Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Komplexa fenomen bakom sladdolyckor


Välmenta men vilseledande förmaningar i media skapar farliga missförstånd om naturlagarna bakom trafikskador. Nu kan sladdolyckor på olika typer av halka överraska dem som tror det räcker med att där "köra försiktigt".
Fordonsdynamiken visar att det inte är så enkelt.


Om författaren

Forskat och utbildat om kördynamik på halt underlag sedan 1970. Testat och tävlingskört bilar på is, bana och rally. Experimentella studier av hur olika förare klarar nödsituationer. Som professor emeritus obruten kontakt med Linköpings universitet. Haveriutredare nu i eget företag (stop.se)

Så här års råkar många förare ut för sekundsnabba förändringar i bilens köregenskaper. Isfläckar, snömodd eller vattensamlingar kan få bakhjulen att tappa greppet, så att framhjulen vrider bilen omkring sin tyngdpunkt till en bredsladd. Den rör sig då ungefär som en bakvänd papperssvala.

För sådana situationer förekommer ofta rådet att lätta på gasen eller koppla ur. Men det kan i stället få bilen instabil, om den är framhjulsdriven. Rådet togs fram på 1960-talet, när de flesta bilar var bakhjulsdrivna. Och nu vill kampanjansvariga inte krångla till det för bilförarna med olika råd för olika bilar.

Som f.d. tävlingsförare och körtestledare anser jag att man måste förklara varför bilar blir instabila. Att skylla på föraren och fortkörning duger inte, åtminstone inte när en bil har åkt av vägen på insidan av en kurva. Så gör ändå försäkringsbolag, för att slippa betala dyra haverier. Här finns exempel.

Teknikvetenskapen kan sätta siffror på fenomenen. Men det går att förstå hur giren uppkommer med hjälp av leksaksbilar som har bakhjulen tejpade eller genom kördemonstrationer på halkbana.
Efter ett av mina körpass för svensk television filmade jag en sladdande Volvo, som har bakhjulen upplyfta:
- dels i landsvägsfart
- och dels från stillastående när de drivande framhjulen släpps ned.

Alla proffsvideofilmer från kördemonstrationer som vi har gjort i mitt testlag för SVT och TV4 är upphovsrättsskyddade. Så dem kan jag inte visa på Internet. Men bland favoriterna på min YouTube-sajt finns många klipp som visar hur framhjulen får bilen att gira medan bakhjulen återställer rak kurs.

Lite djupare i bilfysiken tränger min illustrerade[i] artikel i Nationalencyklopedin under uppslagsordet 'kursstabilitet'.

Hur Du gör i praktiken lägger jag mig inte i.
När jag själv kör en framhjulsdriven bil och kommer in på särskilt hala landsvägspartier brukar jag koppla bort antispinnfunktionen. Det gör jag för att kunna 'gasa loss' framhjulen, om bakvagnen börjar sladda innan jag hunnit styra emot. Men har bilen antisladdsystem så behåller jag tacksamt det inkopplat.

Antisladd använder bromsarna på enskilda hjul för att styra bilen dit du vrider ratten. Det är mycket mer sofistikerat än antispinn och kräver låsningsfria ABS-bromsar, som är väl underhållna.

Bästa däcken bak är också något jag försöker se till att ha. Det gäller även bakhjuls- och fyrhjulsdrivna bilar. Vad som gör ett däck bra eller dåligt? Det får vänta till en annan artikel.

Många av Newsmills läsare är kanske helt ointresserade av bilkörning. Men få kan helt undvika att åka i bilar eller bussar, som rör sig enligt samma fysikaliska lagar. För Dig som orkat läsa ända hit hoppas jag ha väckt mer nyfikenhet än ilska och ser fram emot ett sakligt meningsutbyte i artiklar eller kommentarer. Den här typen av problem har många olycksinblandade trafikanter varit tragiskt okunniga om. Det har jag fått engagerande exempel på i mina haveriutredningar.

Komplexa fenomen intresserar sällan stressade journalister och redaktörer vid papperstidningarna. Därigenom förblir okunnigheten omedveten även i trafikpolitiken.

För däckutvecklare och fordonsdynamiker inom bilindustrin, däremot, är trafikskadornas komplexitet inte något som ifrågasätts. Där vet jag många som har tröttnat på att misstänkliggöras i media, trots att de med teknik har löst säkerhets- och miljöproblem, som deras belackare inte ens känner till existensen av. Det vore märkligt om inte fler kunde bli lika bra på att respektera den enskilde trafikantens förmåga och vilja att undvika skador.


[i] Figurmanuset till NE-artikeln om kursstabilitet ligger på en gammal webbsida, som inte har uppdaterats på länge. Jag ber om överseende.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/13649

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Din artikel påminner mig om att det är viktigare med en mer teknisk förarutbildning än dessa ständiga omskylltningar till lägre hastighet. Att förstå fordonets dynamiska egenskaper är viktigare än att till varje pris hålla hastighetsgränsena. De som har med våra körskoleregler att göra borde ha mer förståelse för bilens egenskaper än att bara fixera sig på hastigheten. Körskoleprov på avstängda testbanor borde ingå i körskolelektionerna. Där kan man kanske solla ut olämpliga förare innan de kommer ut på vägarna.

Permalänk | Anmäl #1 Björn Boström, 2009-11-05, 09:06

En saklig debatt på Newsmill...jag känner mig apostroferad som en lärare en gång sa om mitt namn då han talat om "mål- och konsekvensanalys", och halkar snabbt in på Gillingebanan, som väl var en avstängd testbana som ingick i körskolelektionerna, eller missuppfattade jag det då jag som 30-åring skulle lära mig köra bil i början av 80-talet. Halkkörning var väldigt viktigt att kunna, och speciellt skillnaden mellan framhjulsdrift och bakhjulsdrift fick jag också lära mig, och att följa trafikrytmen var också viktigt att kunna, även om jag kuggades vid uppkörningen första gången på en fickparkering. Att titta på vägen långt fram var ett av mina problem som väldigt närsynt, även om jag bär glasögon så har jag något slags inlärt närsynt fokus. Jag blev inte heller någon bra förare, och lade ganska snabbt ner det kravet på mig själv, trots att körkortet hade kostat några tusenlappar, och många tårar ska tilläggas. Nu är jag förvisad till passagerarplats och får lita till den som sitter vid ratten, vilket också kan vara spännande intill nervkittlande och ibland en ren skräckupplevelse. Alla lever vi farligt. Några korta ögonblick då och då tänker jag på det. Den nya tekniken i de alltmer auto-styrda bilarna kan jag känna ett behagligt lugn, men samtidigt en känsla av att det är ett bedrägligt lugn. Att köra bil med alla sinnen på helspänn, som jag gjorde, är säkert inte så lyckat det heller, men att helt glömma att man faktiskt skjuter fram i en hastighet med 110-130 km/timmen med den tunga kroppen som ett fordon är, och i ett möte, en direkt kollission av två sådana, jag behöver inte kunna formeln för det, jag har fantasi nog att förstå att det bara blir mos av de människor som sitter i bilen vid en sådan krock. De som dagligen får se offren för trafikolyckor vet nog vad vi vanliga vardagsresenärer undantränger av befogade rädslor för de krafter som vi är vana att sätta i rörelse under våra fötter.
Ja, jag vet inte om jag höll mig strikt till ämnet, men jag tycker att det är viktigt, det var väl det som jag ville hålla med om. Alla berörs av det. Trafiksäkerheten måste alltid debatteras på en respektfull nivå. Bra artikel!

Permalänk | Anmäl #2 Birgitta Måhl, 2009-11-05, 12:05

Hej från Thore
Först måste jag säga att jag kört ca 150 gånger runt Jorden med långtradare i hela EU och sett många olyckor (onödiga). Jag har tagit foto också. När det börjar närma sig minus och det är lite snö på motorvägen i Tyskland så kommer flera Mercedes att snart hamna i diket. Varför? Förarna känner inte när det är halt på vägen. Jag med min stora tyngd på över 40 ton känner i min ratt ganska lätt..
Hur många gånger jag kört över Brenner vet jag inte men när det har snöat där, så är det bara att stanna tills saltbilen kommer och fram för allt nedför som är värst. Jag vet många som förolyckats där.
Men jag har en annan sak som jag sagt till en kvinnlig trafikforskare. Och det är regleringen av körtider hos tung trafik. Nu är Jag pensionär och lever fortfarande medan mina kamrater som körde efter reglerna är döda. Varför de kanske du frågar?
Exempel som jag sett otaliga gånger. En Förare startar vid cirka 6-7 på morgonen och kör sina pass och har kört färdigt vid cirka 5 tiden. Vad gör Han? Han stannar till på de stora truckstoppen. Och vad gör många chaufförer där, vid pass 5 tiden på eftermiddagen.
De spelar på de tusentals Banditerna som finns på varje truckstopp. Vid halv 19 tiden går de in i restaurangen och äter, kanske med en öl till maten vilket inte är fel enär de först få köra strax efter midnatt. Sedan går de och spelar på dessa idioter förlåt Banditer igen. Och där kan de stå tills klockan är kanske 2 på natten. Jaha nu får de strax köra igen. HAR DESSA CHAUFFÖRER VILAT? NEJ. Men de får Köra.
Klockan 3-4 eller kanske lite senare fram mot förmiddagen ligger de i diket. Jag har tagit bilder av många. En del är döda och ibland har de vållat olycka för andra trafikanter också.
Vad gjorde jag?
Jag körde vidare efter att ha ätet och druckit kaffe till klockan kanske 23 eller så på kvällen, eller mera ärligt tills jag var trött.
Sedan sov jag hela natten tills kl 9 på förmiddagen.
I Schweiz var det stopp för all lastbilstrafik efter kl 22.00 på kvällen
Kanonbra.
Jag har enormt mycket erfarenhet. Har också kört i USA till och med inne på Manhattan. Kört buss, Kört med 30 metar långa specialbjälkar runt hela Själland också i Jylland och på Fyn. Har kört höga last, Breda 4,5 meter ner genom Tyskland. Kört genom öst på sin tid. Kört kylbil till i stort sett varje land i EU. Kört med kran på. Lastat många gånger i Paris, Berlin, ja många platser i Frankrike, Tyskland, Italien, Österike, Holland, Belgien, ja alla länder i EU. Jag har kört skinkor som hänger i taket i kylbilarna.
Jag har mycket att berätta, Ja jag har en annan kunskap.
Thore
Besök gärna min sajt http://kylingecity.spaces.live.com/
Kram från
Thore

Permalänk | Anmäl #3 Thore Hult, 2009-11-06, 14:17

Min kommentar ovanför står jag för fortfarande men jag hänvisar till en ny hemsida eller bloggar här
http://kognitivt.spaces.live.com/?lc=1053

Jag skall skriva mer senare om hur man skall köra för att undvika att man kör i diket eller krockar.
Människans tankeverksamhet gör att man inte kan koncentrera sig mer än 20 sekunder i taget på det man håller på med. Därför kan det bli krockar.
Vad skall man göra åt det fenomenet?
Man får lära sig att uppgradera sig hela tiden när man kör.
Det tar lång tid att lära sig, men det är också en erfarenhet man får när man har slitit asfalt i många mil.
Hur tekniskt begåvad man än är på Trafiksäkerhetsverket så är det erfarenhet som gäller. Därför är min kunskap otroligt undervärderad. Och många på Trafiksäkerhetsverket vill inte lyssna på mig för de tror de är överlägsna.
Men som sagt var, jag skall återkomma med min lärdomar här så att andra kan ta efter körteknik så de inte hamnar i krockar och i diken.
Thore

Permalänk | Anmäl #4 Thore Hult, 2010-05-09, 11:29


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.