Svenska språkets tuffaste prövning på 500 år

Mycket bra!
Du har en sund, utvecklings-vänlig approach (!..).
Den stora faran som lurar framöver är avgjort de "språk-talibaner" som får alltmera svängrum i media.
Låt oss föra en sansad diskussion: Värna språket, och samtidigt vara mkt öppna för influenser utifrån.
MVH
Per Nyberg, Malmö

Det gör säkert Akademien än mer rasande också att det är amerikansk, och inte brittisk, engelska som gäller. Språket lever och utvecklas i Amerika, inte England. När engelskan blir Sveriges primärspråk så kommer det att underlätta invandrarnas integration i Sverige, och Sveriges integration i Norden, Europa och världen. Alla våra nordiska grannar finner oss nog mer uthärdliga när vi talar engelska istället för "stöddig" svenska.

2050, om inte förr, så är engelskan Sveriges primärspråk.

http://en.wikipedia.org/wiki/English_language

En sak som avgör om ett språk är starkt eller svagt är just kodifieringen. Alltså hur väl beskrivet språkets grammatik och ordförråd är och om det finns språkvårdande institutioner. I Sverige har vi Språkrådet, Svenska Akademien och mindre organisationer som t ex datatermgruppen, som sysslar med sånt, så på institutionssidan är den biten väl täckt. Om jag förstår artikelförfattaren rätt är det just allmänhetens medvetande om språkförändringar som är bekymrande. Kan mycket väl vara så, men man ska inte få panik när det gäller svenskans ställning. Vi har inget litet språk. Det finns beroende på hur man räknar mellan 6-7000 språk i världen. Svenska hamnar storleksmässigt på typ 90:e plats. Alltså hör vi till promillen av språken som är störst. Man kan läsa Svenska på universitet i Tyskland, Frankrike, England, Belgien och USA, för att nämna några länder. Detta brukar förvåna vissa svenskar som ibland glömmer bort att vi lever i ett attraktivt västeuropeiskt välfärdsland. Det sena 1900-talets invandringsvågor har inte påverkat svenskan nämnvärt. Att inflyttade invånare anpassar sig till Svenskan tyder på att dess ställning är stark. Aldrig någonsin har så många människor talat svenska som idag och det skrivs fler svenska texter än någonsin. Det finns stora svensktalande minoriteter utomlands. Bara i London bor det runt 50 000 svenskar. Det största hotet mot svenskans ställning är inom t ex tekniska vetenskaper, där problemet dock är uppmärksammat. Aldrig förut har så många akademiska texter getts ut på svenska som idag.

Engelska låneord används frivilligt av folk för att de är användbara.

Annat är det med "invandrarsvenskan", som numera gör att även svenska ungdomar från våra "berika" förorter låter som ghetto-araber när de pratar. :-(

DET är hemskt däremot!

apropå svenska har ni skrivit fel i rubriken.

Engelska har ju under det förra århundradet verkligen befästs som vår tids lingua franca, främst kanske för USAs särställning som supermakt men även dess massiva populärkulturella inflytande och drömverkstad. USA kommer nog även under en lång tid framöver behålla sin ohotade förstaplats men på längre sikt är det nog ingen tvekan idag om att den ekonomiska och politiska maktens tyngdpunkt håller på att förskjutas mot Asien. Ska barnen förutom engelska även lära sig hindi och mandarin eller är det bara traditionella statusländer vi ska se upp till och härma?

Det svenska språket är en särart vi måste bevara till varje pris.
Mitt svenska språk innebär allt jag lärt mig och använder i min vardag, i min poesi/lyrik och i mitt dagliga språk. MÅ VI bevara det.

Som jag förstår det så är det så att det finns starka skäl att anta att barn, även om det förstås är lite dumt att generalisera, lär sig sitt andra språk bäst när de är äldre (10-11). Så länge det inte verkar troligare att man lär sig bättre om man börjar tidigare så finns det ju ingen anledning att göra det. Att det är viktigt att vi blir så bra som möjligt på engelska håller jag med Björklund om dock.

Skriver man en artikel om språk och språkanvändning så är det en fördel om man ser till att korrekturläsa den, och rensa den från de mest flagranta missarna, innan publicering. Som rubriken t.ex. Eller "konsumerare" (antagligen var det tänkt att stå "konsument").

Däremot har jag inga invändningar mot innehållet, även om det i sak inte är något nytt som framförs. Vårt språk utsätts för stor yttre påverkan, huvudsakligen från den amrikanska nöjesindustrin. Vi finner nöje i att överanvända, och sedan leka med, och sedan remodellera, ett antal "nya" ord. Vi är, till syvende og sist (!), ganska duktiga på att värna om den svenska identiteten **samtidigt** som vi är öppna och nyfiket välvilliga mot nya influenser. Detta är saker som upprepats med jämna mellanrum sen långt före min födelse, så... det är till stor del sant men inget nytt direkt.

I vilken ålder barn lär sig bäst känns nog som ganska individuellt, f.ö. Och jag är fullständigt övertygad om att vi alla lär oss sånt som fångar vårt intresse, vår lust, bättre än kunskaper som påtvingas oss -- oavsett ålder. (Därmed inte sagt att "påtvingade" kunskaper är av ondo.)

Engelskn är UTE! När ska sverige fatta det? bara i det bankrupta landet USA kan du göra dej förstådd på engelska, och snart knappt ens där eftersom spanskan tar över mer och mer i USA.

Åk till EU´s största land (i befolkning) med EU´s största ekonomi så får ni se!! alltså Tyskland! där tas du inte på allvar om du bara pratar engelska. Där snackar vi förlorade buisness-chanser!

Eller åk till världens störska land, Ryssland.. och besök Europas största stad. Moskva. där minskar snarare engelskan i betydelse som andraspråk till förmån för kinesiska på de ekonomiska utbildningarna!

Eller åk till Paris ! där ska du upptäcka att fler talar arabiska än pratar engelska!

åk till Södra USA! Californien, Florida etc... är du under 25 år och vill lära känna folk i din egen ålder - då snackar du spanska, eller förblir isolerad! samma sak gäller alltmer även New York!

Sverige håller på att bli enspråkigt, och det på bekostnad av både svenskarnas EGET språk, och andra viktiga världsspråk som Spanska eller Kinesiska

Sverige riskerar att följa USA ner i djupet om vi inte överger deras förfäders gamla kolonial-språk till förmån för Spanska och Kinesiska !

Resultat; vi blir ganska bra på engelska och ganska bra på svenska,,,,, inget av det är användbart i en asiatisk framtid..

sluta se Hollywood-filmer och vakna! DET ÄR 2010 SNART!

Gjorde experimentet att gå igenom ett exemplar av DN och ett exemplar av SvD för ett par veckor sedan. Hittade inte några engelska ord och uttryck. Allt var ren svenska. (även om svenska i grunden närmast är en variant av tyska). Man talar om översvämning. Vilken översvämning? Även om det skulle komma tio eller hundra gånger fler engelska lånord i svenskan kvarstår ändå det faktum att svenska språket är så tyskinfluerat både ordmässigt och grammatiskt att en aldrig så stor engelsk påverkan på något sätt rubbar svenskans tyska (även latinska) grundstruktur. Varför denna hysteri? Storm i ett vattenglas är vad det rör sig om! PS Min engelska släkt tycker att svenskan låter som tyska och är det några som bör tillfrågas om svenskan låter svengelsk så är det väl just den gruppen. DS

Peter Liljenberg har varit utlandssvensk i femton år, då är det inte så konstigt om han inte skriver svenska så bra. Det viktiga är innehållet, inte formen.

Andelen ursprungligen tyska ord i svenskan är ungefär 60 %. Det är massivt. Där kan man ju säga, om man vill, att svenskan dukade under. Många av de tyska orden ersatte snarlika svenska ord. "Du ärans och hjältarnas språk, hur ädelt och manligt du klingar" innehåller ett (1) ursprungligt svenskt ord, "och", och dess stavning är påverkad av tyskan.

Barn lär sig språk lättare ju yngre de är då de börjar höra språket. Småbarn börjar tala vid sådär 18 månaders ålder. Vill man att ett barn ska lära sig två eller tre språk samtidigt, ska man låta det höra språken talas så tidigt som möjligt, och låta det sedan tala språken med de människorna. Barnet tar ingen skada!

Det barnet får höra ska vara rikt och uttrycksfullt, annars blir barnet halvspråkigt till och med på sitt modersmål. Det ställer krav på talarna, och jag skulle tro att det exempelvis i många av våra invandrarfamiljer inte talas rikt och uttrycksfullt på något språk.

Och så ska inte engelskan blandas in i tid och otid! Det är halvspråkighet att inte hitta det svenska ordet, det finns nästan alltid. Nästan.

#10 MANNEN83,

Du verkar inte ha varit på några av de platser du pratar om, möjligtvis som turist utan att möta befolkningen. Att serveringspersonal i USA pratar spanska innebär inte att hela USA pratar spanska. Att man i Frankrike och Tyskland har svårt för engelska har helt andra förklaringar än de du kommer upp med.
Sedan pratar du om kinesiska som det vore ett språk med en dialekt, där avslöjar du dig.

Hur mycket du än vill som kommer inte ryska att bli ett världsspråk.

Ett språk är absolut något levande i ständig omvandling och du har några bra exempel på hur överheten har försökt att styra folket sätt att använda ord, men inte lyckats.

Ord kan användas till gemenskap eller till att trycka till andra. Ett mycket fult ord, som användes häromdagen i en ingress på Newsmill var integer, jättefult låneord. När det går att använda massor med svenska ord istället. Det användes om Carl Bildt.

Skribenten ville tydligen inte bli läst för ett sådant ord stoppar upp istället för att låta allt flyta. Själv är jag mycket präglad av att ha jobbat 18 år på DN. Detta språk med korta meningar och mycket få "fina" ord är bra tycker jag. Jag har behållit det sättet att skriva.

Jag som är uppvuxen i södra förorten Björkhagen i Stockholm vet att vi barn använde ord för att särskilja oss som grupp. Slang var ett sätt att skapa en egen identitet.

OIika yrkesgrupper har också haft sina egna språk. Mest känt är kanske sotare med sitt knoparmoj. Det språket uppstod troligen i Stockholm.

"Resultatet är inte bara ett vokabulär där det blivit fullständigt acceptabelt att blanda svenska ord med engelska"

Du menar att det är lika hemskt som att använda ord som garage, bagage, trottoar (alla franska), kiosk (persiska), pojke (finska), skomakare (tyska), kofta (ryska) eller mobil (latin)? Listan på ursvenska ord blir väldigt kort, det rör sig om ord som "sten" och "tungomål". Att tala om "språk" går inte då det är ett tyskt låneord. ;)

Att vi använder utländska ord är inget nytt, och att utvecklingen går fort hotar inte heller svenskan, vi skriver och kommunicerar utmärkt med de ord som passar i sammanhanget. Kommer vi att få in kinesiska låneord i snabb takt i svenska språket de närmaste åren är inte det något hot mot svenska språket heller.

Däremot kan man fråga sig om det finns ett egenvärde i att ha ett språk som mindre än en promille av världens befolkning förstår. Jag kan tycka att det vore bättre om alla människor på jorden kunde kommunicera på ett gemensamt språk. Icke desto mindre kommer svenskan att leva kvar så länge det finns texter skrivna på "svenska". 1400-talssvenska? Svenska så som den var innan den senaste stavningsreformen? Linnés svenska? Strindbergs svenska?

Vill ledamöter från Svenska Akademien m fl att tekniken ska dubbas? Läs mer på min blogg www.liberanna.se

Eftersom vi bor i Sverige, så talar vi Svenska och lär oss först Svenska.
Kan det bli enklare....?
Gäller också programledare i TV/radio.

Exemplet med Sony Walkman är intressant. Akademin borde ha föreslagit ordet (bärbar) musikspelare när Sony Walkman kom. Ordet inkräktar inte på ordet för den stationära musikspelaren - steroanläggningen.

Bärbara kasettbandspelare började dock kallas för freestyle. (Det var väl mest folk som ville verka mer världsvana än andra som sa Walkman?) När de bärbara CD-spelarna kom kallades de för CD-freestyle. Freestyle var alltså ett helsvenskt ord som betydde någonting helt annat än det engelska ordet freestyle, som är namnet på en musikstil.

Sedan kom mp3-spelaren och då var det redan underförstått att den var bärbar. Nu har vi börjat kalla den för musikspelare eller mediaspelare, vilket förmodligen blir de permanenta orden, även om framtidens musikspelare är en applikation i mobiltelefonen. (Dator-)applikation är förresten ett ganska nytt svenskt ord från engelskans "computer application", som är ett datorprogram som har ett väl avgränsat användningsområde.

Ett språk finns till för att vi människor ska kunna kommunicera med varandra. Språket finns inte för sin egen skull. För min del kan svenskan gärna dö ifall det banar väg för en bättre kommunikation mellan människor. Just nu verkar engelskan bli ett globalt lingua franca och det välkomnar jag då det gör det lättare för människor världen över att förstå varandra. Svenskan har väldigt lite att bidra med på det området.

Alla ni som säger att svenskan måste försvaras, fundera litegrann över vad anledningen till det är. Att försvara ett språk bara för sakens skull är en meningslös sysselsättning. Man måste tänka på vad som är bäst för människorna.

RASIST

När Kina snart dominerar världsekonomin fullständigt blir kinesiska det nya världsspråket. Tror att engelskans dominans kommer att minska. Kinesiska kommer att läsas på alla svenska gymnasium.

Vi är ett utdöende folk med ett utdöende språk.
Establissemangets lösning är att släppa in massor med "nya svenskar" från världens mest efterblivna, reaktionära regioner, folk som ivrigt försöker övertyga oss att överge vårt europeiska arv och att underkasta oss islam! Jag menar, vadå, aningslöst, asså!

SD 2010

Inte Danska, utan fornnordiska. Någon Danska fanns inte på denna tid.

#21 Martinxxx,

Du anar inte hur många kineser det är som studerar engelska. Det är hög status för en kines att kunna konversera på engelska.

När du säger kinesiska så menar du förmodligen den kinesiska dialekten Mandarin.

få frågor är nya under solen, kring 1870 såg debatten ut så här....

http://runeberg.org/strindbg/kulthist/0251.html

Klart att svenskan har ett värde, svensk historia och kultur beskrivs allra bäst på svenska. Även om språket förändras så är svenska det allra bästa för att förstå och begripa alla begrepp som förekommer i den svenska historien och kulturen. Det oroande är inte att språket förändras utan att vi har politiska makthavare som anser att vår historia och kultur är töntigt barbari medan alla andra har "riktig" historia och kultur.

Det är stor skillnad mellan modersmål och språk man lär sig senare. Någon jämförde språkförståelse, känsla för språket eller något sådant, t.ex. engelska så var en svensk högskole/univeritets- studerande i bästa fall i nivå med en 11 årig engelsk skolflicka.

Persson anser sig förmodligen vara en hejare på engelska, när han var EU ordförande och skulle träffa/förhandla med Chirac tyckte han att de skulle prata engelska, vilket bestämt avfärdades av Chirac som ville tala på sitt eget språk och använda tolkar. Chirac har naturligtvis en poäng i detta.

Folk som har Engelska som modersmål har ett klart övertag mot de som har det som ett andraspråk i förhandlingar etc. Bor man i ett land och använder andraspråket som sitt sas förstaspråk blir det förstås en annan sak. All möjlig akademiska avhandlingar skall ju numer inte sälla endast skrivas på engelska, de är inte sällan bedrövliga i sin behandling av det engelska språket.

Helt klart är det bra om vi kan flera språk men för att det skall bli någon mening måste de också användas. Ett gemensamt andraspråk i EU hade ju varit mycket användbart för de flesta och haft chans att bli något som fått eget liv. Hade vi inte haft det stora utbudet av engelskspråkig kommersiell kultur hade säkert svenskens engelskförståelse falnat efterhand även om vi får lära oss engelska i skolan.

EU har nu de flesta ingredienser/symboler som är grundläggande för en suverän nationalstat, egna pengar, flagga, nationalsång, utrikesmister etc men inget språk, allt utom ett folk och det verkar som om det är så medvetet att man inte velat ha denna ingrediens i det europeiska statsbygget. För att få något som börjar likna demokrati i EU krävs ett gemensamt språk, men som vi allt mer kan se så står denna ingrediens inte speciellt högt på dagordningen, de som vet bäst och bestämmer har ju redan ordnat så de kan kommunicera. Man frågar sig hur väl det går att förhandla för två parter som använder andraspråk, typ på styltig engelska.

Det är ständigt tjat om Kina och kinesiska trots att det ännu inte finns tillstymmelse till att det på minsta sätt tränger sig på och gör sig gällande internationellt och då är kinesen en global företeelse som funnits spridd långt utan för Kina sedan långt före den nuvarande ekonomiska tillväxten i Kina. Engelskan har haft lång tid på sig att etablera sig som världsspråk, det brittiska imperiet som omspände världen som inget imperium tidigare gjort, "The empire on which the sun never sets". Sen kommer den Amerikanska hegemonin som omspänner värden ännu mer även om de lämnat barlast som att besitta territorier där hän. Så har också engelskan blivit det största språket när andraspråk räknas in, även om en annans gamla engelsklärare försäkrade att det endast var "the queen's english" som var den enda sanna och riktiga och amerikanska var en bedrövlig missbildning som inte kunde kallas engelska.

Ironiskt nog är artikeln översvämmad av stavfel. De historiska utsvävningarna är felaktiga och missledande.

Ska vi vara riktigt noga kommer de flesta s.k tyska låneord från lågtyskan, som är mer likt holländska än modern tyska,

Vågar jag mitt ibland dessa viktiga kommentarer komma med en trivial: Ska det inte i den rödfärgade rubriken till artikeln stå Svengelskan språkets tuffaste prövning.... Så förstår jag det, annars är rubriken något förbryllande.

Jag vill inte vara en besserwisser men skall rubriken inte vara "Svenska språkets tuffaste prövning på 500 år"? Bara som ett litet inlägg angående korrekt språkbruk.

Mja, det är intressant att engelska plötsligt är fel. När man införde blattesvenska i svenska ordböcker var det väldigt tyst från språkvårdarna.

Sen måste vi väl säga att utländska språk har berikat svenskan i århundranden. Varför ska vi stoppa berikningen helt plötsligt? Låter lite främlingsfientligt tycker jag.

Problemet är inte engelskans inflytande utan förlusten av svensk språkförmåga. Denna förlust är inte bara en följd av utbildningsväsendets impotens och sönderfall utan än mer en konsekvens av att det offentliga Sverige förlorat tron på att det ligger någon värde i den svenska språket. Själva idén hånas understundom av representanter för vår halvilliterata samhällselit.

Det blir nog varken engelska eller svenska, utan arabiska om nuvarande trender får fortsätta... i "toleransens" namn...

SD 2010

Den här artikeln är skriven av en analfabet och korrekturläst av en analfabet.

Ja ett försvar mot de löjligaste och slöaste anglifieringarna behövs. Varför inte översätta dessa till svenska. Ett lexikon ! Här på millan till att börja med. Fyll på med exempel ! (jag kommer typiskt nog inte på något exempel alls just nu)

Ja ett försvar mot de löjligaste och slöaste anglifieringarna behövs. Varför inte översätta dessa till svenska. Ett lexikon ! Här på millan till att börja med. Fyll på med exempel ! (jag kommer typiskt nog inte på något exempel alls just nu)

Tja..om det nu är så att svenskan egentligen är en plattysk dialekt, vad är då danskan?

Jag bryr mig inte speciellt mycket om amerikaniseringen av det svenska språket eftersom landet i väster tydligen är något som snart sagt ALLA svenskar ser upp till.
Däremot retar jag mig på hur sinnesslött det är att säga egengtligen.....var i svenskan finns det ordet??
Habrada B K F

Det svenska språkets öppenhet är en stor tilllgång för landet i ett alltmer globaliserat världssamhälle djupt präglat av internet. Svenskar är notoriskt ohyfsade, men samtidigt framfusiga och kompetitiva, vilket gör ett starkt intryck på de artiga men hopplöst obildade tillika mäktiga amerikanerna, som tror att vi är sextio miljoner. De har överseende med våra dåliga sidor och höjer imponerade på ögonbrynen år våra färdigheter på deras eget språk, där vi skyhögt överträffar självbelåtna fransmän och tyskar, som följaktligen halkar efter i konkurrensen. Följden av vår språkliga amerikanisertng är alltså att även det SVENSKA, för övrigt helt ypperliga, språkets ställning förstärks internationellt. Det rör sig med andra ord om en konstruerat motsatsförhållande. I verkligheten är den ökande tvåspråkigheten i huvudsak befruktande för svenskan, vilket i allra högsta grad behövs för ett så pass litet språk. Låt mig tillägga att Sverige ligger på ungefär trettonde plats i fråga om aktivitet på internationella bloggar, vilket ju skyhögt överträffar vårt ordningstal i folkmängd.

Det stora problemet med svensk språkutveckling är däremot internt inte minst beroende på den undermåliga klassen på våra universitet. Betänk ävben den utarmade svenska som begagnas av vår halvbildade politiskt-mediala överklass. Den största skadan hbar uppstått till följd av trendigt lingvistflum med den primitiva innebörden att faktiskt begagnat språkbruk är per definition korrekt, vilket helt skräpat ner vårt klassiskt strama och exakta modersmål. Det här packet skall rensas ut från institutionerna! Jag menar, föjden blir ju avskaffande av all språkvård överhuvud taget, vilket lämnar oförtjänt spelrum för de språkligt obegåvade med forskridande förskämning som oundvikligen blir följden. En snygg person vårdar sitt språk. Det är inte konstigare än att man tvättar sig och byter kalsonger.
.
Låt mig ta ett förfärande exempel. På sidan 68 i Gleerups franska basgrammatik sägs helt felaktigt:
.
"depuis som svar på frågan hur länge? när handlingen inte är avsluta. Svensjkan har perfekt, franskan har presens. "
Exempel anges i höger spalt: "Il habite ici depus cinq aans / Han har bott här i fem år".
.
I själva verket har svenskan det betydelseekvivalenta alternativet: "Han bor här sedan fem år", vilket är ordagrant analogt med den franska meningskonstruktionen.
.
Denna förvirrig beror på att författarna inbillat sig att fallet hör hemma under en skillnad ifråga om de svenska prepositionerna "i" och "depuis".- Att klaga på svengelskan är skott på bortre indian. Det är det inhemskt svenska språkförfallet som skall angripas.

re : Per Berglund

varför duger inte ordet "ordbok" alternativt "uppslagsbok"?

lexikon låter som rena grekiskan i mina öron :)

ja men i vanligt vardagsspråk så säger man ju så - han har bott här i 5 år - det skulle låta lite tillgjort att säga han bor här sedan 5 år...

@21:

Jag tror inte kinesiska kommer att bli det nya världsspråket av den enkla anledningen att det är jättesvårt att lära sig. Jag har själv försökt. Så länge de envisas med att använda flera tusen olika skrivtecken så kan kinesiska inte konkurrera med engelska på språkens världsmarknad.

Till er som på fullaste allvar tror att svenskan är ett hotat språk: De flesta språk i världen har ett snitt på 10 000 talare. TIOTUSEN TALARE. Svenskan har nio miljoner. Utrotningshotade? Absolut inte! Däremot under ständig utveckling. Författaren skriver att svenska språket inte råkat ut för en sådan här utmaning på femhundra år. Problemet är bara att man med största svårighet skulle ha förstått svenskan som den lät för femhundra år sedan... Orsaken till detta är inte engelskan i sig, utan en språklig utveckling som mestadels skett INOM landet. Ändå kallar vi både språket vi talar idag och språket vi talade för femhundra år sedan för svenska. Problemet är att de inte är mer lika varandra än svenska och danska...

Men hur många som kommenterar har läst akademiledamöternas artikel ordentligt? Där står INTE att det inte är bra att lära sig engelska, utan att även ANDRA språk bör stärkas och att det kan vara svårt att lära sig främmande språk (i den form skolundervisning brukar ha) innan man behärskar sitt modersmåls grammatik ordentligt. Därav invändningarna mot att börja med engelska alltför tidigt.

Varför verkar alla tro att det ena utesluter det andra? Vi ska använda och värna vårt eget språk, och vi ska lära oss så många främmande språk som möjligt. Engelska, javisst, men gärna även tyska, spanska, ryska etc.

Har bott i fyra olika europeiska länder under sammanlagt 20 år, och ingen annanstans har jag sett folk överge sitt eget språk på samma sätt som i Sverige. Ingen annanstans slänger folk in engelska på samma sätt i en konversation för att visa sig "världsvana" och säger att "det finns ju inget bra ord på svenska". Patetiskt säger jag! Svenskar har en sån övertro på engelska.

Språket utvecklas och tar in nya lånord, det är naturligt, men det finns ingen anledning att använda icke-svenska ord enbart av lathet.

"… det finns ingen anledning att använda icke-svenska ord enbart av lathet."
Lathet är det bästa av skäl för att göra något enkelt, lathet driver samhället framåt och gör allt mer lättare och lättare. Det finns inget egenvärde i att göra saker och ting så besvärligt som möjligt. Det finns få saker som folk kan lägga så mycket energi på som att försöka göra livet enklare och lättar.

Ungdomarna är inte sämre på svenska i dag än de var förr, i vart fall inte pojkar. Vid mönstring görs test i svenska, i mitten av förra århundradet var kunskaperna hos pojkarna i allmänhet betydligt sämre än de är i dag.

Övertro på engelskans betydelse
Akademiledamöter tycker till – SvD

Akademikerna i deras svenska förening har en del förnuftiga påpekanden vad gäller pedagogik, som att det blir inte bättre ju tidigare man börjar om inte språket finns naturligt i omgivningen eller att det är bra att ha en stabil grund i modersmålet.

"Samtidigt visade en rapport från EU-kommissionen ifjol att små och medelstora företag i Europa gör stora ekonomiska förluster beroende på bristande kompetens i andra främmande språk än engelska"

Vilken kostnad skulle det vara för ett företag att lära sig +20 språk för att operera i EU?

"Svenska ungdomar utsätts idag för en enorm exponering från engelskan i massmedia; det må gälla tv, radio, film eller internet. Resandet har ökat markant sedan andra världskriget och därmed möjligheten att använda engelska. Detta leder till en övertro på engelskans betydelse. Sant är att engelskan idag är det främsta andraspråket i världen, som en fjärdedel av världens befolkning sägs förstå liksom hälften av EU:s medborgare. Men engelska är inte gångbart överallt."

En aversion mot engelskan kan anas hos våra ledamotssnobbar, en viss antiamerikanism kan hända? Vilken övertro är det på engelskan när, som de lärde konstaterar, en 1/4 av världens befolkning förstår engelska och 50% i EU, finns det överhuvudtaget något språk som ens avlägset kommer i närheten av detta?

Sen klampar de in på områden där de mig veterligen inte har någon kompetens utan ägnar sig åt vanligt fördomsfullt gissande och fantiserande om vad framtiden har i sitt sköte.

"Engelskans relativa betydelse kommer också att minska i framtiden av ekonomiska skäl. Enligt amerikanska rapporter torde Kina uppnå …"

Propagandan om det kinesiska "hotet" är otroligt uppblåst, är det inte miljön och aversionen mot att en hel del kineser faktiskt får en bättre levnadsstandard så används till att skrämma populasen till att inte ställa några som helst krav på sin levnadsstandard för så kommer den "elake" kinesen och tar jobben, som när en annan var liten och hade synpunkter på maten, "barnen i Biafra hade inte klagat".

Har de kloka och visa ledamöterna funderat på hur stor del av kinas export som härrör ur direktinvesteringar, hur såbart ett ensidigt dollaröverskott i utrikesaffärerna är, man fokuserar alltid på dollarna som Kina returnerar till USA men hur ser kinas hela lånebild ut, hur stor är marginalen mellan finansiella tillgångat och skulder i utrikesaffärerna. Frågorna är många och långt mer komplexa än den simpkistiska uppumpningen av Kina gör gällande.

#21
"När Kina snart dominerar världsekonomin fullständigt blir kinesiska det nya världsspråket."

Troligtvis varken det ena eller andra, i vart fall lär det bli svårt att övertyga världen om att det är vettigt att behöva lära sig minst 3000 symboler för att kunna läsa och förstå en vanlig dagstidning. Som "analfabet" behöver man kunna 500 – 1000 tecken för att navigera lite "street smart" typ använda kommunikationsmedel och ha en hum om vilka butiker som säljer vad. Det kinesiska teckensystemet är troligen alltför ineffektivt för att nå global acceptans ens avlägset i närheten av vad engelskan lyckats med. Det finns krafter som arbetar för en reformering av det kinesiska teckenspråket och kanske rent av införa ett alfabet då man menar att det ytterst komplicerade kinesiska teckenspråket är ett handikapp för att göra t.o.m. kineserna verkligt litterata.

Chinese Character Test
På engelska.
MVG till alla som klarar minst en utan att gissa.

Trots Kina som det stora "hotet" är analfabetismen växande där, i och för sig är inte kinesisk statistik alltid tillförlitlig som i de flesta andra länder vill man visa upp en bild av framgång. Man kan även ifrågasätta kriterierna för att vara litterat i Kina.

"Teachers in Beijing often tell students they need to know 3,000 characters to read a newspaper.
I'd be very surprised if 10-15% of the population can write that many characters. Perhaps 20-25% can recognize 3,000 characters, but I'm not even very confident about that."

"College graduates are tested on 7,000 characters or more.
A pipedream!!! I doubt whether even a hundredth of one percent of the Chinese population can write 7,000 characters; probably no more than 2-3% could recognize that many."

Förövrigt är ju Fp-utspelet bara ytterligare ett i raden av ständig Fp-populism, att folk fortsätter att gå på deras tomma nonsens är obegripligt men det går förstås alltid hem i media, landets tidningsredaktioner gillar detta.

Kom igen "walkman" Den kallades för Freestyle!

Som jag ser det, är ett större problem den stora myten om att svenskar är så bra på engelska. När jag går igenom mina studenters uppsatser (och det handlar om högskolenivå här) blir jag ibland överväldigad av den torftiga engelska som väller över sidorna. Det är inte stort bättre än vanliga skoluppsatser. Eftersom det är trendigt att skriva sina "papers" på engelska så slösas en enorm mängd tid på meningslösheter i den svenska akademiska världen i dag. Studenterna har inte ett tillräckligt lödigt språk och stort ordförråd för att kunna hålla en hög vetenskaplig nivå på sina arbeten.
När jag påpekar för en student att han/hon borde skriva om arbetet, på svenska, blir det väldigt sura miner. När jag därefter påpekar att den låga nivån då kommer att avslöjas är det knappt de vill tro mig. De har ju fått lära sig att "svenskar är så bra på engelska".