Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2009-11-03 22:11, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Om Sverige på allvar ska eftersträva ett internationellt ledarskap inom IT är det hög tid att se över förvaltningens hantering av distansstudier. På grund av CSNs restriktiva regelverk är det idag nästan omöjligt att bli beviljad studiemedel för distansstudier utanför EU. Det innebär att 38 av världens 50 främsta universitet är otillgängliga för den stora majoriteten svenska studenter.
Hans-Göran Wendelhof har en fil.kand. i informatik och ett särskilt intresse för offentlig e-förvaltning.
Foto © Mattias Lundblad
Regeringen presenterade idag en nationell IT-strategi som innebär att Sveriges position som en av världens ledande IT-nationer ska försvaras (Torstensson, 2009a). Infrastrukturministern understryker Globaliseringsrådets ståndpunkt att "ambitionen bör vara att Sverige ska vara världens mest uppkopplade och avancerade land när det gäller elektronisk kommunikation" (Torstensson, 2009b).
I dagsläget finns det emellertid en slående diskrepans mellan visionen om Sveriges roll som världsledande IT-nation och Centrala studiestödsnämndens mycket restriktiva förhållningssätt till distansstudier. Myndigheten skriver på sin hemsida:
"Studiemedel kan bara lämnas för distansstudier inom EU. För studier utanför EU, det vill säga inom EES eller övriga världen kan studiemedel för distansstudier bara lämnas om det finns synnerliga skäl." (CSN, 2009a)
Av korrespondens med CSN (2009b) framgår att det verkar finnas endast ett fall där studiemedel har beviljats på bevekelsegrunden synnerliga skäl och att "bedömningen är mycket restriktiv". Det innebär att svenska studenter som inte vill flytta utanför EU och som saknar egna finansieringsmöjligheter effektivt hindras från att studera vid merparten av världens främsta universitet. Times Higher Education (2009) publicerade i oktober en sammanställning över 200 universitet som har utvärderats med avseende på flera kvalitetsvariabler. 38 av de 50 högst placerade universiteten i denna lista ligger utanför EU.
För närvarande pågår en utveckling där allt fler studenter väljer att läsa på distans framför att bedriva studier på ort och ställe. Mätningar utförda av The Sloan Consortium (Elanie Allen & Seaman, 2008) har visat att 3,9 miljoner amerikanska studenter – var femte student i USA – har läst minst en kurs online under höstterminen 2007 och att tillväxttakten för antalet distansstuderande amerikaner är över tio gånger högre än tillväxttakten för den amerikanska studentpopulationen i sin helhet. Motsvarande siffror från SCB (2008) gör gällande att nästan var fjärde student vid svenska lärosäten läste på distans läsåret 2006/07 och att antalet distansstuderande tredubblades över perioden 1997-2007.
Åsa Torstensson (2009b) framhåller att "utmaningen för Sverige, och andra länder, är att ta tillvara de möjligheter som utvecklingen ger" och att "det handlar om att öka användningen av IT i hela samhället för att stärka Sveriges konkurrenskraft, tillväxt och innovationskraft samtidigt som en hållbar utveckling säkras".
Möjligheten till högre utbildning på distans är en av IT-utvecklingens allra främsta förtjänster såväl ur ett demokratiskt perspektiv som ur ett globalt tillväxtperspektiv. För att säkerställa Sveriges konkurrenskraft som IT-nation bör främjandet av akademisk infrastruktur ges en central betydelse i den svenska IT-strategin. Från en sådan utgångspunkt kan inte en enskild myndighets administrativa intressen rimligen anses väga tyngre än nationens intressen som helhet. Rätten till studiemedel för distansstudier vid universitet världen över bör vara en självklar utveckling i Sverige som ledande IT-nation.
Referenser:
CSN (2009a). "Vilka utbildningar ger rätt till studiemedel?".
Tillgänglig:
http://www.csn.se/utomlands/studiestodsberattigande-utb
CSN (2009b). "Svar – CSN". [elektronisk korrespondens].
Tillgänglig:
https://www.csn.se/epostaoss/indexSvar.jsp?nyckel=675711dFmSzoMFcB
Elanie Allen, I. & Seaman, J. (2008). "Staying the Course: Online Education in the United States, 2008".
Tillgänglig:
http://www.sloan-c.org/publications/survey/pdf/staying_the_course.pdf
SCB (2008). "Populärt att läsa på distans".
Tillgänglig:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____232908.aspx
Times Higher Education (2009). "Times Higher Education-QS World University Rankings 2009 : Top 200 world universities".
Tillgänglig:
http://www.timeshighereducation.co.uk/hybrid.asp?typeCode=438
Torstensson, Å. (2009a). "90 procent av hushållen ska ha 100 Mbit/s".
Tillgänglig:
http://www.newsmill.se/artikel/2009/11/02/hela-sverige-ska-ha-bredband-i-varldsklass
Torstensson, Å. (2009b). "Sverige ska ha bredband i världsklass! : Den 3 november 2009 presenterar regeringen Bredbandsstrategi för Sverige.".
Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/12313/a/134181

Konkurrens - inte lagar - bör ge oss nätneutralitet

Kommunala bredbandsbolag bör få konkurrera mer fritt

Sätt fokus på rätt problem – en bra IT-arbetsmiljö

Är det IT-Titti som ska fixa fram socialdemokraternas IT-politik?

Socialdemokratisk IT-politik är mer än bara IT-Titti

IT-Titti borde förklara Greens politik istället

IT-Titti ska motverka den digitala klyftan

IT-politiken måste synas i utbildningen

IT-ministern: Nu ska vi sätta den digitala agendan

Socialdemokraterna äventyrar Sveriges IT-position

CSN öppnar för mer distansstudier

90 procent av hushållen ska ha 100 Mbit/s

Offentlig verksamhet bör använda fri programvara

Förslag om fri mjukvara toppenbra!

Idag lägger vi grunden för EU:s framtida IT-politik
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Vad menas med Modern IT ?