Tittförbud och ungdomlig sexualitet

Det är inte många frågor jag skyggar för att skriva om, men barnpornografi är en av dem. Just därför känner jag att jag måste spotta i händerna, för den mängd magsyra det skapar är i sig en varningssignal att något är väldigt, väldigt fel.

Att jag skriver just nu handlar förstås om det förslag till tittförbud som kan komma att bli lag redan i mitten av nästa år. Ett förslag som på ytan säkert är välment, men som helt missar ett antal litmustest för vad vi kan lagstifta om och hur.

Sexualisering av nakenhet

Man kan få en känsla av att barnporr är något väl definierat, men i så fall bedrar man sig. Helt klart finns material som utan tvekan passar beteckningen. För handlar det om en film med en skräckslagen tolvårig flicka och fyra anonyma män i hockeymasker som droppar stearin på henne samtidigt som de kör upp saker i diverse hål, så är det klart att det är fråga om övergrepp.

Men istället skulle jag först vilja ta fasta på förändringen i synen på nakenhet. När jag själv växte upp under sjuttiotalet var nakenhet överlag inte konstigare än att man inte hade kläder på sig. Naturligtvis fanns det pedofiler och hebefiler även då, men de präglade inte samhällets syn på barns avsaknad av kläder.

Såväl när jag gick på dagis, som när jag direkt efter gymnasiet jobbade på dagis, så fanns det sommardagar då plastbassängen åkte fram och kläderna av. Inte satt vi och spejade om någon gömde sig bland buskarna, inte heller reflekterade någon över att den nakenheten skulle vara ett övertramp mot barnen. Bara några år senare förändrades den situationen drastiskt, och så kort tid som tio år efter att jag slutat jobba som dagisfarbror skulle avsaknad av badkläder med stor sannolikhet inneburit badförbud. Idag är situationen så infekterad att vi föräldrar fick tydliga instruktioner när barnens simskola hade avslutning att vi inte fick fotografera om några andra barn än våra egna fanns i sökaren. Då var barnen ändå klädda i badkläder, så de var inte ens nakna.

Någonstans på vägen har med andra ord all form av nakenhet satts i sexuell kontext. Vårt västerländska tabu mot nakna kroppar, som vi äntligen hade börjat luckra upp, har nu slagit tillbaka i en backlash som skulle utnämnt till och med Carl Larsson till pedofil.

Definition av barn

En annan aspekt som är fullständigt absurd är vår definition av barn. I Sverige är byxmyndighetsåldern femton år. Ingen kan dömas för att en femtonåring frivilligt haft sex med dem. Är man däremot fjorton år och 364 dagar gammal, så kan det leda till våldtäktsdomar för den man haft sex med. Den värdeförskjutningen av våldtäktsbegreppet är naturligtvis absurd, men borde vara en egen artikel.

Oavsett vad man anser om byxmyndighetsåldern, så är den trots allt femton just nu och kommer nog fortsätta vara så. Det vill säga om inte de värsta av moralisterna får sin vilja fram fullständigt. För nu vill man skapa en ny definition av "barn", i alla fall när det gäller bilder och filmer av sexuell natur. Barn kommer nu vara alla som inte är arton fyllda, vilket gör en betydande del av dagens ungdomar till "barnpornografibrottslingar".

Med den nya definitionen av "barn" kommer det fortfarande vara lagligt att ligga med en femtonåring, men om han eller hon fotograferar tillställningen och ger en kopia till sin äldre partner kommer det vara olagligt att inneha eller ens se på den kopian. Hårddrar man det hela, skulle det vara olagligt för mig att behålla bilder på mig själv i sexuell kontext från åren innan jag fyllt arton. Det finns mig veterligen inte några undantag för egna bilder - men även om undantag skulle finnas, skulle det vara olagligt för någon att titta på mina bilder även om jag själv frivilligt visar upp dem.

Det kanske är ofrånkomligt att ha en fast ålder för byxmyndighet, men vi måste ha respekt för ungdomars sexualitet. Åren mellan de första sexuella känslorna och upptäckterna, och fram till inträdandet i vuxenlivet är den period då många om inte de allra flesta har sin starkaste sexualdrift. Det kan vi inte förneka, eller försöka förhindra, utan att samtidigt göra samhället mörkare och mer hycklande. Det är helt OK att ha personliga moraliska aversioner mot ungdomlig sexualitet, men det betyder inte att den personliga moralismen skall lagfästas.

Övergrepp

En redaktör på en liten månadstidskrift skrev för många år sedan ett kåseri där han berättade om en reklamskylt för underkläder som satt fullt synligt utanför hans kontorsfönster. Han var nyligen frånskild, och såg varje gång han tittade ut genom fönstret en gigantisk rumpa i ett par väldigt sparsamma tangatrosor. Han berättade hur det spelade samman med hans egen ensamhet och sexuella frustration, hur han närmast mot sin vilja blev upphetsad. Han berättade att han senare sett samma bild i betydligt mindre format, och inte kunnat förstå sina egna tidigare reaktioner.

Det är möjligt att modellen som visade sig i minimala trosor skulle blivit störd av att få veta att någon blev kåt av att titta på bilden, men det gör det inte heller till ett övergrepp. Jag hade länge några bilder från min ungdom där jag i sängkammaren plåtat min då sjuttonåriga flickvän. Den var inte ett övergrepp eftersom hon visste när och godkände att jag tog den, och att hon skulle fått den av mig om hon så ville. Det gäller att sätta saker i sitt kontext och se att allt som är naket och sexuellt inte kan klippas med samma sax, slås med samma klubba eller bedömas med samma ögon.

Det illustreras väldigt väl av Johanna Sjödin i hennes Expressenartikel:

Dagens unga har till skillnad från författarna till lagförslaget växt upp med teknik som möjliggör reflexmässig dokumentation av fest och vardag. Verklighetens unga väljer öppet att publicera och göra nakenbilder på sig själva tillgängliga för andra. I dag finns det knappt några unga som inte äger sex- och nakenbilder på sig själva.

Johanna beskriver verkligheten utifrån ungdomarnas perspektiv. Jag tvivlar att någon av lagförslagets författare ens bemödat sig om att ta reda på hur ungdomarna själva ser på saken. Johanna har själv fått se sin blogg stängas ner efter barnpornografianmälan, hon har fått se den filtrerad i olika sammanhang, och om ett halvår kan sidhuvudet på hennes blogg vara olagligt att titta på -- men är det fråga om ett övergrepp?

Det som är ett övergrepp är att utsätta någon för sexuella tvångshandlingar, oavsett om det handlar om våldtäkt, sexuell posering eller annat liknande. Om sedan offret för övergreppen inte är könsmoget så blir bilder och filmer som tagits barnpornografiska. Det måste finnas ett uppsåt, vilket gör tittförbud och till och med innehavsförbud till en legal moras. Det måste också finnas ett faktiskt övergrepp, vilket inte existerar i ett fall som Johannas.

Symptombehandling

I samband med att jag vid ett tidigare tillfälle fattade mod och skrev om liknande saker ritade jag en bild med klar sexuell laddning.

I det censurfilter som sätts samman av rikspolisen med benägen hjälp från ECPAT, finns ett antal sajter med tecknade bilder. Då har man skapat ett brott utan offer, vilket i konsekvensens namn borde göra även den bild jag ritade till ett gränsfall... Gudarna vet, kanske du bryter mot tittförbudet om du tittar på den bilden om ett år eller så? Ingenting skulle egentligen förvåna mig längre, och jag valde noggrant vinkel för att hennes ben skulle skyla, och gjorde den liten av samma skäl som i reklamkåseriet – så självcensuren finns redan där.

Det som förundrar är att det tycks så lätt att komma med åtgärder och lagar som angriper symptomen, när det som egentligen är mest intressant är att angripa källan. Det är glasklart att filmen på tolvåringen som jag refererade till i början av artikeln måste beivras. De hockeymaskförsedda männen borde se insidan av en domstol, precis som producent, kameraman etcetera. Likaså borde de sajter och nätverk som fungerar som källa beivras, snarare än att hamna i något korkat filter.

Att angripa det med i stort sett verkningslös filtrering och tittförbud, är delvis att dölja problemet, och delvis att göra det lätt för sig. Man tar en aspirin mot febern och huvudvärken, men behandlar inte cancern som ligger bakom.

Det skulle vara betydligt kostsammare att effektivt angripa problemet från rätt håll, men det skulle samtidigt vara fostrande. Då skulle man vara tvungen att prioritera de fall som är otvetydiga och hårresande, moralism skulle inte löna sig som strategi, och arbetet skulle kunna följas av var och en eftersom symptomen inte döljs.

Marcus Fridholm (1 artiklar)
http://fridholm.net

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/14032

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Men det är väl lite som Sunde och Fridholm skriver, om vi envisas med att sätta upp filter och förbud så slutar det endast med att folk tror att problemet har försvunnit.

Kan dock förstå att filter och förbud hade kunnat verka vara bra om man BAKOM det verkligen jobbade med att få fast de här människorna, men utredningar mot pedofilnätverk och razzior verkar ju vara obefintliga i sverige, det är lättare att bara säga till folk att inte titta på det. Det hjälper inte direkt de barn som blir utsatta för övergrepp och fotade.

Den här tittlagen verkar också lite skum, har man öppnat den dörren...
Det är så lätt med en sådan lag, alla hatar och är rädda för koncetet barnporr, så man kan gå med på det. Sen blir det annat vi inte får titta på, gayporr, våldsamma bilder och snuff. Steget därifrån till politiskt och religiösa tittförbud (mot t.ex. muhammedbilderna, bajs på jesus) är inte långt.
Bah.
Gå till roten med problemen. Inte för sakens skull utan för att framtida generationers barn ska kunna bada utan kläder på dagis utan att föräldrarna ska behöva känna sig skyldiga.

Permalänk | Anmäl #1 Matumba, 2009-11-13, 09:07

Kort och gott: Behandla barnpornografi som all annan typ av pornografi. Legalisera innehav och spridning, men i de fall där produktionen involverar övergrepp, använd de lagar som redan finns för att straffa sådana.

Permalänk | Anmäl #2 St. Augustin, 2009-11-13, 10:20

Matumba skrev:

"Den här tittlagen verkar också lite skum, har man öppnat den dörren...
Det är så lätt med en sådan lag, alla hatar och är rädda för koncetet barnporr, så man kan gå med på det. Sen blir det annat vi inte får titta på, gayporr, våldsamma bilder och snuff. Steget därifrån till politiskt och religiösa tittförbud (mot t.ex. muhammedbilderna, bajs på jesus) är inte långt.
Bah."

Precis min känsla. Det verkar bedrivas ett slags falangkrig mot yttrandefriheten i stort och mot ungdomars sexuella frihet i synnerhet.

Det går till exempel i dagens läge inte att förbjuda yttrandefriheten i dess kärna, i dess grundlagsfästa centrum. Därför börjar man i periferin med det man hoppas kunna få den stora allmänhetens stöd för, med förhoppningen att kunna gå vidare med nästa "ytterlighetsföreteelse" när man lyckats flytta gränsen ett stycke in mot centrum. Det "godkända" området för yttrandefriheten blir på detta sätt stegvis allt mindre och mindre, tills endast den egna uppfattningen får plats i det offentliga rummet.

Det går heller inte i dagens läge, att förespråka att den tillåtna åldersgränsen för att ha sex borde gå vid 18 år. Därför tar man omvägen via barnpornografin, för att kunna förskjuta den "lovliga" åldersgränsen uppåt. För får man inte fotografera eller titta på bilder på någon som har sex som är under 18 år, varför ska det då alls vara tillåtet att ha sex om man är yngre än 18 år?

En effekt av ett tittförbud är rimligen också att människor blir räddare för att använda internet, för vem vill bli anklagad för barnpornografibrott? Det är väl inget man vill ha i sitt CV, så att säga. Det skapar också en osäkerhet bland ungdomar för vad de (som sexuellt fullt utvecklade individer) får och inte får göra i sina privata relationer.

Är alltså den "kamp mot barnpornografin" som bedrivs nu, också ett exempel på den gamla beprövade metoden "management by fear", med udden riktad mot allas vår yttrandefrihet, mot internet och mot ungdomars sexualitet? Att göra människor osäkra, hota och skuldbelägga dem är kraftfulla verktyg för att styra dem. Och vad kan vara tacksammare i det avseendet än att angripa människors sexualitet? Kan man inte förbjuda internet, kan man kanske göra folk rädda och på det sättet få dem att avstå från att använda det.

Permalänk | Anmäl #3 John H Nilsson, 2009-11-13, 11:36

"Det går till exempel i dagens läge inte att förbjuda yttrandefriheten i dess kärna, i dess grundlagsfästa centrum."

Man ändrade dock grundlagen för att få igenom barnpornografilagen från början. Så dom har redan gått långt över alla gränser för vad som kan anses acceptabelt.

Permalänk | Anmäl #4 St. Augustin, 2009-11-13, 15:14

St. Augustin:
Okej, då hade jag fel om grundlagen då. Desto större anledning till vaksamhet gentemot lagstiftarna och våra myndigheter vad gäller yttrandefriheten.

Jag vill ändå göra klart för dig och alla andra, att jag inte alls delar din tillåtande inställning till sex mellan barn och vuxna, som du för till torgs på din blogg. Jag kan inte se någon situation där ett barn inte är i beroendeställning till en vuxen människa. För att kunna tala om "frivillighet" som du gör, måste man blunda för detta asymmetriska maktförhållande i relationen melan barnet och den vuxne, tänker jag. Handlar man som vuxen sedan i enlighet med detta och har sex med ett barn, kan jag inte se det som något annat än ett övergrepp. I detta avseende är jag förfärande politiskt korrekt.

Permalänk | Anmäl #5 John H Nilsson, 2009-11-14, 15:11

Är en 60 årig man, båda mina jämnåriga systrar och mina föräldrar är döda. Sitter här med det gamla familjealbumet med på bilder från våra badresor på västkusten, ingen av oss har badkläder på, man gjorde så förr i värden (50-talet). Måste jag förstöra familjealbumet nästa år för att inte dömmas som pedofil?

Permalänk | Anmäl #6 Vargen, 2009-11-15, 16:27

Det vore bra om ni läste lagförslaget innan ni uttalar er så dumt! Artikelförfattaren har helt fel om hur barnpornografilagen skulle fungera - precis som han har fel om hur lagen fungerar idag. Det finns ingen som dömts eller kommer att dömas enligt de exempel han tar upp.
Behåll ni lugnt era fotoalbum, det är INTE det som ska bli förbjudet.

Men det är intressant att fråga sig hur dessa myter om lagen kan spridas. Vem har intresse av att sprida vandringssägner som får folk att bli negativa till barnpornografilagen? Har ni funderat på det?

Igen: läs lagförslaget innan ni skriver igen.

Permalänk | Anmäl #7 Mia, 2009-11-15, 21:19

Kan Mia eller någon annan möjligen bistå med en länk till lagförslaget i sin helhet?

Jag kan förstå oron och förvirringen inför vad detta kan innebära.

Rent juridiskt måste väl undantag - som t ex någons egna semesteralbum - explicit göras i lagtexten, annars har en domstol inget annat val än att utdöma straff?
Om nu "vanliga familjebilder" är undantagna, då vill jag hemskt gärna få veta direktiven till juristerna för hur dessa undantag ska göras.

Det vore bra om undantagsfallen tydligt klargjordes för att lugna eventuellt oroliga föräldrar, släktingar och vänner som kanske har eller kan råka ta bilder på barnen inom den egna kretsen.

Permalänk | Anmäl #8 pr1vat3, 2009-11-15, 22:10

"...Att angripa det med i stort sett verkningslös filtrering och tittförbud, är delvis att dölja problemet, och delvis att göra det lätt för sig. Man tar en aspirin mot febern och huvudvärken, men behandlar inte cancern som ligger bakom. ..."

Marcus Fridholm - mästerligt uttryckt i en slående liknelse, verkligen... - tycker Josef B.

PS. Lite om barn och nätsex HÄR.

Permalänk | Anmäl #9 Josef Boberg, 2009-11-16, 13:32

Artikelförfattaren skriver: ”Verklighetens unga väljer öppet att publicera och göra nakenbilder på sig själva tillgängliga för andra.”

Men det är inte riktigt sant. ”Verklighetens unga” kan riskerna med publicering, t ex på nätet. Därför är det inte ens 10% av unga mellan 16 och 25 år som lagt ut ”sexiga bilder” av sig själva på internet. http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7917,00.html

Permalänk | Anmäl #10 Mia, 2009-11-16, 15:16

Här är länk till lagrådsremissen. www.regeringen.se/content/1/c6/13/46/35/4009ac06.pdf
I den finns det en diskussion om straffrihet. En utförligare diskussion finns i utredningen www.regeringen.se/content/1/c6/08/66/88/479d0b5d.pdf

Notera att ”nakenbilder” över huvud taget inte är förbjudna, eller föreslås vara förbjudna, det är endast ”pornografisk” bild av barn som är förbjuden. Förhoppningsvis har ni inga såna i era familjealbum...

Permalänk | Anmäl #11 Mia, 2009-11-16, 15:27

Nehej du Mia, referensen till dagens ungdomar var ett citat av Johanna Sjödins artikel. Jag hittade inget bättre sätt att markera det som sådant än kursiv stil -- nästa gång skall jag se till att vara tydligare.

Jag har ingen uppfattning om exakt hur stor del av de unga som publicerar sexbilder på sig själva. Jag konstaterar bara att även de tio procenten du påstår, är nio komma nittiofem procent fler än när jag var ungdom för ett par två och ett halvt decennier sedan.

Permalänk | Anmäl #12 Marcus Fridholm, 2009-11-17, 00:16

Sen undrar jag vad du menar med att läsa lagförslaget? Du påstår rent generellt att jag har fel både i hur det nya lagförslaget skall tolkas och hur den gamla lagen fungerar, men du pekar inte ut var jag har fel.

Nåväl, jag hårdrar resonemanget, vilket jag också skriver. Men vill du beslå mig med fel eller misstolkningar får du allt vara tydligare. Och ja, jag har läst lagförslaget.

Permalänk | Anmäl #13 Marcus Fridholm, 2009-11-17, 02:09