Skäl för att utrotning av hunger med undernäring bör bli hörnsten i svensk utvecklingspolitik

Inför mötet i Köpenhamn om klimatet diskuteras stöd till utvecklingsländerna. En grupp av 53 afrikanska länder kräver betydande belopp (Economist 5 september 2009). Den svenska regeringen beslöt 2008 att prioritera stöd för att minska negativa effekter av klimatförstöringen. Osäkerheten är stor om det stöd som bör och kan utgå. En viktig fråga i sammanhanget är i vilken mån svenskt bistånd med nuvarande mekanismer och internationellt regelverk skyddar redan sårbara befolkningsgrupper? Medvetenhet finns att biståndsresurser lätt missbrukas när centralt placerade eliter och deras prioriteringar styr resursfördelningen med liten insyn. Väl förberedda tvärsektoriella program är nödvändiga på distriktsnivå med inriktning att motverka hunger med undernäring. Indikatorer med precisa mål för att skydda geografiskt avgränsad sårbar befolkning bidrar till transparens, till mindre risk för korruption. Men prioriteringar och kapacitetsutveckling inom vårt bistånd för dessa typer av program är otillräckliga.

Svenskt bistånd utmärker sig inte i att vara inriktat på att minska fattigdom för utsatta grupper, där resultat av insatser bekräftas med transparenta statistiska metoder. Riksrevisionen i en just publicerad rapport kritiserar SIDA:s stöd för kapacitetsutveckling. I vilken mån vårt bistånd stärker den institutionella kapaciteten i mottagarländerna att nå fattigare grupper och minska deras hunger med undernäring förblir oklart.

Debatt artiklar 2009 har ifrågasatt effektiviteten i bistånd till u-länder. Forskare är oeniga om i vilken mån bistånd leder till ekonomisk tillväxt. Vi vet att bistånd är mer effektivt till de fattigaste länderna med begränsade egna finansiella resurser, när det är inriktat på att tillgodose faktiska behov hos den fattigare befolkningen, när precisa indikatorer för resultat används, när speciellt kvinnor på lokal nivå påverkar prioriteringar och själva kan bedöma resultat, när givar och mottagarländer rigoröst utvärderar resultat, när riktade insatser stärker mottagarlandets institutioner, förvaltning och civila samhälle.

Prioriteringar i givar- och mottagarländer i kombination med regelverk bidrar till att resursöverföringar i liten grad minskar fattigdom för redan sårbara befolkningsgrupper. Svenskt bistånd styrs alltmer av Paris deklarationens regelverk: brister i detta bidrar till att mottagarländerna inte uppnår FN:s millennium mål, speciellt att minska hunger med undernäring i Afrika söder om Sahara. Svagheterna i nuvarande system bör åtgärdas innan beslut tas om ytterligare stora resursöverföringar.

Parisdeklarationen, en internationell överenskommelse från 2005, söker minska mottagarlandets transaktionskostnader for bistånd och nå effektivare resursanvändning genom bättre redovisning av resultat. Men den betonar administrativa former för bistånd, metoder och aktiviteter, inte slutresultat (impact). OECD i sin utvärdering år 2008 av genomförandet fann obetydliga framsteg i redovisningen av bättre resultat. Det är inte troligt att flertalet länder i Afrika söder om Sahara når målen för bättre redovisning år 2010.

Deklarationens regelverk fasar ut projektstöd till förmån för generellt budgetstöd med "ägarskap" för mottagarlandet. Väl planerade tvärsektoriella program grundade på fattigare befolkningsgruppers faktiska behov, där lösningar skapas genom att den lokala befolkningen speciellt kvinnor, deltar och väljer relevanta indikatorer för slutresultat driver framsteg. Men deklarationen gav inga riktlinjer för finansiering av denna typ av program. Den villkorade inte att - samtidigt med övergång till högre andel budgetstöd - finansieringen borde öka av program med precisa mäl för bättre levnadsvillkor for fattigare grupper, den ställde inte heller krav att betydande tekniskt stöd är förutsättning för att stärka mottagarlandets förvaltningskapacitet, speciellt på lokal nivå.

Deklarationen förblir ett svagt instrument för att driva och uppnå mätbara resultat i fattigdomsminskning. Den refererar inte till FN:s millennium mål för icke monetär fattigdom, vilka avspeglar insikten att ekonomisk tillväxt och marknadsekonomiskt stöd inte räcker för att avhjälpa fattigdomens strukturella orsaker. Deklarationens indikatorer inkluderar inte stöd för tvärsektoriella program på distriktsnivå för att stödja kvinnors sociala och ekonomiska status och för att minska undernäringen för de svagaste grupperna, kvinnor och barn. Den preciserade inte relevanta indikatorer med incitament för partnerländerna vilka kunde ha drivit bättre framsteg.

Få millenniummål kommer att nås i Afrika söder om Sahara. Speciellt målen att från 1990 till 2015 minska dödligheten för barn (mål 4) och mödrar (mål 5) med 75 % och att halvera barns undernutrition (mål 1). Undernäring orsakar mer än en tredjedel av all dödlighet för barn, den hämmar framtida BNP tillväxt i redan fattiga länder. Underviktiga barn är normalt utsatta för enstaka episoder av brist på föda och infektioner. Återkommande brist på föda och infektioner medför att barn inte växer normalt för sin ålder, ett tecken på kronisk undernäring.

Undernäring är högst bland fattiga befolkningsgrupper; den följer av otillräcklig föda, vitaminer och näringsämnen, låg social och ekonomisk status för kvinnor, frekventa förlossningar, liten kunskap  om hygien, om vikten av exklusiv amning de första sex månaderna, av rent dricksvatten och sanitär standard . Bristande tillgång till primär sjukvård bidrar. Situationen för sårbara grupper har förvärrats genom höga matpriser, finanskris med lågkonjunkture medför mindre privata och offentliga transfereringar.

I fattigare områden på landsbygden i Afrikanska länder är det vanligt att halva antalet barn är krympta till växten för sin ålder; mödrar utan kunskap ser inte att barnet är kroniskt undernärt. De vet inte tillräckligt om orsaker, symptom, risker och lösningar. De vet inte att det finns en kort tidsfrist, "ett gyllene tillfälle": får barnet bättre näring och skydd mot infektioner inom de första 24 månaderna, motverkas kronisk undernäring med permanent skada på barnets kognitiva funktioner, hälsa och utveckling. Kronisk undernäring som inte åtgärdas inom denna tid medför sämre skolgång och lägre produktivitet som vuxen individ.   Fattigdom överförs till nästa generation.

Forskare har vetenskapligt bekräftat åtgärder vilka effektivt minskar undernäring för barn och kvinnor och därmed minskar dödlighet i infektionssjukdomar (Lancet 2008) . Tidskriften i en ledare har kritiserat bristen på ledning inom det internationella biståndssystemet. Biståndsgivare som Sverige och EU kommissionen med samverkande civila organisationer avsätter obetydliga resurser inriktade på att minska undernutrition. Biståndsorgan ger mathjälp och stöder jordbruks produktion. Men när nutrition för fattigare grupper av kvinnor och barn vare sig undersöks eller prioriteras, förblir dessa insatser otillräckliga.

Regeringen publicerade i maj 2009 sin utvärdering av det svenska biståndet. Behovet av minskad undernäring diskuteras inte trots att det ingår i millenniummål 1. Föreslagna prioriteringar för bilateralt bistånd i regeringens utvärdering omfattar inte stöd för att minska barns undernäring. Uppdragsbeskrivningen för SIDA:s pågående utredning hur kvinnor bättre skall kunna stödjas inom jordbrukssektorn refererar inte till att barns grad av undernäring avspeglar kvinnans sociala och ekonomiska status och även i vilken mån sektoriella program samverkar eller inte. Tillräcklig föda för hela hushållet är endast ett av flera villkor för bättre nutrition och levnadsstandard.

Politiker med stöd inom svensk biståndsförvaltning tycks se undernäring som en perifer fråga som eventuellt kan skötas genom humanitärt bistånd. Verkligheten är annorlunda. Sverige har de senaste åren stött nio länder i Afrika med betydande bistånd (Burkina Faso, Etiopien, Kenya, Mali, Mocambique, Rwanda, Tanzania, Uganda och Zambia). Alla dessa länder har gjort otillräckliga  framsteg för att sannolikt kunna nå milleniummålet att halvera andelen underviktiga barn år 2015 (Unicef 2009). I samtliga dessa länder är frekvensen av kroniskt undernärda barn (stunted) avsevärt högre än den för underviktiga barn. I Zambia med drygt 20 år av svenskt bistånd till jordbrukssektorn har andelen kroniskt undernärda barn på nationell nivå nått 50 %, jämfört med en 20 % andel för underviktiga barn. Svenskt bistånd med samverkande organisationer behöver uutveckla former och mekanismer för fungerande tvärsektoriella program. Det är svårt att acceptera ett svenskt bistånd som inte aktivt motverkar den permanenta skada som kronisk undernäring medför för barns kognitiva förmåga och utveckling till vuxen individ i redan fattiga länder.

En internationell hunger kommission (The Hunger Task Force) presenterade 2008 sin rapport till den irländska regeringen. Kommissionen anser att Irland som nation inte kan tolerera att fortsatt hunger och undernäring drabbar miljoner människor med övervägande andel av kvinnor och barn. Tekniska lösningar finns: det är en fråga om politiska prioriteringar. Rapporten rekommenderar regeringen att utrotning av hunger med undernäring blir en hörnsten inom Irlands utvecklingsprogram och dess utrikespolitik. Kommissionen rekommenderar att Irland anslår 20 % av sitt totala bistånd för stöd till att minska och utrota hunger med undernäring och att detta mål uppnås 2012. En institutionell struktur i mottagarländerna bör skapas för multisektoriella strategier. Resurser bör avsättas för att:

1) Öka produktiviteten inom afrikanskt jordbruk med tonvikt på kvinnorna som svarar för 80 % av matvaruproduktionen i flertalet u-länder;
2) Stödja målinriktade insatser för att minska undernäring för mödrar och barn;
3) Stödja förändringar för bättre ledarskap på nationell och internationell nivå så att regeringar tar sitt ansvar för att minska hunger och undernäring;
4) Öka antalet nutritions kunniga experter speciellt på lokal nivå;
5) Stärka sambandet mellan stöd för jordbruks insatser och bättre nutrition; och
6) Bidra till politiskt och organisatoriskt ledarskap för tvärsektoriella insatser
Kommissionen rekommenderar att Irland tillsätter en ledare ansvarig för att rekommendationerna följs upp inom irländsk förvaltning och av frivilliga organisationer.

Inriktning på att minska frekvensen av undernärda barn i Afrika söder om Sahara med program på distriktsnivå kan minska dominansen för utbetalningsstyrt bistånd. Med transparenta mål, följer större möjlighet för lokal befolkning att påverka att tvärsektoriella insatser möter egentliga behov. Kontinuerligt fallande frekvens av undernärda barn på lokal nivå indikerar att sektoriella program  kompletterar varandra i att möta lokala behov (vattenförsörjning, jordbruksrådgivning med nutrition, utbildning för ledarskap inom kvinnoorganisationer på bynivå, etc.).

Styrelsen för den Internationella Fonden för Jordbruksutveckling (IFAD) beslöt år 2003 att organisationen skulle använda barns undernutrition som en indikator för resultat av fattigdomsbekämpning. Sverige har anledning att följa rekommendationerna från den Irländska Hungerkommissionen och IFAD:s styrelse och medverka till att Parisdeklarationens regelverk reformeras. Ett omprioriterat svenskt bistånd i linje med den irländska hungerkommissionens riktlinjer skulle medföra att transfereringar för att motverka skadliga effekter av klimatförsämring blir  meningsfulla.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/14041

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

http://www.saborizante.com/2008/11/15/vuelve-la-compania-de-danza-espira...

Permalänk | Anmäl #4 laiji, 2010-07-22, 07:19

longed free, Cartier jewelry powerhouse to prove your Links of London Sweetie Jewelry allow fairness besides sound wholesale fashion silver jewelry on your acquiesce instance. wholesale silver jewelry Who wouldn't want to fashion silver jewelry procreate themselves being kings Links of London jewelry further queens of the fashion jewelry road, the visions of fine fashion jewelry accomplish independence that would silver jewelry opposed intimidate uncounted of wholesale silver jewelry us? (normal) In summing reinforcing verit

Permalänk | Anmäl #5 laiji, 2010-07-22, 07:19

It will be another great record fir the team. Consider more similar trials when you are moving it right.
discount bathroom vanities

Permalänk | Anmäl #7 LimaBlunn, 2010-08-10, 18:27