Som anställd tjänar du mest med kollektivavtal

Arbetsmarknadens parter skapar stor konsumentnytta på pensionsområdet!

Medarbetare på företag med kollektivavtal kan räkna med betydligt bättre pensions- och försäkringsvillkor än anställda hos företag utan sådant avtal. Tyvärr känner speciellt unga anställda långt ifrån alltid till hur viktigt kollektivavtalet är för den sociala tryggheten och den framtida pensionen. En färsk undersökning som Alecta låtit genomföra visar att bland förvärvsarbetande 18-30 åringar är det nästan 20 procent som inte vet om den egna arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte. Bland de i åldersgruppen 46 år och äldre är det dock endast 4 procent som inte känner till om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte.

Mycket tyder alltså på att många unga arbetssökande inte frågar en tilltänkt arbetsgivare om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Kanske vill man inte verka krånglig men det är en ytterst normal fråga som varje arbetsgivare måste räkna med att få.

En viktig anledning till att det är fördelaktigt att i första hand försöka välja en arbetsgivare som har kollektivavtal är att man som anställd vet att det då finns tjänstepensioner och andra viktiga försäkringar. Det går visserligen att ibland individuellt förhandla sig till en tjänstepension men kollektivavtalad tjänstepension ger mer pension för de pengar som betalas in! Det beror på att de avgifter som tas ut av de olika försäkringsbolagen oftast är mycket lägre i de kollektivavtalade lösningar som upphandlats jämfört med de alternativ som står till buds för privatpersoner som sparar själva och de företag som tecknar egna tjänstepensionsförsäkringar för sina anställda utan att dessa är kollektivavtalade.

Det nu pågående pensionsvalet för privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO) är ett exempel på hur försäkringsbolagen, av arbetsmarknadens parter, tvingats pressa sina priser rejält vilket givetvis gynnar de anställda som omfattas eftersom pensionen blir högre när avgifterna blir lägre.

Det viktigaste för alla är förstås att få så hög avkastning som möjligt på de sparade tjänstepensionspengarna. Då kan det vara naturligt att fokus hamnar på hur hög avkastningen blir. Men ser man till avkastningen räknat på fyrtio år är skillnaderna mellan olika placerares resultat väldigt små. Så är det dock inte med avgifterna!

Här kommer ett exempel. Två ganska lika personer, vi kan kalla dem Petra och Sofia som båda idag är 25 år och tjänar 23 000 kronor per månad. De är bägge privatanställda och har samma löneutveckling fram till pensionen x).

Petra har kollektivavtal och upphandlad tjänstepension (Avtalspension SAF - LO) med låga avgifter. Sofia jobbar hos en arbetsgivare som inte har kollektivavtal. Hon har lyckats förhandla till sig samma storlek på inbetalningen till pensionen som Petra har rätt till enligt kollektivavtalet. Bägge får 6,5 procents årlig avkastning på sina pengar.

När pensionsdagen randas har Petra 1 371 000 kronor i pensionskapital medan Sofia endast har 870 000 kronor. Eftersom pensionskapitlet sedan ska portioneras ut i form av en månadspension får Petra givetvis en avsevärt högre pension än Sofia. Skillnaden består i huvudsak i att i Petras fall har pensionsförvaltaren tagit mer betalt under de fyrtio åren i arbetslivet som inbetalningar ägt rum.

Skulle det vara så illa att Sofia inte alls lyckas i sina förhandlingar med arbetsgivaren får hon förstås ingen tjänstepension alls.

Exemplet visar att förekomsten av kollektivavtal är något som betyder mycket för individens privatekonomi som pensionär. Det visar också att avgifterna har en avgörande betydelse för den framtida pensionens storlek. Mitt tips är därför att i första hand försöka få jobb hos en arbetsgivare där det finns kollektivavtal.

Ibland kan man i debatten höra att det går att åstadkomma lika bra eller och till och med bättre försäkringar och pensioner utan att arbetsgivaren har kollektivavtal. När man skärskådar dessa påståenden stämmer de nästan aldrig. En stor anledning till detta är just det faktum att även om arbetsgivaren betalar in lika mycket pengar till tjänstepensionen som om kollektivavtal hade funnits så blir pensionen mycket lägre eftersom de avgifter som försäkringsbolagen tar ut för individuella tjänstepensionslösningar oftast är mycket högre än i upphandlade kollektivavtalade tjänstepensioner. Den som är anställd på ett företag utan kollektivavtal kan dock naturligtvis be sin arbetsgivare att betala in mer till tjänstepensionen. För det stora flertalet är dock sannolikheten för att ha framgång i en sådan förhandling mycket liten.

Samtidigt är det mycket mer som behöver komma upp till förhandling för den som jobbar hos en arbetsgivare som inte är kollektivavtalsbunden. För att matcha kollektivavtalets förmåner räcker det inte att ha lyckats förhandla sig till en riktigt bra nivå på tjänstepensionsinbetalningen.

Man bör också förhandla om vad som händer med pensionsinbetalningen vid eventuell föräldraledighet. På arbetsplatser utan kollektivavtal är det vanliga att tjänstepensionsinbetalningarna upphör under den här tiden vilket kan kosta mycket pengar senare i livet i form av lägre pension. Det är därför en god idé att försöka få inskrivet i sitt anställningskontrakt att pensionspremier och andra försäkringar betalas in under föräldraledighet. Samtidigt är det svårt att som arbetssökande ta upp en sådan här sak till enskild förhandling eftersom man kan ha anledning att tro att det påverkar möjligheterna att få det sökta jobbet. Arbetsdomstolen har också nyligen i en dom slagit fast att arbetsgivare inte är skyldiga att göra tjänstepensionsinbetalningar under föräldraledighetstid om inte detta särskilt avtalats mellan den anställde och hennes arbetsgivare. De flesta som arbetar hos arbetsgivare som har kollektivavtal kan dock känna sig lugna på den här punkten.

En annan sak som är viktigt att reglera är vad som händer med tjänstepensionsinbetalningen vid sjukskrivning/sjukersättning. Oftast finns en premiebefrielseförsäkring som tar över pensionsinbetalningen i ett sådant läge men den träder i kraft först efter 3 månaders sjukskrivning. Ibland är det inte heller säkert att en sådan här premiebefrielseförsäkring beviljas fullt ut i en individuell lösning eftersom det förekommer hälsoprövning som gör att försäkringen kan avslås. Detta leder till att den anställde då går miste om inbetalningar till sin tjänstepension under sjukskrivning/sjukersättning. För en person med många år kvar till pensioneringen får missade tjänstepensionsinbetalningar förödande konsekvenser för den framtida pensionen. Har arbetsgivaren kollektivavtalade tjänstepensioner sker dock alltid inbetalning av tjänstepensionspremier under sjukskrivningstid och även vid eventuell sjukersättning.

Ett annat mycket viktigt försäkringsskydd som arbetsmarknadens parter avtalat om i kollektivavtal är det sjukförsäkringsskydd som kompletterar den ersättning som Försäkringskassan betalar ut vid sjukskrivning och eventuell sjukersättning. Detta är dåligt känt men spelar en stor roll för långtidssjuka personer. Som exempel kan nämnas att en privatanställd tjänsteman som jobbar hos en arbetsgivare med kollektivavtal och som har en månadslön på 32 000 kronor per månad utöver sjukpenningen från Försäkringskassan får en ersättning på 7 400 kronor i månaden mellan sjukdag 15 och 90 och 6 434 kronor per månad mellan sjukdag 91 och 360. Om sjukskrivningen varar längre än 360 dagar sjunker beloppet till 3 759 kronor per månad. I händelse av att Försäkringskassan beviljar sjukersättning ökar dock det kollektivavtalade beloppet till 7 772 kronor per månad och betalas sedan varje månad ända fram till 65 års ålder.

Det betyder att den person som inte omfattas av kollektivavtal även på detta område bör ha en individuell förhandling med sin arbetsgivare om man vill ha lika bra försäkringsskydd som kollegor som jobbar hos arbetsgivare med kollektivavtal. Först och främst gäller det att få inskrivet i anställningsavtalet att arbetsgivaren ur sin egen kassa ska betala löneutfyllnad mellan sjukdag 15 och 90. Sedan gäller det att få arbetsgivaren att teckna en sjukförsäkring som betalas ut när sjukskrivningen varat i 3 månader. Problemet är dock att även om arbetsgivaren är välvilligt inställd till detta så krävs oftast även på detta område en godkänd hälsoprövning för att försäkringsbolaget ska bevilja en sjukförsäkring. Den som till exempel tidigare sökt läkare för rygg- eller nackproblem kan få undantag för dessa åkommor eller till och med avslag på sin ansökan om sjukförsäkring.

Även kompletterande arbetsskadeförsäkring och livförsäkring bör diskuteras för den som har en arbetsgivare som saknar kollektivavtal. Sådana försäkringar finns nämligen alltid hos arbetsgivare som har kollektivavtal. Det kan också finnas skäl att redan vid anställningstillfället diskutera vilken omställningsförsäkring arbetsgivaren är villig att ge i händelse av att arbetsbrist uppstår.

Ovanstående visar att det är mycket svårt - näst intill omöjligt - för de flesta löntagare att på egen hand förhandla till sig samma försäkrings- och pensionsskydd som finns hos arbetsgivare med kollektivavtal. Man ska också komma ihåg att en majoritet av landets arbetsgivare tycker att kollektivavtal är ett bra sätt att reglera pensions- och försäkringsvillkor eftersom varje enskild arbetsgivare ofta tycker att det är svårt att förhandla med varje medarbetare om detta själv. Slutligen kan man konstatera att arbetsmarknadens parter skapat en stor konsumentnytta på pensions- och försäkringsområdet!

x)Den årliga löneutvecklingen har prognostiserats till:

3,6 procent mellan 25 och 44 år, 2,0 procent mellan 45 och 54 år samt
1,5 procent från och med 55 års ålder.

Petra har valt en traditionell pensionsförsäkring hos ett typiskt pensionsbolag som upphandlats inom Avtalspension SAF-LO och Sofia har en fondförsäkring i form av en blandfond hos ett typiskt fondförsäkringsbolag.

Eva Adolphson (3 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/13741

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är alltid av intresse att fundera över varför såväl fack som arbetsgivare av viss storlek tenderar att älska kollektivavtalsbaserade system.

Jag har agerat arbetsgivare i ett antal länder - Sverige, USA, en kort period i Japan, och i Tyskland. Min erfarenhet av dessa olika länder, vad gäller just skillnader m a p kollektivavtal, är att om du som arbetstagare är någorlunda duktig, så är din situation, såväl rättsligt (faktiskt) som lönemässigt, bättre utan kollektivavtal.

Varför? Jo, i Sverge, exempelvis, är lagen skriven på ett sätt som gör dig i princip helt rättslös, i det fall facket och arbetsgivaren har kommit överens via kollektivavtalets regler kring förhandling om att just du skall förlora jobbet. Detta är inte fallet i exempelvis USA, där du som individ alltid kan göra gällande att du av någon anledning har förfördelats vid en uppsägning.

För mig som arbetsgivare så är kollektivavtalen gudsända - det räcker att jag förhandlar med facket, ger facket några munsbitar av det de vill ha, de ger mig vad jag vill ha, och därefter kan jag på ett bräde avskeda det antal jag vill (och som företaget naturligtvis behöver bli av med - ingen gynnas av att företaget går under), utan risk, och det är det viktiga, för att någon anställd i efterhand skall kunna göra rättsak av det.

Detta kan ju anses effektivt och bra, men för dig som anställd så är systemet en katastrof. Du kan inte göra gällande någonting, du är "kollektiviserad" och har, under förutsättning att förhandlingen skötts enligt lagens och avtalets ramverk, i princip ingen möjlighet att göra din röst hörd, Du är rättslös.

Att facket gillar detta är självklart (det ger facket makt och en möjlighet att framstå som att de är nödvändiga och aktiva), och att arbetsgivare i de större företagen gillar det är också självklart. Du som individ bör dock fundera en gång till. Fack och arbetsgivare existerar för sin egen existens, inte för din. Att höra dessa fackliga företrädare utlåta sig om kollektivavtalets fantastiska företräden, är litet som att höra lejonet prata positivt om hållning av lamm i en hage - det underlättar för lejonet och skapar mat för dagen för denne, men för lammen vete det sjutton om det är en bra lösning, känslan av kollektiv trygghet i hagen är en fiktion.

Jag håller dock med om att om du vet med dig att du är lågpresterande i förhållande till dina arbetskamrater, då fyller kollektivavtalet en funktion. För alla övriga dock, mellan- till högpresterande, är kollektivavtalet i händelse av att företaget går dåligt, en utomordentligt usel lösning. Du skulle, precis som dina kamrater i exempelvis USA relativt sett klara dig bättre utan kollektivavtal (det är dyrt att säga upp personal i USA, särskilt de som är efterfrågade).

Å andra sidan, så kanske det är ok att du som presterar hyfsat indirekt via kollektivavtalet rent rättsligt och ekonomiskt subventionerar de som har litet sämre förutsättningar. Tycker du det, så är det inga problem, självfallet, men den subventioneringen kanske hellre bör gå över skattsedeln.

Permalänk | Anmäl #1 Gunnar, 2009-11-07, 08:47

TAck Gunnar, oerhört bra skrivet!

Permalänk | Anmäl #2 pbn, 2009-11-07, 10:48

dified bikini Rado Integral watches wax, is similar to Cartier Pasha Pasha C Steel Mens W31043M7-1759 the bikini style. It discount watches removes more hair than cheap A Lange & Sohne 1815 watches a regular bikini wax, Omega Speedmaster Reduced watches for sale l Montblanc 36057 Profile Lady Elegance Womens-3906 high quality watches omega wathces Raymond Weil RW Sport RW Sport Mens 8200-SR1-20001-3540 high quality watches

Permalänk | Anmäl #3 zhuzhu, 2010-07-22, 05:49