Finansmarknaden måste reformeras för att åter skapa välstånd

Företag i behov av tillväxtkapital kan idag i praktiken bara välja mellan eget kapital i form av nyemission eller bankfinansiering. De senaste årens börsutveckling visar svårigheterna att helt förlita sig på eget kapital. När det gäller bankfinansiering, försvåras den av omfattande - och fortsatta - förluster i banksystemet. [Den försämrade kreditvärdigheten har medfört stramare lånevillkor; som illustration har syndikerade banklån till europeiska företag halverats i år.] Sannolikt kommer historiska problem, minskad riskvilja och nya regleringar begränsa bankernas utlåning till företag under lång tid. Finansmarknadernas kris motiverar att marknadens aktörer medverkar till att utveckla en tredje väg: lånefinansiering direkt från investerare - både institutioner och privatpersoner - genom företagsobligationer.

Idag är företagsobligationsmarknaden i Sverige liten och outvecklad; likviditeten är begränsad och genomlysningen är svag.

Om man exkluderar instrument utgivna av banker, bolåneinstitut, kommuner och fastighetsbolag finns på på Stockholmsbörsen endast cirka 100 "rena" företagsobligationer med ett sammanlagt marknadsvärde om ca 46 miljarder kronor, att jämföra med aktiemarknadens ca 3 150 miljarder. Det finns även "svenska" företagsobligationer på andra börser, men bilden är trots detta densamma - marknaden för företagsobligationer för svenska företag är för liten.

Obligationsmarknaden är också illikvid. Ett tydligt exempel på detta är att spreaden (skillnad mellan köp- och säljkurser) från tid till annan kan vara upp till en hel procentenhet (på statspapper är spreaden 2-3 hundradels procent!). Historiskt har bankernas handel i egen portfölj varit en garant för marknadens likviditet, men efter Lehman Brothers kollaps förra hösten och den utbredda osäkerhet i systemet som det förde med sig, så slutade bankerna tidvis att handla i obligationer. För mindre placerare är det svårt att investera i företagsobligationer, vilket innebär att företag går miste om en attraktiv placerargrupp. Även stora investerare upplever idag tidvis svårigheter att hitta en motpart när de vill handla.

Ett minst lika stort problem är att marknaden är långt ifrån transparent - vilket naturligtvis också är ett av skälen till den dåliga likviditeten. I dagsläget går det inte att se hur stora volymer företagsobligationer som har handlats eller till vilka priser, då handeln på den institutionella marknaden mestadels sker per telefon.

En ökad standardisering av obligationsvillkoren (via självreglering) skulle också öka transparensen i och tillgängligheten för dessa ibland komplexa instrument. Ett annat område för förbättringar gäller bolagsstyrningsfrågor. Sannolikt kommer många obligationsinvesterare de kommande åren att hamna i situationer där de borde ha fått ett ökat inflytande i samband med omstruktureringar, frivilliga utbyteserbjudanden, refinansieringar eller obeståndssituationer. Idag är kunskapen låg och strukturerna outvecklade för att hantera sådana situationer. [Det saknas även aktiva investerare som arbetar för att tillvarata obligationsinvesterares intressen när förändringar uppstår, vilket i många fall leder till att obligationsinvesterare kommer i kläm mellan banker och aktieägare.]

Vi menar att vi måste ha en dialog om hur andrahandsmarknaden ska se ut för att stärka transparens och likviditet. De positiva effekterna av en bättre utvecklad marknad för företagsobligationer är uppenbara - för emittenterna ligger den i ökad efterfrågan och att investerare kräver en mindre riskpremie, vilket ger billigare upplåning, och för investerarna i att transaktionskostnaderna kommer att minska. Potentialen för marknaden är därmed ökade volymer vilket i sin tur ytterligare borde professionalisera marknaden och skapa underlag för analys och rådgivning.

Vi tror att det krävs en rad åtgärder för att skapa en bredare marknad för företagsobligationer, med fler emittenter och fler investerare. Just nu är läget något av ett Moment 22 - dålig likviditet motiverar dålig genomlysning, vilket i sin tur motverkar att nya aktörer kommer in på marknaden. Den här onda cirkeln måste brytas, men då krävs en vilja till en öppen dialog mellan de olika parterna på marknaden och berörda myndigheter.

En förbättrad företagsobligationsmarknad kan komma på plats utan större kostnader, men kräver samordnade insatser av dem som idag är - eller skulle vilja vara - verksamma på marknaden. Därför bjuder vi nu in representanter för emittenter, placerare, banker, andra marknadsaktörer och Finansinspektionen till ett samtal om hur vi gemensamt kan utveckla denna för samhällsekonomin viktiga marknad.

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] DN, DN, Svd, Svd, Svd, NM, AB, NM, [...] Blogg:Trist att S och MP vill riskera framtidens pensioner och mil, 2009-11-19, 01:08

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/14288

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra initiativ och mycket välskriven artikel, tack!

Permalänk | Anmäl #1 Pär Jansson, 2009-11-18, 08:42

Det är sant att pyramidspelet på aktiemarknaden behöver ersättas med sunda investeringar i obligationer.

Det innebär inte att det måste bli lättare att få tillgång till riskkapital. Finanskrisen beror på en lång period med extrem överlikviditet på marknaden som genererat historiens största förluster som staten tvingas täcka.

Botemedlet är inte ännu mer likviditet. Man botar inte en grav knarkare genom att ge honom ännu mer knark!

Tvärtom måste Riksbanken svälta ut osunda investeringar så att den finansiella marknaden blir en tillgång i ekonomin och inte ett svart hål.

En ny politik som inte ser som sin främsta uppgift att övergöda finansbranschens aktörer på allmänhetens bekostnad behöver tas fram.

För det krävs REALEKONOMISK kompetens!

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2009-11-18, 09:38

Thanks for the information. I think many tips that you share is useful for me. free advertising |jobs|safety tubs

Permalänk | Anmäl #3 SharonTibb, 2010-06-07, 11:54