Livet söder om Malmö

De flesta av landets kommuner har vägrat att skriva avtal om ensamkommande barn och ungdomar som flytt från världens oroshärdar. Men det är främst Vellinge som bankas upp, vilket har flera förklaringar.

Dels har kommunen som bekant i decennier vägrat att ingå avtal om flyktingmottagande med mer eller mindre förvirrade argument, dels har den ett förflutet som är känt bland historieintresserade. På trettiotalet var delar av den nuvarande kommunen (Falsterbo) nazistfästen - några procent av rösterna, liksom en del andra utpräglade jordbruksbygder i södra Sverige. (Mest vältaliga var dock märkliga skaror bland landets utbildade elit i Uppsala och Lund, men det glömmer vi helst).

Till detta kommer stämpeln som "rikiskommun" och bilden av välmående kälkborgare som inte vill vara solidariska.

Det motstånd mot flyktingmottagande som finns i kommunen har flera förklaringar, men en väsentlig förklaring är det totala misslyckandet för integrationspolitiken som dagligen skildras i rapporter från närbelägna Malmö. Några kilometer från kommungränsen brinner bilar och knivseggarna blänker i gatlyktornas ljus. Väpnade rån varje dag. Det är bara i de offentliga skildringarna av dessa händelser som man döljer att det i de flesta fall rör sig om enskilda brottslingar och ligor med utländskt ursprung.

Det "vet" i alla fall de som är rädda för det okända och främmande. Man behöver inte vara rasist för det. Det är snarare en variant på det gamla temat att jag ogillar negrer utom min svarte granne som är skitschysst.

De rent rasistiska bonntölparna i Vellinge är en liten, men aggressiv minoritet. De argumenterar med hot, bränder och trakasserier mot bland andra lokala politiker som inte springer deras ärenden.

Vellinge kommun präglas av en välutbildad och välmående medelklass och en grupp nyrika som främst frodas i kommundelarna Höllviken, Ljunghusen och Falsterbo. De drar upp genomsnittet för inkomst och förmögenhet och skapar en delvis falsk bild av rikedom.

Det är inte i dessa kretsar man ska finna rasister om man söker efter dem. Utbildning motverkar falska föreställningar om andra och många vellingebor arbetar eller har arbetat internationellt. Sju procent av kommunens befolkning har utländsk bakgrund.

När det gäller förmögenhet ligger Vellinge på tredje plats efter Danderyd och Täby, men ser man till genomsnittsinkomsten ligger kommunen på nionde plats. Skillnaden är intressant.

En bild av den ursprunglige vellingebon är en arbetare eller lägre tjänsteman som byggde sitt hus på fyrtio eller femtiotalen, möjligen ända fram till tidigt åttiotal. Sedan har han blivit miljonär på värdestegringen - som inflyttad över- och medelklass drivit upp med hjälp av munviga mäklare och välvilliga banker. Han lever knapert på sin pension.

Det sägs att folk från de rika södra delarna av kommunen smyger in på Willys i centralorten Vellinge (i den fattigare norra delen) för att handla lågprisvaror. Arbetsförmedlingen är en annan leverantör som kunden gärna döljer sitt intresse för, medan socialbyrån fortfarande har få besökare trots att även Vellinge märker av den ekonomiska nedgången. Möjligen kan medborgare i kris lösa tillfälliga problem med att på mindre skämmigt sätt belåna huset eller bostadsrätten.

Och till morgonkaffet ser även de bilder av brinnande bilar i Malmö.

Så kommer då en entreprenör som utan diskussion och vanlig anständighet slår upp en flyktingmottagning i ett vandrarhem. Det är klar att det blir protester. Det hade det blivit var som helst.

Alla länder och alla kommuner tycks av någon (Gud?) ha sin givna kvot av knäppskallar, även Vellinge. Men skatten är låg (om nu skatt kan vara låg i Sverige) och kommunen är samtidigt välskött.

Vi kan roas av en gamäng som Göran Holm utan att därför dela hans åsikter och manér. Vi kan småle åt hans efterträdare Lars-Ingvar Ljungman som hävdar att han företräder en medborgaropinion som inte finns. (En majoritet av vellingeborna vill enligt en undersökning ta emot de omtalade flyktingbarnen).

En inte oväsentlig del av Malmös omtalade kulturliv förgylls av konstnärer som köpt en förfallen gård i Vellinge och knaprar på ramarna omgiven av sin fiktiva förmögenhet. Flera av Malmös entreprenörer, stadens stora hopp, bor i Vellinge.

Politiskt gratisunderhållning alltså och en vacker natur, nära till havet och till bron över Öresund. I Malmö kan vi vellingeborg snylta på kulturutbudet, slita på gatorna och utnyttja dess arbetsmarknad. När vi blir gamla och skraltiga säljer vi huset, köper bostadsrätt i Malmö och driver upp priserna där. Blir vi ännu skraltigare utnyttjar vi dess äldreservice.

Nyligen serverades ensamkommande vellingebor kaffe när de anlände till Södervärn i Malmö med buss 100. Snällt.

Kan man ha det bättre? Tack Malmö!

Vi har förtroendevalda som tydligare än de flesta företräder de medborgare som valt dem, trots att Lars-Ingvar Ljungman ibland hör illa när han lägger örat mot rälsen. Det är annars en bristvara i vår demokrati och det renderar dem heder som princip, oavsett sakfrågan. Alltför många politiker vill vara någon annanstans än de är och agerar därefter.

Att nästan 70 procent röstar på moderaterna är ett problem, men det har inte med partiet som sådant att göra. Man vet inte vad som är beslut i partimöten eller i fullmäktige. Det är osunt, vilket parti det än rör sig om.

Det finns ett påtagligt antal medborgare i Vellinge som röstar vänster i riksdagsvalet, men moderat lokalt, vilket får ses som ett erkännande för den lokala majoriteten. Det är inte svårt att ha trosfränder som tror, men en prestation att frälsa hedningar.

Det finns vellingebor som säger att de kommer från "söder om Malmö" om någon frågar och hoppas att de slipper uppge postadressen. Så var det också i Sjöbo för ett par decennier sedan: "Norr om Ystad". Det ses som något slags skam att komma från "Vita, Vackra Vellinge".

Allt ackompanjeras av mullret från Rosengård och effekterna av en totalhavererad integrationspolitik.

Det är den som är rasistisk!

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/14511

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ni Vellingebor ska ha heder för att ni står upp för demokratin och för det enkla faktum att ni inte vill ha era bilar uppbrända, era döttrar gängvåldtagna och era söner rånade och misshandlade på daglig basis.

Hur svårt ska detta vara att fatta för politiker och journalister, really?!

Permalänk | Anmäl #1 Helena E, 2009-11-24, 00:28