Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Lagen om orsak och verkan


Lagen om orsak och verkan säger att saker endast kan agera i enlighet med sin natur. Lagen om orsak och verkan, innebär att vi kan leva. Tack vare att vi kan räkna med hur saker kommer att uppföra sig, kan vi handskas med verkligheten, om bara vi använder våra respektiva förnuft, för att ta reda på sakers natur.


Om författaren

Jag är objektivist. Eftersom jag tror på denna, rationella filosofi, tror jag att verkligheten är kausal, d.v.s. att den lyder under lagen om orsak och verkan. Så jag känner mig lugn, när jag stiger upp på morgonen. Jag vet att det inte, utan någon orsak, har uppstått ett hål i golvet bredvid min säng under natten, så att jag ramlar ner i våningen under mig. Och jag vet att jag kan räkna med gravitationen, så att jag inte kommer att slungas iväg ut i rymden när jag går till jobbet. O.s.v.

Hur vet du att om du håller en sten i handen, och släpper den, så kommer den att ramla ner till marken? Hur vet du att den inte i stället kommer att flyga iväg ut i rymden, eller att den inte i stället kommer att börja sjunga God Save the Queen?

Att du kan veta hur stenen kommer att uppföra sig beror ytterst på ett filosofiskt axiom, som heter "lagen om orsak och verkan". Denna lag, som är ett axiom, säger att varje sak endast kan agera i enlighet med sin natur. Och det betyder att varje sak, som t.ex. en sten, ett glas vatten, en tändsticka, en människa o.s.v. under samma omständigheter, endast kan göra en sak, nämligen handla i enlighet med sin natur. Så om du håller i en sten och släpper den, kan den, under normala omständigheter, bara falla till marken. Men om det blåser orkanvindar, kanske stenen kan blåsa iväg en bra bit innan den träffar marken. Och om det är riktigt varmt, som t.ex. i eldklotet från en exploderande atombomb, kanske stenen smälter innan den når marken. Om omständigheterna är annorlunda, kommer något annorlunda att hända.

Lagen om orsak och verkan är en korollär till identitetslagen (se även min artikel här på Newsmill "Identitetslagen" http://www.newsmill.se/artikel/2009/10/25/identitetslagen ). Eftersom en sak är det den är, d.v.s. eftersom den har en specifik natur, d.v.s. eftersom den är *en* sak, och inte en annan, kan den bara agera på ett sätt, det sätt som dess´ natur tillåter den att göra. En sten kan inte agera som en människa, och t.ex. börja sjunga God Save the Queen, därför att den är just en sten, och inte en människa. Den har inte en människas egenskaper, som t.ex. lungor, ett stämband, en tunga o.s.v. Så hur skulle den kunna sjunga?

Lagen om orsak och verkan säger att orsaken till varje händelse som inträffar i verkligheten är entiteten som agerar. Det är *inte* så att en händelse orsakar en annan händelse. Det är entiteten som orsakar händelsen. Om du puttar på en biljardkula på rätt sätt, kommer den att träffa en annan biljardkula, och ha som följd att denna kula ramlar ner i hålet i biljardbordet. Men om du puttar på en såpbubbla som ligger på biljardbordet, kommer *inte* samma sak att hända, eftersom såpbubblans natur inte tillåter den att göra samma saker som en biljardkula.

Samma händelse kan ge upphov till vitt skilda effekter, om entiteterna som är inblandade är olika. Så om du släpper en brinnande tändsticka ner i en hink vatten, kommer tändstickan att slockna. Men om du släpper en brinnande tändsticka ner i en hink bensin, kommer något väldigt annorlunda att hända! Därför att bensinens natur är annorlunda än vattnets natur.

Lagen om orsak och verkan kan inte bevisas "vetenskapligt". Därför att den är ett axiom. Det innebär att den är en *förutsättning* för att det skall finnas sådana saker som bevis. Om vi inte kunde räkna med att saker uppförde sig på ett visst sätt, skulle vi inte kunna bevisa någonting alls. Vi skulle t.ex. inte kunna bevisa att solen kommer att gå upp i morgon, om lagen om orsak och verkan inte gällde, och jorden därför helt plötsligen, utan orsak, skulle kunna sluta upp med att snurra under natten.

Eftersom lagen och verkan är ett axiom, är den uppenbar i våra varseblivningar. Människor upptäcker lagen om orsak och verkan, när de är små barn. Barnet puttar t.ex. på en boll, och bollen rullar iväg. Barnet tänker, fast antagligen inte i ord - "*Jag* fick bollen att rulla, genom att putta på den. Jag orsakade bollens rullande." Senare i sin utveckling upptäcker barnet att allt som sker i verkligheten har en orsak, och att orsaken är de inblandade entiteternas natur.

Jag skrev ovan att alla saker, inklusive även människor, bara kan agera på ett sätt, under givna omständigheter. Men stämmer det? Kan inte människor, i en viss situation, handla på olika sätt? Om min hustru frågar mig - "Kom du ihåg att boka tvättstugan?" - skulle jag inte likaväl kunna ljuga, som säga sanningen till henne? Är inte människor ett undantag från lagen om orsak och verkan, i och med att de har fri vilja?

Nej, människor kan i en given situation endast göra *en* sak, och den är att *välja*. Hur jag än gör, kan jag inte undvika att *välja* vad jag skall göra, när min hustru frågar mig om jag har bokat tvättstugan. Det finns många olika saker jag kan välja att göra, t.ex. tala sanningen, ljuga, tiga, springa iväg o.s.v. Men vad jag än gör måste jag välja. Därför att det ligger i min natur som människa att jag har fri vilja.

Fri vilja är ett specialfall av kausalitet. Ett val är en primär orsak. Ett val orsakas inte av tidigare händelser. Det är inte så att saker som jag har varit med om tidigare i mitt liv *bestämmer* vad jag skall göra när min hustru frågar mig om jag har bokat tvättstugan. T.ex. oavsett hur många gånger jag har talat sanningen tidigare i mitt liv, *kan* jag välja att ljuga nu. Det betyder inte att ett val saknar orsak. Det är den som väljer som är orsaken till valet. Det är inte slumpen som avgör om jag väljer att ljuga eller tala sanning när min hustru frågar mig om jag har bokat tvättstugan. Det är *jag* som avgör. Jag är orsaken. Jag avgör huruvida jag ljuger eller talar sanningen. Genom att välja.

Det finns bara två sorters kausalitet i universum. Deterministisk kausalitet och fri vilja. Endast förnuftsvarelser har fri vilja. Alla andra entiteter, t.ex. stenar, floder, stjärnor, blommor, hundar o.s.v. handlar deterministiskt. Determinismen är en filosofisk irrlära som går ut på att människor är likadana som alla andra entiteter, och därför är lika determinerade, d.v.s. utan val, som stenar, floder o.s.v. Determinismen är en "ovetenskaplig" idé, därför att den strider mot våra observationer av människor. Det är ju uppenbart, om man är ärlig, att människor fattar val. Om människor inte hade fri vilja, då skulle en vetenskapsman, om bara han hade tillräckligt med information, kunna förutse huruvida jag kommer att tala sanning eller ljuga, nästa gång min hustru frågar mig om jag har bokat tvättstugan. (Om det finns några andra förnuftsvarelser i universum, förutom människan, måste de ha fri vilja också, därför att fri vilja ligger i förnuftets natur).

Men att det inte går att förutse hur en människa kommer att välja, det betyder inte att *indeterminismen* är sann. Indeterminismen är den filosofiska irrläran att universum präglas av slumpmässighet, d.v.s. att en entitet kan i en viss situation göra olika saker. Men hur skulle en entitet kunna göra två olika saker, under samma omständigheter? En biljardboll har bara *en* natur, inte två, så vad inom biljardbollen skulle kunna möjliggöra för den att rulla till vänster likaväl som till höger, när någon sätter den i rullning?

Att indeterminismen är en filosofisk irrlära, innebär att de moderna kvantfysikerna inte kan ha rätt. *Alla* entiteter, oavsett hur små de än är, har bara en specifik natur. Varje entitet, även mikroskopiska elementärpartiklar, kan bara agera i enlighet med *en* natur, den de har. Varje sak, även den minsta elementärpartikeln, kan endast agera på ett sätt, under givna omständigheter. Så en elektron kan endast befinna sig på en plats i ett givet ögonblick. Den kan inte finnas på två platser samtidigt. Universum är inte ett slumpmässigt tärningsspel, som Einstein uttryckte det.

Tack vare att lagen om orsak och verkan gäller, kan vi leva. Vi vet att maten i kylskåpet inte kommer att ha försvunnit in i tomma luften medan vi sov, så vi kan lugnt räkna med att kunna äta frukost när vi stiger upp. Och vi vet att vatten, inte bensin eller Coca-Cola, kommer att sprutas på oss när vi duschar. Och vi vet att kaffevattnet kommer att koka, inte frysa till is, när vi sätter det på värmeplattan. O.s.v. Verkligheten är vetbar, därför att lagen om orsak och verkan gäller. Därför kan vi behärska verkligheten, om bara vi använder vårt förnuft för att ta reda på entiteternas natur.

 

 

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/13800

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag vill bara i min oförskämdhet och nonchalans meddela att jag ej läst din artikel Henrik - endast det översta som börjar med *Lagen* och som slutar med *natur.*

Permalänk | Anmäl #1 Marianne Johansson, 2009-11-15, 11:38

Henrik, dina filosofiska resonemang är både förenklade och förlegade. Indikationer på detta hittar vi till exempel inom modern fysik och inom modern hjärnforskning.

Experimentdata inom modern fysik utmanar utan tvekan traditionella antaganden om kausalitet. Verkligheten i elementarpartiklarnas värld är betydligt mer komplicerad än att de kan beskrivas i vardagliga termer. Du borde läsa på lite här.

Vidare indikerar experimentdata inom modern hjärnforskning att hjärnan redan tagit sitt beslut innan man blir medveten om det. Detta implicerar att fri vilja är en illusion, en upplevelse som vi erfar, men som saknar kausal påverkan.

Man måste skilja på "jaget", som är en illusion om en fri agent, och "miget", som är vad som verkligen existerar, det vill säga kroppen inklusive hjärnan.

"Miget" agerar helt deterministiskt i enlighet med arv och miljö (såväl historisk som aktuell miljö).

Vore det möjligt att känna samtliga parametrar som påverkar "miget" skulle det vara möjligt att förutsäga hur en person kommer att handla i varje ögonblick.

Människors, och även schimpansers, hjärnverksamhet ("miget") ger av någon anledning, fortfarande oklart varför, upphov till illusionen av ett "jag". Som varandes en illusion kan "jaget" dock aldrig vara en agent; "jaget" är bara en spegel av en underliggande fysisk neural verklighet.

Man kan undra över varför "jag"-upplevelsen överhuvudtaget finns, allt som sker i världen skulle ju i enlighet med ovanstående resonemang ske ändå, även om ingen människa eller schimpans någonsin upplevde ett "jag". Ett tänkbart svar är att vissa sorters hjärnprocesser helt enkelt ger upphov till "jag"-upplevelser, punkt slut.

Det är inte otänkbart att även andra processer än biologiska hjärnor kan ha en "jag"-upplevelse. Komplicerade artificiella system skulle mycket väl kunna ha det. Framtiden får utvisa.

Experimentella resultat kommer alltid att utmana befintliga filosofiska föreställningar. Vi har inte koll på allt här i världen.

Permalänk | Anmäl #2 Joakim, 2009-11-15, 16:00


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.