Ljuger Guillou om sin värnpliktstjänstgöring?

Jag är helt övertygad om att jag läst om det här tidigare. Om det var av Guillous egen hand eller av någon annans kommer jag inte ihåg, men tror att det var det första.

Jan Guillou inställde sig enligt den beskrivningen någonstans för tjänsgöring. Beskrivningen är målande, om den nu stämmer och är korrekt, om hur han upprepade gånger vid inryckningen och dagarna därefter påpekar att han är fransk medborgare. Befälen negligerar dock detta. Efter ett par, tre eller kanske fyra veckor så tar det emellertid skruv och han inkallas till något befäl varefter han hemförlovas. Kan det har varit så att han då hade skrivit en artikel om det som publicerades eller skulle publiceras? Kommer inte ihåg, men det var något speciellt som gjorde de högre befälen uppmärksamma på misstaget.

Så långt den här historien nyu kan vara korrekt, så uppfattar iaf jag det som en grov överdrift (i vanlig Guillou-anda?) att under de omständigheterna hävda att han fullgjort "en stor del av min värnplikt". Det var såvitt jag vet bara fråga om några veckor. Man kan iofs säga att det då inte är fel att hävda "en stor del av min värnplikt", men uppgiften är grovt missvisande. Han ryckte ut nästan lika fort som han ryckte in.

Han gjorde senare en historia av att han efter det att han blivit svensk medborgare inte fick göra sin (försenade) värnplikt. I det fallet var det nog ett kustjägarförband som var aktuellt. Tror jag.

Jag måste plocka fram boken 'Det stora avslöhandet' från bokhyllan och se om det finns några mer precisa uppgifter där, i boken elleri förord/efterord.

I vilket fall så ville jag bara lämna denna minnesbeskrivning som en ev hjälp i efterforskningarna.

Stort tack för upplysningarna, Stefan!

I Krigsarkivet saknas som sagt uppgifter om att Guillou skulle ha varit inkallad. Men det kan ha funnits brister i det manuella inkallelsesystem som användes på 60- och 70-talet, brister som gör att Guillous version ändå kan vara sann. Vi får se om han träder fram och kommenterar. Men han verkar inte gilla Newsmill -- enligt Guillou en "förtalssajt" och ingen "riktig" tidning -- så chansen är väl liten.

Enligt 1977 års grundutbildningskort var han uttagen till maskinman ("flygvärdinna" och allt-i-allo på dåtidens 200-båtar bl.a.), men det är ingen kustjägarbefattning.

Jag spyr om jag läser en artikel till om Guillou. Kvoten är täckt för årtionden framåt.

Haha!. Det är väl som med GWB:s sista del av tjänstgöringen i sin alternativa militärtjänst. Det utlystes belöningar till de som kunde intyga att de tjänstgjort med GWB, men ingen trädde fram, trots löftet om belöning.

Om den här numera mindre trovärdiga figuren gjort värnpliten eller inte borde väl inte vara så svårt att få svar på. Heller inte var han i så fall gjorde den.

Om han gjort den på det vis han säger så borde det finnas några befäl kvar i livet som kan bekräfta saken och i alla fall några "lumparkompisar" som i så fall borde kunna bekräfta om det är sant det han säger.

Om det inte kryper fram en enda som från en position där vederbörande fanns nära Guillou kan bekräfta Guillous påståenden finns det all anledning att dra slutsatsen att det han säger är ren lögn. För övrigt borde det väl vara möjligt att från försvarets register ta reda på vilka Guillou gjorde sin tjänstgöring tillsammans med och ställa en direkt fråga till dessa. Svårare än så borde det inte vara att få reda på sanningen.

Jag själv var amiral i den schweiziska marinen, på en av deras hangarfartyg. Innan de upptäckte att jag var svensk medborgare. Jag har alla dokumenten på vinden. Tomtar på loftet också har jag också. Fartyget som jag kommenderade hette James B Stockdale. Jag kallade det James Bond bara. Vi var med och letade efter Gotland utanför San Diego. Jag visste hela tiden att Gotland ligger mellan Sverige och Baltikum, men sa inget. Så där gick vi bet, annars hade det varit ett riktigt scoop. Man kan ju inte lyckas jämt.

Det vet väl alla att svenska försvaret inte har koll på dem som utbildas i sina specialförband. Det lärde jag mig också som amiral i den schweiziska marinen. Eller, det kanske var ett så mycket litet special förband att det bara bestod av en man? Utbildningen kanske var på ön Fantasy Island? Där utbildas många kustjägare, det är inte många som vet det.

Att ingen lumparkompis eller befäl kommer ihåg Guillou är väl inte heller konstigt, eller hur. Han själv kommer ju inte heller ihåg allting. Just de här dokumenten har säker bara försvunnit. Guillou har dessutom aldrig ljugit förut så de så! Okey, kanske ljög han bara lite då. En liten vit lögn, eller kanske var det en röd lögn?

Det var dessutom fel att fråga efter hans GU-kort. Om ni hade frågar efter hans GRU-kort hade det nog gått bättre. Ni frågade dessutom fel myndighet i så fall. Bättre lycka nästa gång! I förbifarten kan ni fråga efter Stasi-listan då också.

Nej nu måste jag upp och se om jag kan låsa min radar mot nästa Blackbird som flyger förbi.

Men innan dess; Låt Guillou få en ärlig chans att förklara sig. Särskilt med avseende på när och var han gjorde värnplikten.

A bientôt!

Ja, Jösses. Karlfaan måste vara mytoman av stora mått. Münchhausen kan kasta sig i väggen. Vad är han mot Jan Guillou. Göra lumpen i ett specialförband, kutsjägarna?, utan att det finns några papper som styrker detta. Dessutom 33 år gammal och aktiv kommunist. Han blir värre och värre. Tror ingen honom nu, så ljuger han väl ännu mer.

Jan Guillou har själv i något sammahang hävdat att han gjorde värnplikten (delar av den) vid ett topphemligt förband inom flottan. Förbandet skall, enligt Guillou, haft till uppgift att genomföra avancerade diversionsoperationer bakom fiendens linjer. De skulle till exempel mörda utländska makthavare och opinionsbildare. Det är ytterst tveksamt om något sådant förband någonsin har existerat. Än mer tveksamt är det att Guillou skulle ha gjort värnplikten vid ett sådant förband. Han blev nämligen inte uttagen till kustjägartjänst, vilket han enligt Gunnar Ekbergs bok sökte.

Nu kommer Guillou förmodligen att hävda att flottans topphemliga mordkommando inte finns dokumenterat, just eftersom det var så hemligt.

Ja, Guillou tycks ha svårt med sanningen. Dåvarande Expressen journalisten Per Svensson undersökte i mitten på 1990-talet Guillous skryt om att han varit en simmare av i OS klass. Svensson fann inga belägg för detta i simförbundets annaler. Detsamma upprepas nu. Guillou har verkligen sanningsdproblem!

Det är klart att Jan Guillou inte finns i några krigsarkiv. Den lilla specialenheten vi var verksamma i var så hemlig att den inte ens har funnits - jättehemligt var det. Inte ens KGB visste något. Den som säger något annat ljuger eller skriver på något näthatarforum - inte i en riktig tidning.

En sak är säker: Alla som gjort lumpen kommer ihåg det. Det finns något som heter lumparminnen. Männens stolthet. Och alla minns sina lumparkompisar. Nu undrar jag: Finns det ingen som minns Jan Guillou?

Det var faktiskt en av JG:s första större grejjer i FIB just det att han blev inkallad i lumpen trots att han inte var svensk medborgare. Men vad jag kommer ihåg var bara där tillräckligt länge för att hinna skriva artikeln

JG sökte mycket riktigt till Kustjägarna men blev inte antagen. JG hävdade i en tidningsartikel att han noga tränat innan mönstringen för inte falla för de fysiska testerna. Men han blev som sagt inte antagen, vilket inte berodde på bristande fysik utan på helt andra saker. Gissa vilka? Men JGs livliga fantasi kan ju ha medfört att han t o m var kursetta på den utbildningen - också!

Det som intresserar mig är följande.

När Guillou blev Svensk medborgare 1975, var han 31år gammal.
Fick man verkligen mönstra vid denna höga ålder?, inrycknings året 1977, skulle han ha varit 33 år gammal.

Jag vill minnas att maxåldern för att bli inkallad till värnplikt var 28, villket sedemera har sänkts till 24.

Kanske man kunde göra "frivillig värnplikt" som 33 åring, men skulle försvaret överhuvudtaget befattas sig med "Frivillige Guillou", vid denna tid skulle finnas med i brottsregistret?

I mitten av 60-talet hade FIB/Aktuellt väldigt stor upplaga och bör förutom att funnits i princip varje logement också köpts av ett ganska stort antal befäl. Om det vore osant att Guillou ej varit inkallad hade Försvaret reagerat väldigt kraftigt på detta.

Jag tror JG talar sanning, alltså själv tror att han talar sanning. Det var ju det hans mor sa om honom i en intervju för ett par år sedan om uppgifterna om misshandel i hemmet. Morsan sa att Jan alltid haft en livlig fantasi.

Sedan kan desutom ha blandat ihop Svenska flottan med KGB. Han kanske visst gjorde ngs slags tjänstgöring. Jag kan ge mig den på att den lille lättkränkte gynnaren blev tvärilsk om han som 30 åring inte kvalificerade sig som kustjägare, gissa om inskrivningspsykologen måste ha fnissat, en vuxen kortvuxen karl med en enorm överskattning som söker som kustjägare 10 år för sent. Det måste ta priset som galenskap, och så såg jag ändå mycket under min egen lumpartid. Minns för övrigt namnen på de flesta i gruppen samt flera av befälen samt naturligtvis vad tjänstgöringsenhet.

Vi får väl kolla med Ryssarna om det fanns Spetsnaz Karlskrona, Jan har vad jag hört livigt skildrat undervattensfästningar inne i Stockholms skärgård. Han kanske var inhyrd som leverantör av mat, om han nu dessutom var elitsimmare.

Självklart går det att via krigsarkivet ta reda på alla enheter vid Karskrona vid mitten va 70-talet samt ställa frågan vilka enheter som var så hemliga att det inte officellt finns nämnda. Om krigsarkivet meddelar att det inte fanns några enheter som var så hemliga att de inte fanns - så får nog JG ytterligare trovärdighetsproblem. jag tycker du ska ringa och höra med hans mamma - hon vet helt säkert.

Amen komigen, guillou är ju litet militärfeticist alltså, om han då missade lumpen kan man väl inte gny så himla mycket om han skarvat nån gång? Inte så att han gjort stort nummer av det, eller hur? Läs hans små uttalanden som att han önskar att han gjort lumpen på nån liten specialenhet i marinen. Ok, det kostar på litet grann att förlåta honom för att han fantiserar om att tillhöra fjollorna i marinen snarare än de riktiga männen i infanteriet, men, tja, alla har vi våra fel och brister.

Finns mycket man kan kritisera Guillou för men det här ser mest ut som ren illvilja.

Jag kan inte komma ifrån känslan att den debatt vi för här är precis det Guillout längtar efter. Han vill se sig omtalad och omnämnd.

Det bästa vi skulle kunna göra är att dra ett stort svart skynke runt karln och säga: Sitt du där och samla ett beundrarharem kring dig - men du har vid det här laget visat att du saknar all trovärdighet och det finns därmed överhuvudtaget ingen anledning att slösa vare sig mer ord, kraft eller intresse på dig.

Jan Guillou blev Svensk medborgare 1975, 31år gammal. Han fick då mönstra och ansökte om att få komma till kustjägarna. I en intervju fick han frågan varför han sökt till kustjägarna. Svaret blev: "Därför att fallskärmsjägarskolan ligger för långt från Stockholm". Minns mycket väl när jag läste denna intervju.

Som utlänning och son till en underhuggare på Vichiregimens representation här så var Jan naturligtvis inte värnpliktig. När han åtalades för spionage lyckades han trots sin brottslighet snabbt bli svensk medborgare. Ivern kan förklaras av att DGSE säkert skulle vara mer handlingskraftiga än sina svenska kollegor.

När han som konsekvens av sitt nya medborgarskap, som 28-åring , blev inkallad begärde han kustjägartjänst, vilket är frivilligt. Efter påseende ratades han av kustjägarskolan och erbjöds en tjänst som maskinbiträde på samma regemente. Detta gick hans stolthet förnär och han vägrade att inställa sig.

Han kan alltså betraktas som totalvägrare men vid detta laget verkar försvarsmakten redan ha fått nog av honom och lät saken bero.

Ekberg är källan.

Är det någon här på Newsmill som gjort lumpen utan att kunna namnge någon "Lumparkompis" eller befäl vid namn?

Skunte tro de va??

Guillou och ljugarkompisen Liza Mörklund har generande tydlig selektiv minnesförmåga.

Cuben!!

Ha ha !! Suverän satir!

# 3 Till Ann Helena Rudberg:

Jag är ledsen om Du mår illa, men Guillous bakgrund behöver klarläggas ordentligt med tanke på hans trovärdighet och det inflytande han haft i media. Så det kommer säkert fler artiklar, men det är helt frivilligt att läsa dem.

# 5 Till Fritänkare:

Uppgifterna jag har fått från Pliktverket och Krigsarkivet stödjer teorin om att han inte gjort någon värnpliktstjänstgöring. Men för säkerhets skull har jag bett Marinstaben i Karlskrona att kolla om några pensionerade befäl minns honom. Kanske någon som läser Newsmill vet mer?

# 9 Till Peter:

Tack för preciseringen om Guiilous skriverier om det topphemliga marinförbandet! Mytomanen ringas in ytterligare.

# 15 Till Alexander:

Ja, enligt GU-kortet var Guillou faktiskt inplanerad för tjänstgöring som 33-åring, så det stämmer nog. Han måste ha fått någon form av dispens genom att han blev svensk medborgare 1975.

# 16 Till Mats Carlsson:

Bra invändning, svår att bemöta. Har någon kvar artikeln i FIB/aktuellt så vi kan se vad han skrev? Uppriktigt sagt tror jag ingen brydde sig om vad som var sanning eller inte när man läste den tidningen.

# 18 Till Klas:

Ren illvilja? Nej. Det är detaljerna som bygger helheten, och brister detaljerna rämnar snart hela bygget. Därför är det viktigt att granska varje utsaga Guiilou gjort.

# 19 Till Fritänkare:

Naturligtvis vore det bäst att släcka lyset, men så enkelt är det inte. Åtminstone de "riktiga tidningarna" kommer att ägna Guillou sitt intresse, nu senast SvD med en artikel om hans bilval. Parkeringsböter ser han som en extra kommunalskatt, vad kan man säga om det?

# 21 Till Arthur:

Ekbergs uppgifter verkar stämma utom vad gäller åldern vid inkallelsen. Guillou blev svensk medborgare först 1975, dvs. när han var 31 år (Guillou är föd 1944), och mönstringen måste ha skett därefter men före 1977. 1977 var han uenligt GU-kortet uttagen till maskinman (maskinbiträde) vid KA1 i Vaxholm, en relativt okvalificerad gruppbefälstjänst. Att han ville bli kustjägare stämmmer med Guiilous mentalitet och drömvärld, men förmodligen räckte varken hans fysiska eller mentala förmåga til för denna elitsoldatutbildning.

@ #24, Per:
Du kan ha fel när du spekulerar i att mönstringen skedde först efter det att JG blev svensk medborgare. Han inkallades ju redan när han var fransk medborgare och det torde förutsätta att han mönstrat ca ett år dessförinnan, trots det franska medborgarskapet. Det var ju det som var hela problemet, att det svenska försvaret faktiskt kallade in en fransk medborgare men att de befäl som han kom i kontakt med initialt var så korkade att de inte "tog in" vad karln sa. Det tog någon vecka innan deras hjärnkontor hade processat den informationen, ev först efter det att någon tidning ringt upp förbandet ifråga och ställt besvärande frågor.
Reaktionen på förbandet stämmer med mina egna erfarenheter. Jag gjorde själv lumpen på 70-talet på det som då hette Jägarskolan i Kiruna. Efter ca 4-8 veckor sökte jag vapenfri tjänst. Då skall man "omedelbart hemförlovas", men vad den frasen betyder legalt, det hade befälen där inte koll på.

Men, suck, Jan Guillou är född 1944, så om hans historia stämmer så bör han ha mönstrat runt 1962, och börjat sin tjänstgöring strax efter det. Om det sen visade sig att han inte var svensk medborgare, så tog de väl helt sonika bort honom från rullorna.

Att du hittat uppgifter från 1977, när han var 33 år gammal och dessutom svensk medborgare, bevisar ingenting.

Guillou skriver i "Det stora avslöjandet":
"Men saken är den att jag ändå låg inkallad på hemlig tjänstgöring i flottan. Ja, jag hann faktiskt bli korpral innan misstaget upptäcktes...(...) Alltså. För att klara av det hemliga först. Varje år utbildas ungefär 25 värnpliktiga på sådant sätt att dom efter en eventuell kapitulation och då Sverige alltså befinner sig under sovjetisk ("främmande makt") ockupation skall kunna provocera igång en motståndsrörelse. (...) Nå, tanken var alltså att vi skulle utbildas i sabotage, sprängämnesteknik och närstrider, särskilt närstrid i mörker. Alltså då man skall kunna skära huvudet av motståndaren med en pianotråd spänd mellan två trähandtag, eller skära halsen av honom med bajonett så kvickt att det bara hörs ett ploppande när luftstrupen går upp, trycka in ett finger i ögat på honom samtidigt som man slår av hans nyckelben med höger armbåge så att han böjer sig ned så att man kan slå atlaskotan på honom"
Ponti skrev ett reportage om sin militärtjänstgöring för "Aktuellt för Män" vilket gjorde att han fick anställning där.
Nu är ju boken "Det stora avslöjandet" en roman och då får man hitta på så mycket som helst, ni vet som Marklund hittade på om Mia.

Du kanske borde gå till arkiven och titta på Guillous egna artiklar där han gjorde en stor sak av att bli inkallad som fransk medborgare. Skulle detta vara lögn så är det väl ytterst märkligt att ingen avslöjat honom under alla dessa år.

#23 Pär Jansson,
"Ren illvilja? Nej. Det är detaljerna som bygger helheten, och brister detaljerna rämnar snart hela bygget. Därför är det viktigt att granska varje utsaga Guiilou gjort."

Ja, jag antar det. Åtminstone om ens syfte är att försöka hitta något man kan använda för att smutskasta någon annan. På grund av att man hyser nån form av agg mot personen ifråga, till exempel. Kort sagt, ren illvilja.

Personligen tror jag inte så mycket på vad JG skriver, han är trots allt svensk journalist. Men, jag upplever ändå att han till skillnad från de flesta i sitt skrå har sina egna åsikter. De flesta svenska journalister ljuger precis lika mycket som JG men papegojar bara den dogm och den propaganda som är modern just nu. Hade de levt på 1930talet i tyskland hade de varit väldigt duktiga nationalsocialister. Jag har verkligen noll respekt och noll förtroende för denna erbarmliga skara egocentriska, ljugande strebers vars enda expertis är att ta sig fram och att ha en nästan övernaturligt välutvecklad politisk känslighet.

Dessutom är JG en enastående berättare, det är ett nöje att lyssna på intervjuver och dylikt med honom.

@Cassandra
Om du går in på bifogad länk http://www.statensarkiv.se/default.aspx?id=9040. Där kan du se hur mönstring osv. gått till.
Mönstringshandlingar gallras inte ut. Det intressanta är att om det är som Guillou säger så har han både mönstrat och blivit inkallad trots att han var fransk medborgare. Man gjorde alltså inte fel bara en gång utan två. Dessutom skulle ha mönstart ytterligare en gång. Då det ju finnas ett GU-kort från 1977. Hur sannolikt är detta?
Dessutom: de flesta som blev underofficerare befordrades till vice korpral efter 7 mån till korpraler efter ca 12 mån. Så de tidpunkter Guillou angivit för sin tid i det militära stämmer inte heller.

@ #25, 26, 27 (m flera):
Instämmer i att han bör ha mönstrat senast runt 20-årsåldern. Det finns nog inte någon som tillåts mönstra efter 30-35 års ålder. Man måste alltså söka längre bak i tiden, runt 1960-1965 gissar jag,

JG poängterar i inledningen till Det stora avslöjandet att det är påhitt, en roman. Om han då förgyllt sitt alter egos (Ponti) status så tillhör det väl både det tillåtna och det förväntade för att historien skall bli tillräckligt bra.

Skulle emellertid gissa att artikeln i FiB Aktuellt (om det var där han skrev den "riktiga" (?) storyn så kommer man nog närmare sanningen. Den bör finnas tillgänglig hos Bonniers. Om den inte är utlagd på nätet någonstans.

@25: Att JG faktiskt inledde värnpliktstjänsgöring som fransk medborgare står enligt min mening utom allt tvivel. Även om jag inte var där när det hände så finns det så många referenser och citat i en av de artiklar som inledde hans skrivarkarriär (jag kallar honom ogärna journalist för han har ju inte någon journalistutbildning - vilket kan förklara en stor del av hans etiska snedsteg genom skrivarkarriären; man kan lätt ironiskt säga att han är obildad) om just detta att det näppeligen kan vara påhittat. Möjligen skarvat, men inte påhittat i det basala.

Jag har iofs både mönstrat och ryckt in för att fullgöra värnplikt. Det är väl överhuvudtaget inte möjligt att bli inkallad utan att ha mönstrat? En fråga alltså till de som kan systemet och reglerna bättre än vad jag gör.

P.S.
Jag har läst det stora avslöjandet två gånger, första gången (som lån) omkring 1980. Hittade en senare pocketversion från 1990 på julborden för några år sedan och köpte den, för jag tycker fortfarande att det är en väldigt rolig roman. Klart läsvärd

Jag har dock vid flera tillfällen ställt mig frågan hur mycket som är påhittat och hur mycket som är verkligt. Han säger i inledningen att alla karaktärer är påhittade - med ett undantag. Samtidigt är så många av historierna i riktigt stora delar kopplade till verkliga händelser, i vart fall så som det beskrivits som verkliga händelser i senare intervjuer och artiklar. Kan Guillou ha varit så finurlig att han kallat allt för roman men att det i större utsträckning är verkligt. ex vis för att komma igenom den censur han var utsatt för, väl medveten om att boken ändå skulle uppfattas som i stort sett "sann". Alltså det diametralt motsatta till vad Liza Marklund gjort med Gömda och Asyl. Det hade ju varit en väldigt intressant teknik. Man skriver om allt som är sant, men kommer undan ex vis förtalsanklagelser mm eftersom det poängteras i inledningen att allt är påhittat, en roman, väl medveten om att alla förståsigpåare ändå kommer att "läsa" det som sant. Bara en spekulation alltså, men tanken har slagit mig åtskilliga gånger sedan jag först läste boken circa 1980.

P.P.S. - Ett mess till alla som forskar i Gömdaskandalen och Monica Antonssons eminenta grävprojekt, Sanningen om Gömda (som jag varmt kan rekommendera)

I förordet till Det stora avslöjandet skriver JG redan i första stycket:

"Detta är en roman. Jag antar att ett sådant påpekande i vanliga fall skulle vara fullkomligt onödigt. Men nu är det så att det är en roman som åtminstone till sitt fysiska förlopp handlar om journalister och det kan innebära en irriterande komplikation."

Kan detta ha någon betydelse för hur de olika parterna har sagt och hur de har agerat i efterdyningarna till att Gömda (senast utgiven på Piratförlaget) bevisats vara falsarier, inte sanna?

@29:
Jag gissar att du är på rätt spår. Anledningen till att det inte finns mönstringsuppgifter efter det att han blev svensk medborgare är naturligvis att han faktiskt mönstrade circa 10-15 år tidigare. Det är därför de i det arkiv som studerats inför den här artikeln bara konstaterar att han mönstrat men inte angivit datum för detta.

Mitt minne kommer så sakteliga tillbaka allteftersom jag läser här. Det var väl så att Guillou vid den senare tidpunkten, nästintill provokativt som jag uppfattade det när jag först läste det, begärde att få genomgå värnplikt?

Så mitt råd till dig Pär J är: Sök längre bak i tiden. I ett första steg skulle jag söka på 1961-1964 och om inte något kommer fram där 1-2 år före respektive efter den tidpunkten.

Jan Guillou gjorde värnplikt på kustjägarskolan men höll inte måttet och fick lov att sluta. Han fick således inte den eftertraktade gröna baskern med treudden. Dock fick han den s.a.s. postumt för ungefär 10 - 15 år sedan av kustjägarnas kamratförening.

Det infördes nya tillämpningsföreskrifter för värnpliktstjänstgöring 1 januari 1962. Föreskrifterna innebar att i princip alla s k "naturaliserade svenskar" som fyllt 29 år skulle slippa göra värnplikt. När jag talade med arkivpersonalen på Krigsarkivet om detta blev vi överens om att finniga ynglingar och flerbarnsfäder i åldern 29++ inte funkade så bra ihop på luckan. Därav lagändringen.
Jannes eventuella värnplikt är långt ifrån något nytt. För några år sedan fick jag via Krigsarkivet veta att någon journalistutbildning har haft standarduppgift att eleverna ska ringa Krigsarkivet och fråga om Jannes stamkort. Därav att Krigsarkivet kan svara på frågan utan att gå och hämta handlingen i fråga :-)

"Naturaliserade svenskar" innebär alltså på ren svenska att man fått svenskt medborgarskap. Enligt lagen som infördes 1962 skulle alltså alla män som fyllt 29 år eller mer året de blev svenska medborgare slippa göra lumpen. Om lagen såg exakt ut så här tio år senare kan jag inte svara på. Men enligt den norm som satts upp var Janne kort och gott på tok för gammal!

Ytterligare en ledtråd: Guillou skrev i Lektyr 1969 att han var utbildad på att skjuta med k-pist.

Artikeln går att läsa här:
https://www.flashback.info/showthread.php?t=1041501

Skulle kunna bli en fin sketch m Killing-gänget:
"Jag kan ge mig den på att den lille lättkränkte gynnaren blev tvärilsk om han som 30 åring inte kvalificerade sig som kustjägare, gissa om inskrivningspsykologen måste ha fnissat, en vuxen kortvuxen karl med en enorm överskattning som söker som kustjägare 10 år för sent."
Sven Svensk :-)))

På tal om det som är skrivet om och av August Strindberg;

"En dåres försvarstal" har också liknats vid en detektivroman där det brott som ska avslöjas är hustrun Marias otrohet för att på så vis frikänna huvudpersonen från misstankar om sinnessjukdom. Läsaren ombeds ständigt att ta ställning i skuldfrågan. Men den oförvitlige och objektive detektiven är här ersatt av en person som på samma gång är åklagare och advokat, kärande och svarande.

Strindberg skrev En dåres försvarstal på franska, dels som en försiktighetsåtgärd, dels för att han ville etablera sig på den franska bokmarknaden.

Till Axel Lundegård skriven han 1887;

”Genom mycken diktning har mitt lif blifvit ett skugglif; jag tycker mig icke längre gå på jorden utan sväfva utan tyngd i en atmosfer icke af luft utan af mörker. Faller ljus in i detta mörker så dimper jag ned krossad!"

Det finns inget som helst förtroende kvar för Jan Guillou. Han har visat sig vara en förljugen och självgod pösmunk. Det är nästan dags att tycka lite synd om honom.

#3 Ann Helena: håller med dig helt och fullt. Det här är grabbarnas forum, och som man fått lyssna till oavsett om man varit intresserad eller ej. Jag fick tillräckligt av det någongång för längesen och har inte ens läst någon av JG's alla romaner. De är inte för mig iaf. Talar inte till någon del i mig. Könsbarriären eller? Är det erfarenheterna av att aldrig fått höra sin egen röst i de här brungröna gerillasnacken? att inte höra till och att inte ha ett dyft att tillägga. Speglar också vänsterns oförmåga att nå ut till en vidare krets än den egna. Min lojalitet är för längesen intecknad. Finns inget kvar på kontot. Ett ämne i taget- det är den manliga doktrinen. Gäsp.

På väggen ovanför min dator har jag en affisch "Disney's Enchanted Ballroom. Där under kristallkronans sken i balsalen och den trollska mörka stjärnhimlen anas mellan pelarsalens valvbågar, dansar Snövit med sin prins, Törnrosa med sin prins, Askungen med sin prins, Den Lilla Sjöjungfrun med sin prins och främst Skönheten med sitt Odjur, som är en förtrollad prins. Kvinnan bakom allt. Men det är i sagornas värld.

Okej, jag måste erkänna mig skyldig till överdriven antipatriotism. Frågan är ju mycket mer komplex, JG är bara själva dragplåstret, som vanligt, och han får säkerligen mer läsare till sina böcker på det hela i slutänden av debatten. Det finns även en ingång till fredsrörelsen och dess påstådda samröre med KGB. Det är olyckligen så att ideella rörelser som blir stämplade som kommunistiska och som en utlöpare till KGB sen börjar identifiera sig med den tillhörigheten. Jag kämpar emot genom att vägra ta del i det. Kanske inte rätt strategi. Det är otäckt att bli definierad som kommunist och därmed en fara för landets väl och ve, när allt som man gjorde var att delta i en fredsdemonstration. JG kan nog försvara sig själv. Jag försvarar min ståndpunkt, inte någon annans. Något som feminister alltid har gjort. En god hållning till det mesta.

Jag blev väldigt beklämd när Guillou i SVT på morgonen, om jag nu kom ihåg rätt, sa att ryssarna hade sagt till honom att det var en judisk sammansvärjning i Tjeckoslovakien 1968. Sedan åkte han ned till Prag och vem vet vilka uppgifter han lämnade till KGB och ryssarna. Ryssarna krossade sedan en frihetskamp med tanks och Jan Palach blev ett av offren, kom inte med att detta var en judisk sammansvärjning. Den finten går vi inte på. Det spelmönstret känner vi nämligen igen.

Lika nedstämd blir jag när han använde homofoba uttryckssätt om Peter Bratt. Spelmönstret upprepas.

Lika förfärad, men inte överraskad, blir jag när Boris Grigorjev talar väl om Guillou.

Han har samarbetat med och mot ersättning arbetat för KGB, han använder homofoba uttryck offentligt som ingen annan, han använder samma argument om judar som nazisterna och han slår, med KGBs goda minne och hjälp (?), sönder delar av svensk underrättelseverksamhet och vilka som har lidit i Prag för den informationen han gav vidare får vi väl aldrig veta. Han gömmer sig bakom någon slags ideologisk täckmantel, som är lika genomskinlig som kejsaren nya kläder. Han svärtar ner organisationer där så många personer med ärliga och uppriktiga avsikter har arbetat. Vilken annan person ges samma frihetsgrader som han ges?

Till yttermera visso, hans främsta affärspartner är Liza Marklund, som ju inte heller har rosat marknaden när det gäller att hålla sig till sanningen.

Han har av vissa kallats Sveriges främsta journalist? Har vi inte högre nivå på journalister i Sverige? Jag vill bara inte tro det.

Jan Guillou hur var det nu med värnplikten?

Well, jag har själv en bakgrund som officer under åttiotalet och i början av nittiotalet (Armen). Såvitt jag kan minnas så fanns det då inga hemliga förband i sverige, i synnerhet inte sådana som bemannades av värnpliktiga. Det fanns i stort sett bara KJ, FJ och Tolkskolan (förhörsledare) som kunde anses utgöra elitförband. I22 och K4 samt K3 hade jägarförband med frivillig uttagning av de värnpliktiga, De förbanden var dock mer av reguljär karaktär. Marinen hade KJ (där dykförbanden ingick), övriga var armeförband.

Detta var då sedan lång tid etablerat och jag har mycket svårt att tro att det på 60 och 70-talet skulle ha funnits några andra förband som skulle kunna sortera under epitetet elitförband.

Några stående, hemliga förband av elitkaraktär fanns inte förutom nån pappersprodukt bestående av FJS officerare som i skymningsläge skulle kunna kallas ihop för aktiviteter. Jag tror inte de övade annat än i kaderform. FV motsvarighet hette första attackeskadern. Den var förvisso både övad, stående och bitvis hemlig men bemannades av flygförare som ju inte JG ännu gjort anspråk på att vara i sitt CV.

Hemliga var inga av ovan ovan förband. Hemlighetsmakeriet kom först långt senare och i samband med SSG:s upprättande.

Korpralsgraden skulle innebära tre till fyra månaders utbildning och krävde vad som då benämndes befälsuttagning (GB uttagen med minst tio månaders tjänstgöring) De som fullföljde utbildningen muckade med graden furir.

Båtförare inom KJ (som under lång tid var hänvisade till 200 båtar) togs såvitt jag minns ur reguljära kustartilleriets värnpliktiga båtförare, det är möjligt att dessa förare knöts till just dessa förband men de var liksom bara chaufförer. Kan tänka mig att korpralsgraden motiverades av att de i formell mening förde befäl över en båt.

Detta sammantaget ger då följande tes från min sida:

Om JG gjorde värnplikt så utbildades han till båtförare eller motsvarande på något KA regemente och han kan vid något/några tillfällen skjutsat KJ på nån övning. Vidare så antar jag att han sysslade med att köra/åka båt i högst tre till fem månader (korpralsgraden) innan hans värnplikt avbröts.

Jag ser på JG:s lumparhistoria på samma sätt som alla andra historier om lumpen. Historierna tenderar till överdrift och skryt på många plan men är ofta en produkt av yngre pojkars upplevelser av för dem ovanliga och ibland påfrestande förhållanden.

Jag kan inte se det hela som annat än ett harmlöst litet ljugeri som de flesta som gjort lumpen gör sig skyldiga till när de skall berätta för andra var de gjorde lumpen. Oförargligt och lite larvigt helt enkelt.

Militären antecknar i sina register bara det som de vill anteckna. Jag blev som menig utbildad på pistol 07. Men det finns inte någon som helst anteckning om det i de militära registren. Man ville definitiv inte ha någon som helst anteckning om detta i sina register.
Om det råkar slinka in någon utlänning i utbildningen så vill man nog dölja detta misstag så bra det bara går.
Hur det förhåller sig med JG och det militära vet jag inte. Men jag litar inte på de militära registren i detta fall. Jag har exempel på felaktiga militärregister.
Vid min först repövning blev jag, som gått ur kyrkan, placerad som bilförare åt bataljonspastorn. Detta trots att jag då aldrig haft, eller ens försökt få, körkort.

Pellefant helt rätt; Precis, det är säkert bara lite ljugeri från Guillous sida, en vit lögn, då skadar det inte att berätta som det var. Lite larvigt att inte göra det. Det är ju bara att berätta var och när han gjorde lumpen, några befäl och några lumparkompisar han kommer ihåg. Hur svårt kan det vara? Det skulle förbättra hans förtroendekapital. Där han hos många är övertrasserad sedan en tid tillbaka.

Sedan kan vi ju ha olika uppfattningar om vad ett elitförband är och hur det ska definieras. Jag skulle också vilja klassificera exempelvis MP-förband, Telekrigförband, Signalspan, ISB, Skyddskole-förband, och väderförband osv. som elitförband.

De från flygvapnet som i Viggen gick upp och låste sina radar på SR-71 Blackbird den yppersta eliten. Tillsammans med U-båten Gotland och dess besättning, vilka inte ens USAs Stilla Havs-flotta kunde hitta, medan de tog själv bilder av hangarfartyget Reagan i övervattensläge, dvs. de kunde ha sänkt det.

Diskussionen om elitförband kan vi ju ta i ett annat forum.

Guillou bör också berätta vilken information han gav till KGB efter resan till Prag och Tjeckoslovakien. Den informationen kanske inte var så harmlös, särskilt inte om den handlade om ”politik”. Vi vet alla vilken behandling och politiska lösning Sovjet och KGB gav Tjeckoslovakien våren 68.

Sedan att vara spion för KGB, en organisation som likviderade Skogsbröder i Estland, Lettland och Litauen och lade ut liken på gatorna övergår fortfarande min fattningsförmåga. JG ägnade fem år av sitt liv till detta samarbete och att sedan inte berätta om det utförligt i sina memoarer är häpnadsväckande. Bortrationaliseringarna tyder bland annat på en mycket bra skolning hur man ska svara i förhörsteknik och retorik tror jag.

Hur kan man säga sig stödja ett gerilla- och befrielse krig i Vietnam och sedan samarbeta med KGB som krigade mot gerillan i Baltikum vilka kämpade för sina länders befrielse. Argumentet att ändamålet helgar medlen håller inte i det här fallet. Det finns både juridiska övertramp och domar och moraliska övertramp och domar. Straffsatserna och domarna är olika.

Därefter att först indirekt anklaga Lemberg för svek när han blev beslagen med sanningen och sedan fälla det uttalandet om Peter Bratt som han gjorde! Behandla andra som du själv vill bli behandlad.

#47 Cuben:
Kan hålla med om dina definitioner av förband, man kan lägga fler aspekter på dem än jag gjorde i inlägget.

Beträffande hans värnplikt så känns ju den överlag ointressant för främmande makt och nutidens svenskar alldeles oavsett vad han gjorde (eller inte gjorde).

Trovärdighetsaspekten känner jag inte heller är så relevant, JG:s line of business är sedan åtskilliga år just att hitta på historier, marknadsföra samt sälja dem. Hans krönikor och journalistiska värv de senaste decennierna håller ganska låg nivå och ifrågasätts mer eller mindre regelmässigt.

Men, det intressanta är ju kopplingen med KGB under tidigt sjuttiotal. Det får nog också anses att han vid samma tid i egenskap av framstående vänsterjournalist och palestinaaktivist var synnerligen intressant för nyss nämnd underrättelsetjänst. Aktuella politiska strömningar var nog det ämne som han ansågs kunna informera om.

Men ett sakligt klarläggande av hans aktiviteter under den tiden blir endast historiskt intressanta och är egentligen bara av värde för dem som är lite intressarade av JG som företeelse i någon aspekt.

Hans eventuella förräderier eller spionerier har enligt mitt förmenande ringa eller eller ingen betydelse för landet varken då eller nu.

Det är nog tyvärr så att en någorlunda språkligt begåvad, bitvis aktiv och föralldel delvis framgångsrik journalist har blivit en lite bitter självupptagen författarfarbror som inte uppskattar att han ifrågasätts i en tidsanda som han inte längre fullt ut förstår eller gillar.

Därför tror jag inte heller att han ger omgivningen den pudel som du ber om.

#47 Cuben:
Innehåller inte din kommentar ett fundamentalt tankefel?

Du skriver att Guiollou samarbetade med KGB, men Guillou hävdar ju att han aldrig i verkligheten samarbetade med KGB, utan att det var ett spel han bedrev för att uppnå vissa avslöjande syften (jag kallar honom ogärna journalist eftersom han aldrig utbildats till det, vilket jag tycker visas av hans i vissa avsnitt bristande respekt för den journalistisk etik som utbildningen innefattar; jag själv är dock inte journalist).

Och något annat än det har så vitt jag vet aldrig bevisats. Det är bara spekulationer och för all del insinuationer att det var fråga om ett verkligt samarbete. Men där finns inga fakta. Jag vänder mig emellertid inte emot vad du skriver. Vill bara påpeka vikten av att hålla isär det som är styrkt och det som är åsikter, spekulation och teorier.

KGB och dess efterföljare är nog inga välgörenhetsorganisationer eller tillhör de som betalar ut pengar för tapperhet i gröt fatet. De betalar bara ut pengar till de som tjänar samma syften som de gör. Guillou har fått pengar av KGB vid mer än ett tillfälle, det har han själv medgett, till värden som uppgår till vad i dag skulle vara en månadslön åtminstone. JG har medgett detta, eftersom det finns bevis för det. KGB betalar bara ut pengar för samarbete, något annat ändamål kan vi nog glömma.

Hans argument om något slags scoop som aldrig blev av klingar alltmer ihåligt ju mer jag hör det. Hans sätt att bortrationalisera med ungdomligt oförstånd faller ju på eget grepp. De intervjuer som han gav i TV vid den tiden präglas inte alls av ungdomligt oförstånd, snarare tvärt om. JG träffade KGB fyrtio gånger under fem år och fick pengar av dem.

Preskriptionstiden för att lagföra har passerat för lång tid sedan. Preskriptionstiden i ett moraliskt och etiskt perspektiv får vi var och en som individer bestämma.

KGB verkar ha satt sina bästa inflytelse-agenter på honom. Om JG bara berättar så kan vi alla i Sverige lära oss hur främmande makt försöker ofreda. Hans sätt att säga att de bara pratade politik, politik och politik gör att alla kan relatera till 60- och 70-talet men ger inga specifika uppgifter, förstås. Att i grunden slå sönder svensk underrättelseverksamhet måste definitivt ha varit ett av KGB:s huvudmål sedan lång tid tillbaka. Husryssar är något som vissa skrattar åt, inte jag. T-kontoret som leddes av Thede Palm stödde tillsammans med britterna den baltiska kampen för frihet. Kim Philby, en KGB spion och Sovjetunionens hjälte, och andra förrådde och avslöjade detta.

Det vore intressant att veta vad JG gjorde i Prag 68 och vad han sedan sa till KGB.

Om JG kan inse att KGB utnyttjade honom och inte tvärtom så vore det stort.