Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Hur påverkar klimatdebatten dig?

Tege Tornvall om Hur påverkar klimatdebatten dig?

Politikerfront mot klimatet

Sveriges regering och riksdag liksom de flesta andra länders har som en skänk från ovan fått en ny fiende att gemensamt bekämpa: klimatet. I stället för att kivas och även föra krig om andra intressen, faller de varandra om halsen i gemensamma utfästelser för att försöka hindra klimatets naturliga utveckling.


Om författaren

Som fackjournalist inom bil och fordonsindustri måste ja för mina läsare sätta mig in i bränsle-, energi- och även klimatfrågor.

Mycket behändigt och praktiskt: denna imaginära fiende kan inte försvara sig och ger tillfälle att samla befolkningar, ta ut skatter och föreslå och genomdriva regler och åtgärder som annars hade väckt starka protester och fällt regeringar och parlament. Det skapar också nya maktstrukturer ovanför och utanför de demokratiska.

Men det löser inte andra problem eller konflikter om landområden, naturresurser, handel, religioner och annat. Det bara sopar dem under mattan, där de ligger och pyr för att längre fram dyka upp igen med förnyad kraft. Oavsett klimatet behöver världens växande befolkning mer energi, mer föda, mer friskt vatten, mer utbildning, bättre hälsovård  och fortsatt ekonomisk tillväxt för att lyfta miljarder ur fattigdom och nöd.

Om då världens politiker försöker minska halten av livsgasen koldioxid i atmosfären, minskar de också förutsättningarna för högre avkastning i världens jordbruk. Mer CO2 stimulerar som bekant mer växtlighet, vilket växtodlare vet men i dag knappast vågar säga högt. I dagens debatt skildras och uppfattas CO2 som en störande förorening, åtminstone CO2 från mänsklig verksamhet.

Men CO2 är all växtlighets näring, nödvändig för fotosyntesen och atmosfärens syretillförsel och central för jordens hela biologiska näringskedja. All CO2 är CO2. Växter sträcker inte vällustigt på sig för CO2 från just växter. Av atmosfärens drygt 800 Gigaton kol omsätts per år runt 200 med ungefär lika delar från/till växtlighet och hav. Bidraget från mänsklig verksamhet är ca 4 procent.

Även utan människans bidrag har CO2-halten under 1900-talet ökat som en följd av varmare hav efter lilla istiden ca 1450-1850. Varma hav släpper ut CO2 liksom den helt dominerande växthusgasen vattenånga. Svala hav tar emot. En öppnad läskflaska behåller kolsyran i ett kylskåp men släpper ut den när den tas ut. Varm vattenånga kondenseras på kalla ytor. Vanlig vardagsfysik.

Fysiker och kemister visar också att den värmande effekten av ytterligare vattenånga resp. CO2 i atmosfären är marginell och avtagande, eftersom deras energiupptagande bandbredder är nästan fyllda.

Havens temperatur styrs liksom molnbildning och nederbörd av solens cykliskt växlande aktivitet. Under lilla istiden var solen mindre aktiv med två perioder helt eller nästan helt utan solfläckar och solvind: Maunder Minimum ca 1645-1715 och Dalton Minimum ca 1790-1830 med nöd och missväxt på många håll.

Sedan blev solen mer aktiv och ökade på 1900-talet periodvis jordens medeltemperatur med ca 0,7 grader. Den senaste uppvärmningen från ca 1975 slutade 1998 med den varma havsströmmen el Ninjo (Nino). Sedan dess har de fyra institut som regelbundet mäter jordens temperatur inte konstaterat någon genomsnittlig höjning. Sedan 2007 registrerar de lägre temperatur, sammanfallande med ett nytt, långvarigt solminimum.

Ledande solfysiker förutspår nu en längre period med främst kallare vintrar. Vad kan göra jorden varmare om inte solen gör det?

Därför lär världens politiker nå sitt mål om högst två grader högre temperatur utan att lyfta ett finger eller lägga ut en krona. De gjorde klokt i att i stället gemensamt skapa bättre förutsättningar för att möta ett kallare klimat.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/13562

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för en bra artikel den borde även publiceras i gammel media, tyvärr håller de förtfarande för öronen och säger lalalalalalalala högt så fort någon nämner klimat utan att referera till katastrof scenarior.

Permalänk | Anmäl #1 Robert W, 2009-11-04, 14:34

Egentligen är det ju ett drömscenario för varje politiker - nå sina mål utan att lyfta ett finger! Kanske det är därför det är så engagerade i koldioxid-frågan ....

Permalänk | Anmäl #2 Hans Palmstierna, 2009-11-04, 17:38

Klimatproblemen och finanskrisen visar att det egentligen inte räcker med att äganderätten, rådigheten och andra negativa rättigheter finns med i varje demokratisk stats konstitution. Det bör därför även finnas någon sorts kollektiv rättighet som kan åberopas av författningsdomstolen eller barnens och kommande generationers ombud. Barnen och kommande generationer bör kanske ha den ovillkorliga rätten inskrivna i alla länders konstitution att: ”Naturen inte utsätts för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden eller koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion eller undanträngning med fysiska metoder.” (Det Naturliga Steget, 2004).

Permalänk | Anmäl #3 Uno Hansson, 2009-11-05, 00:03

Vi är för många! Var börja?

Permalänk | Anmäl #4 Eklund, 2009-11-05, 13:39

Historiskt har alltid "yttre fiender" varit överhetens metod att ena folket och höja beskattningen. Då var yttre fiender grannländer. Att göra koldioxid till den yttre fienden är genialiskt! Då är det ju vi själva som är bovarna och då ska vi inte bli förbannade om skatten höjs och vi har en gemensam fiende att enas mot. Som sagt . Genialiskt

Permalänk | Anmäl #5 Ingvar Engelbrecht, 2009-11-12, 00:14

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.