #12 torbjörn, 2009-11-29, 17:05

The story comes with a young man.chat siteleriHe comes from a small town.chatHe goes to the prosperous city New York.güzel sözler He is ambitious to own a big house,yonja a luxurious car. He has the confidence that one daysohbet/adana sohbet/netlog sohbetnetlog his dream will come true. He imagines the daykızlarla sohbet sohbet ethis wife enjoy the happiness together with him.He seeks and charity every opportunity to win the economic trade.mirc indir He tries his best to. One day,flip chatchat roulettechat roulet his entire dream comes true. He comes back home.He picksdini sohbet up his wife to the big city. He was invited to the party.muhabbetsohbet He brings his wife to take part in the partyHis workmates were disappointed for hisseviyeli sohbet old wife.His wife was also very sad thatgüncel haberler she want to go back to the town.Chat/sohbet He knows that today hesohbet odaları owns so much fortunate is from his tender and kind wife from many aspects. The reason why she looks old is because of him. He do not want his wife go back. He wants her live with him together. He want her suffer so much miserable life as before. While, he was so handsome is totally different from his wife. He wonders chat siteleriislami sohbetsohbet odalariand considers one day after one day. Soon, the day is drawing near. iyinet frmtr trkygnclr webmaster seo yarışmasıHe doesn’t know what he could do to leave his wife. Suddenly, an ideaforumforum siteleri toplist eklecomes into mind.He goes to the .the price of the jewelry, then he puts his money film izle - dizi izle - mp3 indir -mp3 dinle - dizi izle - yabancı dizi - lig tv izle - on the counter with the twice price./chat/burmeh yaza lida fx15 biber hapı ile formda girin//zayıflama lida fx15 ve biber hapı zlfvbh/travesti

Permalänk | Anmäl #13 MuratCann, 2010-07-13, 18:42

Things that really impressed me in this article.video izle We develop these things ourselves as we learn to read, teach.. mp3 dinle Some things maybe we'll stay ahead of these articles and describing them children living in the future. porno izle I would like everyone, but everyone in the world you read, you read that mentality developing. Could think of. youtube Admin gives us things like thank you very contribution.video izle / porno izle

Permalänk | Anmäl #14 semihs, 2010-07-14, 20:49

med en större befolkning kan bli förödande. Inflation kan göra chanel chanel
länga det i papperskorgen. En minskad världshandel utöver detta kan gucci gucci
änder som har naturresurser och inte dela med sig i onödan till hermes hermes
länder söderut. Den svenska militära louis vuitton louis vuitton
militär betydelse. Att driva en lekstuga lån discount handbags discount handbags
slösaktiga och aggressiva designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #15 k247br, 2010-07-26, 03:09

The time during which people think it is ugly to wear a pair of glasses on their faces has gone away from today's fashion trends. Because everyone has a different opinion and style,many different eyeglasses or sunglasses need to be designed in order to supply the market with affordable and appealing spectacles. Firmoo.com is such a online store to provide you the most satisfying inexpensive glasses, like, buy reading eyeglass prescriptions, bifocal polarized sunglasses, titanium eyeglass frames, inexpensive prescription sunglasses, discount eyeglasses online, no line bifocal sunglassesetc. they are with super quality, attractive exterior and low price. They can enhance your reading and your charm at low cost. Shopping eyeglasses and sunglasses here, you can enjoy the warmest customer services as well. More info: http://blog.slowwwenia.com/whitney

Permalänk | Anmäl #16 kohee, 2010-07-29, 08:38


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.