Hur kan en ateist vara glad?

Hej Henrik! Du är verkligen ganska unik! Det är min spontana reaktion. Jag har endast läst *Jag är ateist.* till och med *Vad är problemet?* - det räcker för mig - så nonchalant är jag - har nonchalanta mäniskor oxå en rätt att uttrycka sig?

Det beror på vilken laddning detta ord har. Ordet ateist. För mig har det ordet en negativ laddning. För andra - som t ex dig Henrik - så har ordet tydligen en positiv laddning. That's it!

Marianne, hur kan ordet ha en negativ laddning? Ser du ner på människor som inte tror som dig eller vad är det frågan om?
Hur det kan vara negativt att lita till sunt förnuft och vetenskap istället för sagor kommer jag aldrig förstå.

Nonchalanta människor har rätt att uttrycka sig - men de är dåraktiga om de tror att någon tänker bemöda sig med att lyssna.

Till Marianne Johansson: Du har tydligen som levnadsregel att gå efter dina känslor, i stället för att bejaka förnuftet. Det är då inte konstigt att du ogillar ateismen. Religiösa människor går efter känslorna, precis som "icke-religiösa" subjektivister gör.

@#3 Joel Bergqvist: Jag är ingen expert på vare sig filosofi - psykologi - eller teologi etc - endast en lekman - liksom henrik unne utger sig för att vara - men att ords innebörd kan vara väldigt olika för olika människor - det kan te sig tämligen klart även för en sådan lekman som jag - det finns en viss gren inom filosofien som heter -- ja vad var det nu igen .... jag är alltför okunnig ..... men det är ju självklart så som jag ser det att ords innebörd och laddning kan vara tämligen olika för olika - jag antar att du är ense med mig - eftersom jag utgår ifrån att du är en tämligen bildad människa eftersom du ö h t bryr dej att kommentera i ämnet... det var just olikheten jag ville få fram att vi människor är olika när det gäller att lägga in en viss innebörd i ett bestämt ord - om alla människor tolkade alla ord lika - tänk så himla många missförstånd som kunde undvikas... naturligtvis respekterar jag människor som inte funnit sin gudstro - tro inget annat - men ateister ska även å sin sida respektera människor som har en gudstro - alla gudstroende behöver inte vara dogmatiker - jag personligen är en fritänkare i alla tänkbara avseenden - kanske snarare en sökare än något annat - hör inte hemma någonstans - tar avstånd från förutfattade meningar - både hos mej själv - om möjligt - liksom hos andra - alla religiösa människor är inte dogmatiker - som en del dessvärre tycks tro - efter vad jag har kunnat förstå... Vilken miljö man har växt upp i kan ju som bekant ha stor betydelse i sammanhanget - har man vuxit upp i en miljö av dogmatiker - så har man ju blivit formad i syn därefter - själv har jag ej vuxit upp i en miljö av dogmatiker - precis tvärtom - i en mycket fritänkande miljö - att tänka fritt - och på egen hand - betyder för mig personligen nästan mer än någonting annat ... förlåt att jag nämnde att ordet ateist har en negativ laddning - jag tar tillbaka - det var oförståndigt och respektlöst gentemot henrik att uttrycka mig så - en ärlig strävan att komma underfund med livet och vad det är att vara människa - det är ju det det handlar om - en bidragande orsak kan dock vara förbundet humanisternas sätt att argumenta - som faktiskt fått mig att få en mera negativ syn till fenomenet ateister - förlåt om någon tar anstöt av detta - jag bör naturligtvis bättra mej - jag är långt ifrån perfekt...

Det här är vad jag tror: En civilisation, en högkultur, går frammåt uppåt så länge den har en tro. När tron helt ersätts med förnuft och vetenskap då har det nåt vägs ände för den högkulturen. Som skedde i Sovjetunionen och som nu håller på att ske i västeuropa och Skandinavien. Som individ så kan du säkert klara dig på ateism livet ut men samhället gör det inte i långa loppet. Objektivismen förlitar sig på människans fem sinnen och förnuftet som jag kallar det sjätte sinnet. Förnuftet tycker jag är det mest bedrägliga av alla sinnena. Henrik, du brukar hänvisa till mycket, låt mig ge en hänvisning, läs Eckhart Tolle "En ny jord". Han fångar och sammanfattar elegant tusentals år av andlig visdom och förespråkar en filosofisk metod ("tro") som inte bygger på drömmar, dogmer eller religion. Men som heller inte strider mot vare sig förnuft, vetenskap eller traditionell religion.

Mycket bra skrivet som vanligt Henrik!

till henrik unne: intuition finns det något som heter - har du henrik unne någon erfarenhet av detta som kallas intuition? - en fråga bara - jag antar att du förnekar att något sådant som intuition finns - åtminstone finns något sådant antagligen inte i d i n värld - informera mej om motsatsen - om så skulle vara fallet! - beträffande kommentar #5... det finns tydligen 2 olika sorters människor - enligt dej hernik unne - - religiösa människor och sådana som är ateister - hur kan man ha en så förenklad syn på människor - detta är för mej oförklarligt...

egentligen är det ju bara etiketter vi sätter på varandra eller på oss själva - vad säger en etikett om innehållet egentligen - ibland kan en etikett vara missvisande - när det gäller människor så finns det så oändligt mycket innehåll - så det går egentligen inte att etikettera något - eller rättare sagt någon - inte ens gud - ville ha en etikett - det oförklarliga kan inte ha en etikett - så enkelt - eller oförklarligt är det - ord är ord och inget annat - allt kan inte föklaras med ord - det har till och med min idol noam chomsky sagt i ett bbc program jag tagit del av på youtube - med bryan magee - jag är en icke- akademiker men tar gärna del av lärda människors tankar - för att försöka förkovra mig - och en sån som noam chomsky bedömer jag som mycket lärd - för attt inte säga välinformerad och genomskådande - vad tycker han henrik unne om honom?

Inlägget stärker min egen uppfattning om att var och en blir salig på sin tro. Det rationella förnuftet har Kant ifrågasatt i sitt livsverk, vilket har haft stor betydelse för både det moderna samhällets tänkande och faktiskt även för religionens förhållande till individens metafysiska tänkande. Det är en av grundpelarna skulle man kunna säga till vårt förnuftiga tänkande. Så fortsätt att tro på ditt rationella förnuft, men studera Kant och du kommer att bli förvånad över vad han kom fram till, och sen kan du säkert sova ännu tryggare då du förstår att man inte behöver vara rationell för att förstå världen.

till henrik #5: - regel - bara att använda ett sånt ord som regel - i detta sammanhang - säger en del om henrik unne - var hör poesi - das poetische - hemma i henrik unnes värld? - finns antagligen öht inte... henrik unne verkar vara själva urtypen för en ingenjör - inga känslor får finnas öht - endast fakta och inget annat - hur en människa kan vara på det viset är för mig obegripligt - det är uppenbart att det finns o l i ka sorters människor... henrik unne och jag är olika that's a fact.

@Lars H

Sovjetunionen drevs absolut av en tro. Tron på marxism. Det fanns ingen rationalitet i det. Även vetenskapliga upptäckter kunde tystas ner och förvrängas, utifrån hur lojala vetenskapsmännen själva var till partiet. (http://www.jpands.org/hacienda/article7.html) Att Sovjet var en ateistisk stat var också bara något partiet hade bestämt. I vilken grad folket var religiösa eller inte är oklart, då det helt enkelt tystades ner. (http://en.wikipedia.org/wiki/Religion_in_the_Soviet_Union) Efter Sovjets fall spred sig dock religionen snabbt, vilket jag misstänker beror på att den fanns där hela tiden och kanske tillochmed växte sig starkare av förtrycket. Däremot håller jag med dig om att västeuropa håller på att kollapsa av kulturrelativistiska myter. Tyvärr är jag inte religiös, men jag uppskattar religion som en motvikt till kulturrelativismens nihilism.

Bravo Henrik. Du uttrycker vad jag också försökt förklara för min omgivning. Naturligtvis är det upp till var och en att tro/tycka osv, men jag själv är helt klart tryggare när jag inte behöver handskas med att tro. Jag vill veta! Går en sak inte att bevisa, varför slösa energi på att tro ? Att en del verkar "TRO" att vi ateister inte ska ha känslor är bara beklämmande att höra. Hur vore det om ingenjörer, läkare, piloter osv trodde istället för att veta?
Känslor och tro är olika saker!

Jag kan också tro det ena eller andra, MEN -och här är skillnaden- , jag tar reda på om jag hade rätt eller fel. I fråga om gudstro (och tron på CO2 som något farligt osv ) ligger bevisbördan hos de som försöker övertala oss andra. Utan fakta, tja då måste väl Asa-tron vara lika legitim som kristendom eller islam. Tänk om kyrkan lyckats med bedriften att förbjuda t.ex potatisen för de TRODDE/TYCKTE den var djävulens påfund. De försökte!!

Nåväl, listan kan göras lång, men det räcker för nu. Jag TROR på det som Henrik skriver...

Till Mattias L: Tack för dina förnuftiga kommentarer. Det finns trots allt en del rationella människor därute, bland alla subjektivister och blint troende.

Till GM: Kant var inte rationell. Han var anfadern till den moderna subjektivismen. Kant lärde ut att våra sinnen, och vårt förnuft, inte varseblir verkligheten "som den är i sig". Kant menade att våra sinnen och vårt förnuft *skapar* den värld som vi tror oss leva i. Kant gav upphov både till den moderna kommunismen och den moderna nazismen. Kant var en ond människa.

Det är en vedertagen sanning bland psykologer att vi tolkar världen med våra hjärnor. Det totala sensoriska intrycket sorteras och behandlas så att vi faktiskt inte ser världen som den är utan så som vi tolkar den. Minne förändras med tiden därför minns vi inte heller världen så som den är utan så som vi tolkar och omtolkar den. Du ljuger eller är nonchalant i din kommentar om Kant vilket borde betyda att du antingen är ond eller dum med objektivismens bevisföring.

Till Mikael: Nejdu, det torde vara ett tämligen okontroversiellt påstående att säga att Kants metafysik och kunskapsteori är subjektivistiskt. Närmare bestämt förespråkar Kant kollektiv subjektivism. Kant menar att mänsklighetens medvetande skapar den verklighet som mänskligheten tror sig leva i. Marx, Hegel och Hitler modifierade Kants idé, genom att säga att olika delkollektiv av mänskligheten, t.ex. arbetarklassen eller den tyska nationen, skapar varsin egen verklighet. Kant gav därmed upphov till de olika varianterna av modern kollektivism, t.ex. socialismen, kommunismen och nazismen.

"Det finns inget av värde att hämta från de icke-verkliga." Mitt älsklingsargument att ta till inbitna ateister är alltid om de också hävdar att fantasi inte finns. Det kan ju inte mätas.

Jag tror att det finns ett värde i människans idévärld, känslor och drömmar, men att man måste först och främst förlita sig på den praktiska verkligheten. Religion är i mina ögon ett sätt att förenkla tillvaron och enkelt etikettera dödsbegreppet, så jag är helt överens med författaren i sak. Men, i dessa dagar när vi vet att materiens inre natur beter sig allt annat än rationellt (kvantmekanik styrs av sannolikheter) och att betraktaren faktiskt påverkar systemet så bör man vara ödmjuk innan man säger att något är eller inte är på ett visst sätt. Det gäller både religiösa och ateister, filosofer och vardagstänkare, du och jag. Jorden var inte platt, materien inte beständig och vad är nästa upptäckt? Jag är nyfiken.

Du skriver följande:

"Jag skulle bara ansluta mig till uppfattningar godtyckligt, på grundval av tro på auktoriteter. Men om en auktoritet, som t.ex. prästerna eller Bibeln eller grannarna, avgjorde vilka uppfattningar jag skulle ha, då skulle denna auktoritet ha makten över mitt liv".

Denna tes går ju att applicera på klimatfrågan. Folk tror på de som de tror är auktoriteter så till den grad att dessa auktoriteter har makten över deras tänkande. De har upphört att ha egen reflektion över problemet. Men de som är skeptiska till tron på att människan är upphov till en global uppvärmning, är då logiskt inte auktoritetsbundna utan tänker fritt från sådana ok.

henrik unne: det måste rent förnuftsmässigt kännas bra att vara så som du är - förnuftet talar alltid - om man är funtad så som du är funtad - om man kan vara en människa - med det jag menar att vara människa - och vara funtad som du henrik unne är funtad - det är för mig en gåta - men ord är ju bara ord - en lek med ord inget annat - vad är det för värde med en lek med ord - ja för vissa kan just leken med ord ha ett värde - så olika kan det vara mellan robotvarelser och varelser med känslor ... ps: även ord sagda - skrivna - på ett lekfullt sätt - kan faktiskt ha en innebörd - that's at least my opinion...

Till Therese Gustafsson: Du tillskriver kvantfysiken filosofisk betydelse. Jag rekommenderar dig att läsa min artikel här på Newsmill "Kan kontradiktioner existera?". Där tar jag upp frågan om vetenskapen kan motbevisa rationella filosofiska principer (som den filosofiska principen att kontradiktioner inte kan existera).

henrik unne: tänk på alla svarta i usa genom historien - att inte ha några chanser - i sådana lägen är gudstro en fråga om att överhuvud taget ha en chans att överleva i svåra förhållanden - guds ord är guds ord - och jesu budskap - vad är det annat än en upprättelse för den ringa människan! - Du henrik unne har tydligen ej levt i sådana förhållanden så du kan leva dej in i hur svårt människor k a n ha det...

Till Marianne: Jag förstår inte hur en fantasi kan vara lösningen på några problem i verkligheten.

henrik unne - du förstår tydligen inte hur det är att vara en liten obetydlig människa - jag kan inte se någon annan förklaring till ditt resonemang - har du öht fattat någonting av jesu budskap... din verklighet är verklighet för dig - jag får respektera detta - samt att du tydligen har en intelligens - iaf enligt dej själv - som vida överstiger de flesta andras... (detta skulle väl egentligen ha skrivits under en annan rubrik av henrik unne - där jag tidigare kommenterat om de svarta i amerikat och hur gudstro för dem varit en nödvändighet att öht överleva i en svår livssituation...)

hans palmstjerna: jag går efter mitt spontana intuitiva intryck - sedan får jag kanske ompröva - om något verkar alltför tråkigt - då blir jag nonchalant - precis som ett litet barn - som öppet visar sitt missnöje med sådant som är tråkigt - men om själva tilltalet hade varit roligt - stimulerande och intresseväckande - sett ur mitt perspektiv - som kanske är en aning begränsat - det erkänns - så hade jag kanske heller inte i min attityd varit nonchalant ...

Som pensionerad pilot kan jag tala om vad som händer när tron får regera över förnuftet: Jag arbetade på det internationella flygbolaget i ett (numera extremt populärt turistland) i Asien i flera år. Vid TVÅ kritiska tillfällen släppte min inhemske andrepilot alla "spakar" och överlät åt Buddha att lösa situationen. Hade jag inte ingripit och räddat situationen hade många människor med säkerhet död i de resulterande olyckorna. Antagligen jag själv och min andrepilot också. Men religionen hade lärt honom att acceptera sitt öde. Så passa er för att tro, i stället för att veta och agera förnuftigt.

Till kapar´n: Tack för det dramatiska exemplet på vikten att gå efter förnuftet, i stället för efter tron.

@#15 Henrik Unne: - jag vill bara poängtera att jag är ej *blint troende* - definitioner - är det inte d e t det handlar om - o l i k a definitioner helt enkelt - och vad definitionerna står får - förenklingar är *lättköpta lösningar* - inget är - egentligen - helt lätt att förklara eller förstå - that's at least my opinion... för övrigt - frågor - själva frågandet - är inte d e t själva filosofiens väsen - och har - in fact - alltid så varit... (goes without saying!)

Till Marianne Johansson #29: Du gör ett misstag om du tror att det radikala alternativet till att vara "blint troende" är att vara "ständigt tvivlande och osäker". Man kan inte leva om man aldrig är säker på något. Så det radikala alternativet till blind tro är rationellt vetande. Man skall vara säker på sin sak - men man skall se till att man har bra på fötterna när man tror och säger att det är säker att något är sant.

"Till att börja med hade jag gett upp tron på mitt förnufts förmåga att fatta verkligheten. Att ha blivit religiös skulle nämligen ha medfört att jag inbillade mig att jag måste *tro*"... "Jag skulle ha lagt mitt förnuft, och därmed mitt liv, i händerna på det *godtyckliga*."

Henrik, att du utgår ifrån att du för att kunna tro måste ge upp ditt förnuft och din slutledning att tro skulle vara en form av inbillning, är ett ganska snävt antagande, samt, om du ursäktar, ett smått oförskämt antydande att människor som tror på Gud skulle lagt sitt förnuft åt sidan. Det är naturligtvis ingenting som säger att en tro på Gud motsäger ett sunt förnuft. Tror du på 0 (noll)? Noll finns inte, men måste ändå finnas, annars rasar vår logiska matematik. Vi har bara gjort en symbol för ingenting, den är synbar men inte mätbar. Ingenting kan inte uppmätas, det är bara avsaknad av måttenheter eller andra måttenheters förhållanden till varandra som ger oss mätresultat för ingenting. Ingenting har inga egna måttenheter. Ingenting kan endast uppmätas till den runda symbol som betecknar absolut ingenting, men det förblir endast en symbol för något vi har mycket svårt att tänka oss, för att inte säga omöjligen kan tänka oss. Precis som Gud. Det är ju inte så att religiösa människor har en bild av Gud klar för sig, utan Gud är omätbar och ofattbar, och det är just det som är "tro", dvs att inte veta. Om tro skulle vara vetenskap, skulle det inte längre vara en tro. Det är det som utgör tro, varför det blir ointressant att benämna tro som avsaknad av vetenskap. Och vad är förresten vetenskap innan det blir bevisad vetenskap, om inte tro och antaganden? Dessutom är jag övertygad om att fantasi kan vara, om inte lösningen, men åtminstone till mycket stor hjälp för en vetenskapsman!

För övrigt vill jag klargöra att jag inte har någonting emot ateister, så länge de inte proklamerar att deras övertygelse inte skulle vara en tro, eller att deras "icke-tro" på något sätt skulle vara mer bevisad än en tro på Gud.

Till Therese: Jag håller med dig, förutom att jag ser det som att det snarare är ateismen som är ett sätt att förenkla döden och tillvaron på. För en troende är ju Gud något oerhört komplext, något som vi med våra förnuft inte kan förstå. Jag vet inte om man då kan kalla det för en förenkling? Däremot kan vi väl anse det bevisat att vi upplever saker och ting väldigt olika. :o)