Den svenska skolan är bättre än den utmålas! En diskussion kring PISA 2006

Det är inte i den svenska skolan som det är särskilt dålig disciplin, utan i den mångkulturberikade skolan, som däremot tyvärr införs i allt fler förorter runt om i landet...

Och det får man ju inte prata om, för då är man nazist, så det är inte så konstigt att detta inte har nått alla de rapporter som du talar om...

Ska man lösa ett problem måste man först inse att där finns ett ptoblem.

Jag tycker ni gör det väldigt enkelt för er både skribent och kommentator.

Jag är en "invandrare" och har studerat på Lärarprogrammet.

Låt mig beskriva min slutanalys. Jag skulle vilja påstå att "problemet" måste finnas för att vi ska kunna fortsätta förbättra skolan. Det är dock skillnad mellan att skriva om skolsystemets brister, och invandringen som ett problem. I vissa samhällen har invandring i många fall givit en förbättrad skola. Vem ska vi beskriva som problemet i den skolan?

Syftet är alltid att göra skolan bättre - om vi kan vara överens om det, så kan vi går vidare. Det är svårt att säga vad det betyder. Att Skolan ska förbättras kan innebära helt olika saker för en 15 åring i Norrland än vad det betyder för en 15 åring i Skåne. Det kan betyda helt olika saker för två personer som går i en o samma skola.
På lärarutbildningen fick vi fråga oss: Vad upplevde vi själva var bristerna i det svenska skolsystemet. I klassen fanns inget mönster att finna. Det var så många olika svar och så många olika problemformuleringar. Diskussionen om invandring är inte svår att föra - vem som helst kan göra det på ett av Sveriges största universitet. Det kan jag försäkra er om. Men när vi väl gick igenom det vi själva upplevde var "problemet" med skolan så kom invandringsfrågan faktiskt inte upp. Det var ofta mer en fråga om lärare och föräldrar. Det var en fråga om diciplin, läroplanernas brister och så vidare. Jag ställde till och med frågan:
"Är skolmiljön sämre i förorter än vad den är på landet?"

Ingen ropa rasist till mig.

Vi ska inte glömma verkligheten. Nej jag ska inte spela dum.

I Sveriges tätorter där det bor många invandrare så är det i många skolor sämre än average, men rasist blir du beroende på vad dina innersta intentioner är.

Blir din frågeställning ett "vi och dom" tema, där de bara per natur (alltså deras sort är födda dumma) är dumma? Utgår du ifrån att alla utlänningar på något specifikt sätt försämrar eller förbättrar skolan? Ska du gå runt och prata om invandrare som ett problem, ja visst fan har man rätt att kalla dig för rasist. Håller du inte med?

Blir din frågeställning riktad mot det svenska skolsystemets brister eller de svenska politikernas ovilja att satsa på beblandning och gemenskap. Ja då är din fråga om invandringen helt legitim.

Invandrare som kommer hit måste hitta sig själva i Sverige. Vi kan inte bara gå runt o tro att invandrare bor här temporärt. Vi kan inte gå runt och tro att detta är det Sverige vi vill ha där alla människor är splittrade och beblandning knappt sker. Ja många av invandrare kommer från dåliga miljöer och sämre levnadsvillkor. Ja det är ibland stora skillnader mellan invandrare och invandrare eller invandrare och människor som bott här en längre tid men studier och exempel visar klart och tydligt att det går att integrera människor i ett samhälle.

Vad saknas då?
Jag tror faktiskt svaret på frågan inte har så mycket med skolsystemet att göra. Jag tror inte det har att göra med dåliga föräldrar. Jag tror inte det har att göra med "dumma människor". Jag tror inte det har att göra med försämringar på lärarutbildningen.

Det är såklart till och från. Alla dessa saker är faktorer. Om jag ska få beskriva i stora drag var Sverige brister:

Att tvinga människor att träffas - skapa gemenskap (Läs Göran Rosenbergs exempel) www.rosenberg.se Läs hans artiklar och se hans program om Sveriges integrationspolitik. Han kommer med konkreta förslag som faktiskt har visat goda resultat utomlands. Det finns en väg framåt, men vi måste bara ha ett mål och en mening i vår tillvaro. Du kan inte klumpa helt olika människor i en hög och förvänta dig att de ska finna mening i sin tillvaro, bara sådär. Om vi ska kunna gå framåt i Sverige så måste vi gå mot ett mål. För att kunna ha ett mål så måste vi ha gemenskap. Det finns konkreta exempel och studier på hur vi ska kunna göra det men folk är rädda.

Folk är rädda för att tro på ett högre syfte. Folk är rädda för att träffa andra människor. Vi gör allt för att behålla istället för att mötas och skapa något nytt.

Jag har palestinskt påbrå, arabiskt och muslimskt. Jag är svensk, lika mycket som er. Min morsa flydde med mig i bebisålder undan ett annat samhälle som bygger murar och skapar ett "vi och dem" istället för att skapa något gemensamt. Min morsa flydde ett samhälle som tänker på ras som ett problem. Ett samhälle vars innersta intention är att vara rasistiskt. Hon flydde inte undan ockupation, fördrivning och förödmjukelse för att komma till ett folk som också de förespråkar dessa saker. Åk ner och kolla i Västbanken och se vad segregation och ogemenskap är för något. Ni kommer bli chockade..

Vi måste sluta prata om invandrarna, och börja prata om svenskarna (jag och du) som en grupp som ska någonstans annars kommer vi alla förlora allting som är svenskt.

/ HEJSVEJS! :D

Jomaa, jag förstår att du tycker att man ska sluta prata om invandrare, men för att just förstå språkproblematiken för nyanlända svenskar (om vi vill kalla dem det) så var det nödvändigt i denna analys.

Jag har helt enkelt tillämpat den vokabulär som används i PISA 2006.

Och ja, en bättre integrering av nyanlända svenskar är säkert väldigt gynnsamt för att förbättra språkkunskaperna för eleverna i skolan.

Det var mycket intressant att få denna fördjupning av ämnet belyst. Påståendet att ljudenliga språk underlättar inlärning har ju förts fram förr (med Sydkorea som ett annat exempel), men att utnyttja den svenska språkminoriteten i Finland för att kvantifiera det är klurigt.

Dock saknar jag den uppenbara slutsatsen för Sveriges del: att göra svenskan mer ljudenlig. Skälen emot en radikal stavningsreform är ju mest emotionella.

Läste något om att 47% av pojkarna i en malmöskola klarade inte av grundskolan. Hur kommer det sig?

Tack för posten! :)

Intressant. Men det fattas ett par MYCKET VIKTIGA aspekter i denna jämförelse. T.ex kostar den finska skolan 30-40% MINDRE än den svenska. Ändå är finska barn bättre än svenska på matematik.

Finska barn anser att deras skola ÄR LUGN med en bra studiemiljö. Svenska barn anser att det är en DÅLIG stökig studiemiljö i Sverige.

Finska är dessutom huvudspråket i Finland: bland människor på gatan, i TV, i litteratur m.m. Svenska talas av en liten minoritet < 10%. En svensktalande i Finland måste även behärska finska vilket är betungande. En korrekt jämförelse med "svensktalande finska barn" vore med t.ex "engelsktalande svenska barn", med alla de nackdelar för en 15-åring det innebär att inte tala samma språk som 90% av alla andra i landet. Garanterat en faktor som sänker studieresultatet.

Rolig undersökning. Men jag vill ha något tyngre.

Svar till #8: Menar du kostnaderna för matematikundervisningen? Poängen här är att finsk matematikundervisning, liksom matematikundervisning i andra framgångsrika länder som Japan och Korea betonar gemensamma uppgifter och gruppdiskussioner framför ensamräkning i egen takt i boken. Just i matematik finns det mycket att lära för Sverige och en rad andra länder i Västeuropa.

De flesta finska barn, och de flesta svenska barn har aldrig upplevt någon annan skolmiljö än sin egen. I Finland finns det en rätt djup respekt för skolan som institution och Jan Björklund hade haft det svårt att driva sin retorik och samtidigt haft media bakom sig.
I Sverige har vi i flera år, (trots att svenska elever faktiskt också generellt säger att de trivs bra i skolan), klagat på oordning och dålig disciplin. Detta har lyfts fram i alla skolsammanhang och i offentligheten. Vi kan anta att detta format lite olika självbilder, men visar också hur skadlig den osakliga svenska debatten faktiskt varit för skolan och dess självbild. Vad gott har egentligen kommit ur denna svartmålning?

Finlandssvenskar måste idag också behärska finska, det är korrekt. (Det gällre ju faktiskt också invandrarbarn om de skall lyckas ta sig fram i vardagen.) Men vi kan anta att dessa pratar svenska i hemmet och därför inte exponeras för finskan på samma sätt i övrigt heller, speciellt inte i de finlandsvenska delarna i sydväst och väst. Därför är en jämförelse med minoriteter i Sverige inte helt fel.

Jooma: "I vissa samhällen har invandring i många fall givit en förbättrad skola." säger du.

Ja, en fråga som inte går att besvara om man ska hålla sig PK. Etnicitet existerar nämligen inte i det röda Sverige, där alla är lika och alla är svenskar (oavsett om man är etniskt svensk, invandrare, turist, har en kusin som en gång läste en bok av Astrid Lindgren eller bara köpt en samlingsplatta med ABBA).

Det bästa är att det finns ett perfekt exempel (Zimbabwe) för hur etnicitet påverkar, och dessutom ett kommande exempel (Sydafrika) där vi dag för dag kan följa exakt hur transformationen från ett fungerande i-land till ett våldsamt u-land går till.

Vi har tillgång till "allt" på internet, inklusive information om vad som händer i Sverige (bara man undviker DN, AB, SvT etc). Koranen finns utlagd på nätet, så man kan läsa hela den kärleksfyllda läran som är basen för många av de "kulturer" som nu berikar vårt land.

PK vägrar se på folk som grupp när de ser problem, de vägrar att se på folk som individer när de bestämmer vilka som ska få komma till Sverige. Sådana som jag (och SD antar jag) ser åt andra hållet.

"Är 90% av somalierna i Sverige arbetslösa, tuggar en majoritet av männen khat, är 40-50% av dem analfabeter? Har de en snitt-IQ på 84?". Sådana frågor är lämpliga att ställa om man har flera hundra tusen av en grupp i ett samhälle.

"Är denna somalier intelligent? Vill han jobba? Vill han anpassa sig efter vår kultur? Kommer han våldta någon kvinna om vi släpper in honom?". Sådana frågor är lämpliga att ställa om en individ ansöker om uppehållstillstånd.

Bara för att man hatar massinvandring, gruppvåldtäkter, hedersmord, våra politiker och tycker att vissa grupper/kulturer beter sig riktigt dåligt, så betyder det inte att man hatar individer som sköter sig väl. Klart det finns bra somalier (som exempel) och varken jag eller SD (från informationen som SD gett ut, inte informationen 7-klövern/media gett ut) ser någon anledning att utvisa de som sköter sig. Men, och det är ett viktigt men, när majoriteten av en viss grupp inte sköter sig/anpassar sig, då anser jag att man bör märka hela gruppen för utvisning och så får de som sköter sig visa att de inte är som resten (exempelvis visa att de kan läsa, förstår svenska, har jobb och varken de eller deras barn är kriminella).

Varför ska vi inte sätta några krav? Hade jag, som invandrare, bott i ett land där minst 50% av svenskarna i landet betedde sig som våra "berikare" gör, då hade jag önskat att staten slängde ut dräggen men gav mig en chans att bevisa att jag minsann inte var som resten. Vilket förklarar varför rätt så många skötsamma invandrare trots allt ser verkligheten och struntar i PK, och röstar på SD.

Det finns bra invandrare, dags att vi ger dem en chans att definiera deras olika grupper, vilket inte kommer ske när en klar majoritet uppför sig som (välj valfri artikel från Malmö).

"Vad ligger bakom påståendet att svenska elever ”har försämrats” i internationella jämförelser?Sverige ligger redan bland de ”bättre” länderna i OECD:s ranking och det är därmed lite svårt att påstå att Sveriges skolsystem skulle vara avsevärt sämre än andra"

Och sedan gör författaren just det, genom att hänvisa till att finska är lättare att lära sig och att vi har fler invandrare, och att i matte där vi också är sämre kanske vi borde titta på hur finnarna gör...

Flumskolan har nu börjat skörda sin sådd, och eftersom vi inte kan börja lära oss finska i skolan för att det är lättare att lära, och eftersom vi knappas kommer att kunna kasta ut alla invandrare så undrar jag: Vad ville du med din utredning, förutom att slösa bort mina skattepengar?

Enligt den språkforskning som finns behöver naturligtvis de elever i Sverige som är andra generationens invandrare, undervisning på sitt modersmål för att kunna prestera likvärdigt med elever med svenska som modersmål. Det är inget märkvärdigt faktum, men svårgenomförbart, dyrt, i praktiken.

Intressantare är att fundera över den svenska skolans syn på kunskap, vilken jag tycker är överlägsen rent pedagogiskt. I den svenska skolan fokuserar vi på djupkunskap, förståelse och jämförande analys. Eleverna får arbeta utifrån egna förutsättningar och får hjälp av läraren att ta sig från en nivå till en annan. Läraren talar inte om vad som är rätt för eleven, det måste eleven fundera ut själv. Detta upplevs som "flummigt". Eleven blir en självständig tänkare som kan utveckla resonemang och hitta tillämpningar.

Motsatsen är ytkunskap, eller fakta. Fakta kan läras ut genom katederundervisning där eleverna skriver av det läraren säger och lär sig rabbla fraser utantill, utan att nödvändigtvis förstå dem. Detta enligt samma modell som den gamla folkskolan från 1850-talet, eller säg 1950. Eleven blir en passiv förvarare av information och kan inte utvecklas.

Till saken hör idag att fakta finns ett snabbt knapptryck bort. Att syssla med korvstoppning av fakta, istället för att lära elever att snabbt söka upp fakta, värdera information och dra slutsatser av denna, är kontraproduktivt och bakåtsträvande för Sverige.

Vem som helst har tillgång till information idag, det finns ingen anledning att vi i Sverige låter våra elever lära sig det som 100 miljoner indiska eller kinesiska barn kan göra lika bra, och mycket billigare. Det skolan måste lära ut är en förmåga att förstå och tillämpa information, så att framgångsrika tillämpningar, tjänster och uppfinningar kan utvecklas. (Typexempel är Spotify och Skype, mm.)

Skulle de europeiska proven fokusera på tillämpning, förståelse och analys är jag helt övertygad om att Sverige skulle ligga mycket klart i topp.

#12 David Tingsgård

Var skall eleverna googla fram sina mattekunskaper? Var skall eleverna googla fram läsförståelse? Elever idag klarar inte att att läsa en historiebok som elever i samma ålder klarade av att läsa för 15 år sedan. Historieböckerna idag (mellanstadiet) som produceras ser mer ut som totte badar än som historieböcker. Det bekymrar mig i alla fall.

Martin B

I matematik liksom i andra ämnen ska eleverna lära sig att tillämpa sina kunskaper. Djupkunskap leder inte till att man inte lär sig fakta, tvärtom leder det till en fördjupad förståelse av fakta. Sen måste man fortfarande nöta in viss kunskap och vissa färdigheter, matematik måste man träna på. Det görs dock inte bäst genom att läraren föreläser framme vid katedern och sen räknar eleverna själva, som i den gamla goda skolan. Problembaserat lärande och diskussion fungerar i matematik också.

Läsförståelse kräver en förståelse av en text, alltså läser man många texter, jämför med andra liknande texter och analyserar skillnader och likheter. På köpet har man fått ordkunskap, ordförståelse och grammatik. Det går inte att googla fram.

Det man kan googla fram är fakta, som man sedan drar slutsatser av. Naturligtvis ska man inte enbart använda google, utan även tryckta skriftliga källor, artiklar, tidningar, och naturligtvis måste eleverna lära sig att vara källkritiska och att sålla bland informationen. Där har du en till konkurrensfördel i framtiden.

Jag vänder mig emot korvstoppning och katederundervisning. Sen finns det bra former av katederundervisning också, i formen "fråga-svar" där läraren inkorporerar elevernas frågor, svar, reaktioner och kommentarer i undervisningen.

Det som jag tycker är intressant är att analysen på ett så tydligt sätt illustrerar effekterna av språklig förmåga, och i denna ingår både läsning, skrivning och talat språk. På något sätt måste vi hitta metoder att snabbare och effektivare hjälpa nyanlända barn in i svenska språket, för språket är nyckeln till kunskapsinhämtning, inte minst på det sätt som du David beskriver.

Det är klart att det kostar att satsa på barns språk- och matematikkunskaper, men som det nu är så har vi målen för grundskolan skrivna på ett sådant sätt att vi dömer en viss andel av barnen att misslyckas i nionde klass. (inte uppnå Godkänt). Det är dessa elever som har befolkat IV programmet eller vad det nu kommer att kallas i framtiden.

Om man tittar på de kurvor jag plottade upp utifrån PISA studien så ser man att samtliga kurvor är normalfördelade. Med det nuvarande betygssystemet har "Godkänt" nivån satts på en nivå som pedagogerna tycker är bra, helt utan hänsyn till att man därmed hugger av den "svagare" svansen på en godtycklig nivå. Bara för att vi avskaffat de relativa betygen betyder det inte att den underliggande förmågan (som har att göra med språkkunskaper inte minst) inte längre skulle vara normalfördelad.

Jag tycker att tiden är mogen för att reformera betygssystemet.

Visst är det så. Vi behöver både ett mer uttrycksfullt och exakt system. Hur nu det ska gå till. Ett G eller VG blir dock inte rättvisande enligt någon fördelning.

Detta är en gräsligt tråkig debatt att följa här på Newsmill, och det beror på er, lärardjävlar, som inte kan uttrycka er kortfattat och kärnfullt utan svamlar på som ni gör av gammal vana.

Och du, Eva, vad är du för en vidrig människa? "Lektor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet" Är det därför du inte kan tillåta att människor debatterar ämnet i kommentarsfältet? Arma barn som skall behandlas enligt dina forskningsresultat. Kommentarsfältet är till för att läsarna skall kunna diskutera din artikel och inte för att du skall vara sanningspolis och kommissarie genom att själv författa vart annat inlägg. Det sägs mycket nyskapande och intressant i detta forum, men det drunknar i flödet av din unkna textsoppa. Du är inte på din institution nu där du kan domdera som du vill i kraft av din makt som betygssättare. När du gör det här på Newsmills kommentarsforum slutar folk att läsa och går någon annan stans. Men det var kanske det som var meningen? Så att du och dina likasinnade kan fortsätta vara högsta höns i er skolhönsgård.

Ronja, ibland kan det vara bra att debattera lite utifrån kunskap och inte bara känslor.

Kortfattat och kärnfullt var det. Synd att Ronja själv skriver en unken textsoppa då?

Eva, det handlar mer om hur kunskapen förstås och används och vilken kunskap som sållas bort.

Och du David Svammelman Tingsgård.
Du som är emot "korvstoppning och katederundervisning". Kan du förklara för mig varför det så gott som uteslutande används katederundervisning på landets lärarhögskolor?

Och angående ditt förslag:
"Sen finns det bra former av katederundervisning också, i formen "fråga-svar" där läraren inkorporerar elevernas frågor, svar, reaktioner och kommentarer i undervisningen."

Om det är 30 elever i klassen och alla skall få prata en minut var så har enbart detta tagit en halvtimma. Lärarens svar samt spilltid tar också en halvtimma. När menar du att läraren skall bedriva undervisning?

Ni, Eva och David och era likasinnade har blivit förstörda i hjärnan av osund luft på era institutioner samt olämligt sällskap i era arbetsgrupper. Stick och dö.

Ronja

Jo för några år sedan tyckte jag också att hela världen var emot mig.. Waaaaeeeh.. cry me a river. Är det en sak jag har lärt mig så är det att ifall man använder ditt slags språk med vem som helst så kommer personen eventuellt att sluta se dig eller respektera dig. Nog av.

Till resten av er säger jag såhär:

Ni kan hänga och klänga. Ni kan ändra och reformera. Ni kan besluta och implementera.

Ni kommer aldrig att komma till bättre resultat om ni inte först löser gemenskapsproblemen vi har i Sverige.

Jag ogillar personer som driver debatten om att vi ska göra undersökningar på hur smarta somalier är - som om somalier kommer från en annan planet. Det är rasism och det är vad som sprids i SD och under många newsmill artiklar. Jag tänker inte ta den diskussionen.

Ni kommer aldrig gå framåt på riktigt före ni löser gemenskapsproblemen och lägger upp vissa mål för alla i Sverige. För all att följa och identifiera sig med.

Den här debatten började först på makronivå, nu är vi nere på lägsta nivå där vi diskuterar hur läraren blinkar mot elever eller om han står vid katedern eller inte. Haha

Det har blivit löjligt. Vi överkomplicerar läraryrket helt i onödan. Spenderar massvis med pengar på utbildning för att ändå inte få resultat i slutet. Ibland behövs inte bara satsningar på skola utan även känslor, gemenskap och den svenska nationella identiteten som jag tycker ni alla duckar för.. Vill SD bara ha "bra" invandrare.. hahaha

Ronja

Om jag sticker och dör kan jag knappast svara på de frågor du ställde. Jag ska försöka besvara dem innan jag går bort. Kanske kommer något gott ur det.

"Kan du förklara för mig varför det så gott som uteslutande används katederundervisning på landets lärarhögskolor?"

Det är inte sant. Katederundervisning används inte på lärarhögskolorna i Stockholm och Uppsala, som utbildar en rätt stor del av Sveriges lärare. Jag har svårt att se att man förespråkar katederundervisning på andra lärarhögskolor, du är den första som påstår det.

"Om det är 30 elever i klassen och alla skall få prata en minut var så har enbart detta tagit en halvtimma. Lärarens svar samt spilltid tar också en halvtimma. När menar du att läraren skall bedriva undervisning?"

Vi hade utbyte med en kinesisk skola för några veckor sedan. I Kina bedrevs auktoritär katederundervisning på engelskalektionerna. Läraren skrev på tavlan, eleverna skrev av. Läraren sa ett ord eller en fras, klassen upprepade i kör. Samma lärare kom till Sverige och fick se en engelskalektion där eleverna satt i grupper och samtalade, på engelska, om engelska ord och engelsk grammatik.

Precis som du frågade den kinesiska engelskaläraren "När börjar undervisningen".

Vilka elever tror du är bäst på att prata engelska? De svenska eller de kinesiska? De som tillämpade sina kunskaper och verkligen pratade engelska eller de som härmade efter?

Att läraren frågar eleverna och eleverna svarar, eller att eleverna diskuterar, att man har en dialog istället för en monolog i klassrummet, är också undervisning. Som lärare bakar man naturligtvis in fakta i frågorna och eleverna får ta ställning till olika frågor. Om du inte förstår varför det är ett bra undervisningssätt ska du nog läsa lite pedagogik eller inte uttala dig i pedagogiska frågor.

David.
Missförstår du det jag skriver med avsikt? Jag skrev inte att lärarhögskolorna lär ut katederundervisning. Nej, på landets lärarhögskolor är det fult med katederundervisning, men den undervisning som bedrivs är kateserundervisning. Läraren sitter i katedern och föreläser om att det är fult med katederundervisning. Du har väl gått på lärarhögskolan själv på senare år vad det verkar. Hurdan var undervisningen som bedrevs av dina lärare? Kan du svara ärligt?

Mitt andra exempel var svar på ditt förslag att använda "fråga-svarundervisning". Problemet är att i stora grupper är det ingen möjlig undervisningsmetod. Det du beskriver som svar på min invändning är en gruppövning i språk, vilket är något annat än det förslag från dig som jag invände mot.

Fråga-svarundervisning är ingen dum metod annars i mindre grupper, förslagsvis på ca 12 elever. Jesus använde ju den och han visste ju ofta vad han gjorde. Så om du och jag skall kunna mötas är det kanske i uppfattningen att elevgrupper inte skall vara större än ett dussin elever?

I skolorna i dag finns det gräsligt mycket personal som sliter häcken av sig. Om du tar antalet vuxna på din skola och dividerar med antalet elever så kommer du att få ca 12 elever per vuxen. Pröva får du se. Vad kommer det sig att vi accepterar ett så destruktivt undervisningssystem som det vi har och som ingen älskar - varken eleverna lärarna eller föräldrarna. Tänk om vi kunde ha mer undervisande lärare och färre kringtjänster på samma elevantal. Visst måste det gå att få rätsida på vårt undervisningssystem.

Vem älskar grundskolan?

Hej Jooma.

Du har rätt. Man skall inte använda en sådan ton i en debatt som jag gjorde. Det år också jag själv som förlorar på det eftersom det går att avfärda mina inlägg med att jag är ohyfsad.

Min ursäkt är att jag är så urled på skolpolitiken och skolan att jag knappt kan behärska mig längre. Eva Berglund personifierar det synsätt som omöjliggör en förbättring. Om man vägrar se verkligheten som den är och att tala öppet och rättframt om väsentligheter går det inte att se nya vägar och möjligheter. Hur skall man kunna lösa ett problem man vägrar erkänna att det finns?

Ronja

Bra att jag försökte ändå vad, nu hittar vi ju flera gemensamma nämnare, trots att du framstod som komplett rabiat i början.

Undervisningen på lärarhögskolan i Stockholm som jag gjorde mitt PPU-år på var oerhört blandad. En av de mer pedagogiska lärarna hette Anna Berge och lärde genom exempel, det var ingen traditionell katederundervisning där. Sen förekom det vanliga aulaföreläsningar och pedagogikprofessorn som också var psykolog var helt fruktansvärt usel, man lärde sig verkligen hur man inte skulle bete sig i ett klassrum av honom... Men man betonade verkligen djupkunskap på alla områden och från alla håll.

Det jag lärde mig mest av var praktiken, jag hade en fantastisk handledare på min första praktik som verkligen fångade in mig till yrket.

Elevgrupperna får hemskt gärna vara mycket mindre än de är idag. Jag har elevgrupper på runt 30 elever, max är 32, i ett fåtal ämnen 25. Bara det är oerhörd skillnad, 25 gör arbetet mycket lättare än 32. Färre än 12 skapar dock dålig gruppdynamik, men 32 är absurt, det GÅR inte att hinna med att uppmärksamma alla elever på en timme.

Skolan jag arbetar på har ca 160 lärare på 2000 elever. Många lärare arbetar deltid eftersom de inte orkar mer. Vi har en oerhört stor och dyr service- och administrationsgrupp, åtminstone 50-60 personer. Politikerna i kommunen har valfrihet som mantra och ställer varje år upp 3 nya mål för oss att verka för vilket försvårar den pedagogiska verksamheten. Rektorerna är inte pedagogiska ledare utan administratörer. Vi skulle kunna skära ner oerhört mycket på administrationen och anställa fler lärare.

Så ja, nog har skolan problem. Låt mig bara passa på att säga att det INTE är eleverna som är skolans problem. De ungdomar jag träffar är i 99% av fallen, alltså i högre grad än samhällets vuxna, trevliga, roliga att undervisa, respektfulla och seriösa.

Inte rabiat - desperat!

Hej på dig David.
Det var ju ett sakligt och fokuserat inlägg som var trevligt att läsa. Bra!

Visst. Mindre än 12 i gruppen är inte nödvändigt, men haller inte fler än 14-15. I för små grupper hamnar man nästan i en "familjesituation" med följande i sammanhanget konstiga dynamik. Tänk om du och dina kollegor hade var sin klass med 14 elever.... I en så liten grupp kan de flesta problem hanteras och alla kan känna sig sedda (och vara det).

Och som du skriver - det är inte barnen som är problemet. Det är oskyldiga och faktiskt tvingade att vara i skolan med hot om polishämtning om de vill göra något annat i stället. (Eller andra sanktioner på gymnasium och högskola).

Det är, om man tänker efter, ett oerhört grymt våldssystem i grunden.

Men det är det system vi har och det måste fungera med så lite lidande för barnen som möjligt. En faktor som är nödvändig är att lärarens status höjs, vilket leder till att skolans och undervisningens status också höjs. Läraren måste också ha möjlighet att sätta stopp för oacceptabelt beteende, alltså maktbefogenheter som i dag saknas.

Därutöver borde skolmaten vara hemlagad, god och av hög kvalitet. Det är lugnt i armén och i ett fängelse så länge maten är bra. Detsamma gäller skolan som ju kan betraktas som en sorts öppen anstalt. Man kan också fundera på vad den nuvarande kvaliten på skolmaten har för skuld i ökningen av ätstörningar och ökande fetma hos barn i dag. Visst borde att välfärdssamhälle se till att våra barn får god och bra mat varje dag!!!

David, smält det jag skriver en stund innan du svarar. Det är nog många nya tankar för dig. Inget man lär sig på pedagogen. (???)

Ronja

Det är inga särskilt nya tankar för mig nej, det är vettiga förslag som det sunda förnuftet stöder. Det konstiga är att det inte är på det sätt som du beskriver och det väl är politikernas fel.

David.

Förlåt mig - jag tror dig inte.

Jag tror inte att du har tänkt tanken att skolan är en öppen anstalt. jag tror inte du har sett skolans grundproblem så som jag beskriver dom. Allt du skriver i alla kommentarer (som jag läst) här på Newsmill andas medelmåttigt PK-tänkande. Om du ser skolans grundproblem varför skriver du då inte om dem? Det enda skäl jag kan se att du undviker att skriva som det är, om du ser verkligheten som den är, är att du gör politisk karriär eller siktar på att klättra i lärarfacket. Eller att du försöker slippa din lärartjänst och bli Eva Berglunds kollega?

Ja, detta var mina fördomar. Men det finns en möjlighet till, att du läst mina inlägg och blivit väckt.

Ja, och så finns möjligheten att allt jag skrivit ovan är tosserier.

Hur som helst.
Trevlig advent.

Ronja

Du var mig en vass "jäkel". Ska du inte själv ta och satsa på lärarutbildningen? Jag funderar själv på att göra det igen, just på pedagogen.

Jag tycker du kommer med bra åsikter. Om du studerar kommer du förstå mer. Minns alltid: Den skolvärld du ser är inte alltid så enkel som den ser ut. Det är ytterst komplicerat och svårt att veta vad som ska gälla i skolan. Om det tas oförsiktiga beslut så kan det betyda en total katastrof för någon annan. Vi måste tänka noga innan vi ändrar i undervisningen, skolplanerna och lärarutbildningen. Vi måste basera våra åsikter och beslut på de vetenskapliga studier och verktyg som lagts fram för oss att använda.

Var inte en Jan Björklund. Skolan behöver människor som tänker... mer än vad de beslutar..

Kram adjöss och megapöss

Ronja

Snacka om tvära kast. Jag skulle vilja föreslå några andra möjligheter, schizofreni eller manodepressivitet. :/

Ja, här gäller det att hänga med i svängarna.

David, kära trätobroder. Det är trevligt att du tänder till lite i debatten men jag måste kraftigt potestera mot att du diagnosticerar dina meningsmotståndare.

Det jag inte tror på är att vi är överens, men som du ser utesluter jag inte möjligheten att jag har fel.

Har du förresten något svar på min grundfråga?