Är pensionärens plånbok fetare än löntagarens?

Publicerad: 2009-11-06 14:11, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11

Riksdagens egen informationstidning Riksdag & Departement tycker tydligen att den bara har tråkiga nyheter att förmedla. Nu börjar de göra egna undersökningar och framföra egna åsikter - något som riksdagen borde ta dem i örat för. Senast presenterar de en utredning om pensionärernas och löntagarnas kostnader med ett trivialt resultat. Tyvärr spelar detta solklara undersökningsresultat den borgerliga regeringspropagandan i händerna - särskilt som både undersökningen och slutsatserna bygger på felaktiga förutsättningar

4 millningar
1 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag är ordförande för SKPF sedan 7 år tillbaka. SKPF är en pigg 60-åring, som samlar pensionärer som medlemmar från hela landet i drygt 120 lokala avdelningar. Vi är runt 150 000 medlemmar i en öppen pensionärsorganisation, som är partipolitisk och religiöst obundet.

Riksdagen har en egen tidning, som närmast får betraktas som ett informationsorgan om vad som händer i riksdags- och regeringskanslierna. Även om riksdagen är administrativ huvudman är tidningen redaktionellt självständig. Själv presenterar den sig på sin webbsida att den "missar ingenting i den politiska process som leder fram till nya lagar".

Tidningen ger en förträfflig information om vad som händer i fråga om direktiv, utredningar, offentliga beslut och liknande, samt vad som publiceras inom riksdags- och regeringskanslierna. Däremot blir man betänksam när tidningen börjar göra egna reportage och undersökningar och publicerar artiklar, som balanserar hårfint från att framföra egna åsikter - en uppgift riksdagen nog inte uppskattar. Det är nog inte tänkt att tidningen ska bidra till just den politiska process som leder fram till nya lagar.

Nu har tidningen gjort en egen undersökning, som visar att en pensionär har mer pengar att röra sig med än en löntagare vid samma månadsinkomst. Löntagaren har så mycket mer utgifter än pensionären, så att det blir mindre kvar i plånboken, trots att löntagaren med jobbskatteavdraget betalar mindre i skatt än pensionären.

Detta fullkomligt glasklara argument presenteras nu som en nyhet i samhällsdebatten. För den borgerliga koalitionsregeringen är det ett av de få halmstrån de letar efter för att rättfärdiga sin diskriminerande pensionärsskatt.

Tidningen räknar upp några självklara utgifter, som löntagare har men inte pensionärer. Det gäller kostnader för kollektivtrafik, fack- och/eller a-kasseavgifter och eventuella kostnader för lunch ute (som om pensionärer inte behöver äta).

Vi kan vara frikostiga och lägga till andra kostnader, som tidningen glömt. Andra reskostnader, som bilkostnader för de löntagare, som inte bor i storstäderna. Det finns också fortfarande arbeten, där löntagaren även måste stå för (en del av) kostnaden för arbetskläder. För många tjänstemän tillkommer även tele- och datakostnader.

En annan självklar (och stor) kostnad för de flesta löntagarfamiljer är just familjen. Det är ganska sällsynt med pensionärer, som har kostnader för barn och ungdomar med allt vad som tillkommer, som t.ex. större bostad.

I rimlighetens namn borde tidningen även ha tagit upp kostnader, som endast pensionärer har. Hit hör framför allt betydligt ökade vårdkostnader, som dessutom ökar kraftigt med åldern.

Att pensionärer har mindre kostnader än löntagare är inte något nytt. Redan vid de första diskussionerna om pensioner var det självklart att pension skulle utgå med ett mindre belopp än lönen, just på grund av pensionärens lägre kostnader.

Vid pensionens införande i början av 1900-talet var den dock otillräcklig, såtillvida att det inte gick att överleva på enbart den allmänna pensionen. Fram till i våra dagar har diskussionen om avvägningen mellan lön under det aktiva arbetslivet och pensionen efter arbetslivet inneburit en successiv ökning av den allmänna pensionen, så att den idag utgör som högst någonstans mellan 55 - 60 procent av lönen under det aktiva arbetslivet.

Den nuvarande fördelningen mellan lön under aktivt arbetsliv och pension efter arbetslivet är kanske inte den bästa fördelningen idag. Den ideala fördelningen borde vara att man som pensionär kan fortsätta leva på samma standard som man gjorde som löntagare. Utvecklingen har dock gått åt rätt håll, dvs. mot utjämning, så att standarden som pensionär blir alltmer jämställd med den som löntagare.

Idag har denna utveckling fått ett abrupt stopp med sänkta pensioner nästa år. Utvecklingen går istället bakåt när den borgerliga koalitionsregeringen kräver ut mer skatt från pensionärerna än från löntagarna.

Tidningens jämförelse mellan löntagaren och pensionären är ohederlig, då jämförelsen görs med en pension, som är lika stor som lönen. Det blir ett väldigt snedvridet resultat. För att komma närmare verkligheten borde jämförelsen ha gjorts mellan en löntagare och en pensionär, där löntagaren har 40 - 45 % högre månadsinkomst.

Dessutom borde hänsyn tas till civilstånd, dvs om båda var gifta eller sambo eller singlar. Skillnaden i kostnader mellan att två eller flera delar hushåll eller bor som singlar blir dramatiska.

Även om tidningens jämförelser är på tok ger den dock intressanta uppgifter. Pensionären med 20 000 kr i månaden i pensionsinkomst, som motsvarar cirka 30 000 kr i lön, har alltså endast ett marginellt högre tillskott att röra sig med än löntagaren med 20 000 kr i månadslön. Skulle samma jämförelse göras mellan två löntagare, där den ene har 20 000 kr och den andre 30 000 kr i månadsinkomst och det skulle bli samma resultat, torde stormen över den borgerliga koalitionsregeringens skattepolitik nå orkanstyrka.

Sam Sandberg (12 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/13709

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag funderar på två olika saker efter att ha läst denna artikel. Är pensionerna för låga och har borgarna gjort något fel? Det kan nog vara så att pensionerna är lite låga. Dagens pensionärer har dock i många fall haft tur med bostäder och av inflationen uppätna lån, så jag tror inte att det finns jättestora problem för dessa. Framöver när pensionärerna inte har lyckats betala ner sina huslån kan nog pensionen behöva höjas. 60% av min lön, kan jag knappt leva på.

Däremot vet jag inte om borgarna är sämre än socialdemokraterna i denna fråga. Det blir ju inte sämre för pensionärer om någon annan får det bättre. Det blir bara fler möjligheter att bli missunnsam. Och jag är inte särskilt imponerad av missunnsamhet och avundsjuka som drivkraft.

Vänsterpartierna vill väl inte sänka någons skatt, utan mest höja löntagarnas skatter, så att det blir lika för alla. I alla fall om man skall tro deras tal om skadan med skattesänkningar.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Är pensionärens plånbok fetare än löntagarens?

Om författaren

Länka till Blogg

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar