Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-10-29 22:10, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Det är snart bortom allt tvivel att Sverige har en mycket otrevlig bostadsbubbla på gång. Rekordlåga räntor har orsakat överpriser på bostadsmarknaden, och riskerar att orsaka stora problem när låntagare får svårt att betala räntor och amorteringar. Jag hävdar att det hela har varit mycket förutsägbart, och att ingen borde bli förvånad om vi får en andra fas av krisen när problemen på bostadsmarknaden kommer upp till ytan.
Bloggare som bedriver privat bevakning av ekonomin.
Jag skrev i Februari här på Newsmill (1) att något inte stod rätt till då bostäder hade börjat öka i pris mitt under den värsta fasen av recessionen. Jag lustiggjorde mig vidare över det faktum att ansvariga lyckats glömma hur bostadsbubblan i USA uppstod på mindre än några månader. Vilka är det då som är ansvariga för den svenska bostadsbubblan? Som alltid bör man börja med att undersöka vad Riksbanken har haft för sig, och den första misstanken visars sig vanligtvis vara korrekt. För att uttrykca det på Cluedo-liknande manér : Det var Riksbanken som gjorde det, under panikmånaderna, med tryckpressen. Anledningen till att jag refererar till min tidigare artikel är inte enbart att jag tycker om att skryta om att jag hade rätt - det är menat att visa på att sunt resonerande och en grundläggande förståelse för ekonomi räcker för att visa på de fel som just nu görs av ansvariga myndigheter. Stimulans-ivrarna som fått bestämma det senaste året kunde inte förutse denna utveckling, varken de som ropar på monetära stimulanser eller statligt spenderande.
Enligt senaste penningpolitiska rapporten(2) är Riksbanken mycket medveten om problemet, och om man läser mellan raderna inser man att Riksbanken troligen har varit medveten om det ett längre tag. Prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden beskrivs som "på sikt inte hållbar" och det förutspås att prisökning kommer stanna av eller till och med falla något. Det som är mest skrämmande är å ena sidan de extremt försiktiga ordalag som Riksbanken använder i sin officiella rapport, där de vägrar att använda termen bostadsbubbla utan vill försöka få det att låta som en mindre tillfällig feljustering. Å andra sidan går de ut i media och säger att marknadens alla parter måste ta sitt ansvar och förbereda sig på högre ränta och undvika överbelåning. Det låter som Riksbanken förutspår stora problem, och santidigt är oroliga att uttalanden från deras sida kan orsaka panik. Notera även att språkbruket är identiskt med det som användes av amerikanska chefen för Federal Reserve innan den amerikanska bubblan sprack totalt, där han sade att "Sub-prime mortgages are contained", d.v.s. en mindre del av marknaden hade stora problem med sina lån, men det verkade sannolikt att problemet skulle vara begränsat till dessa låntagare. Så visade sig inte vara fallet.
En annan skrämmande sak man hittar om man läser en del av Riksbankens publikation är den insinuation som finns från deras sida att det som spelar roll är egentligen inte vad Riksbanken gör, utan vad marknaden förväntar sig att den skall göra. Detta skulle innebära att Riksbankens roll under recessioner är i grund och botten att ljuga och bedra marknaden, genom att få konjunkturläget att se mer positivt ut än det är, och samtidigt utlova låga räntor längre än som faktiskt är sannolikt. Bakom detta kan vi ana en del av sanningen bakom Stefan Ingves konstanta hänvisande till reporänte-prognosen när det frågas om räntan. Det viktiga är att marknaden tror på prognosen, om Riksbanken sedan tänker följa den är en helt annan fråga. Rent initialt är det fullt möjligt att Riksbanken planerar att följa den förutspådda reporänte-banan, de närmsta månaderna kommer visa om Riksbanken har felbedömt framtida ändringar i KPIF (underliggande inflation) eller inte.
Något som vi dock inte kommer undan ifrån är att bolåne-tagare och banker med största sannolikt gravt har missbedömt framtida boende-kostnader, och detta har vi endast Riksbanken att tacka för. Riksbanken förutspår en långsiktig reporänta på runt 4%. Detta kanske är korrekt, någon bedömning därom är jag inte kompetent att göra (och ur min synvinkel inte heller Riksbanken - räntor skall bedömas av marknaden för att återspegla verkligheten, inte av Riksbanken för att återspegla hur de önskar att marknaden utvecklar sig), doch får man ställa sig frågan - vad innebär detta i nuläget? För att uppnå en långsiktig balans runt 4% måste man rimligtvis anta att om räntan under en period är långt under detta, så kommer räntan troligen vara en bra bit över detta i framtiden. Med en ränta 3,75% under detta mål, vad tror ni händer om vi tillfälligt måste se en ränta på 3,75% över det? Är det någon som ens vill spekulera i vad som händer med den svenska bostadsmarknaden om reporäntan, om än tillfälligt, måste höjjas till 7,75%? En undersökning visade nyligen att 60% av alla bostadsägare hävdar sig klara en ränte-ökning på 4%. Min gissning är att ytterst få skulle klara en ränteökning på över 7%.
I Februari slängde jag ur mig några runda siffror för framtida ränteprognoser
"(...)i dagsläget kanske det skulle räcka med en räntehöjning på 2-3%, om ett år kommer det troligen behövas uppåt 4%, och om 2 år 5-8% o.s.v"
Så som saker utvecklar sig ser jag ingen anledning att ändra på denna prognos, för det är uppenbart att Riksbanken genom sina panikartade sänkningar av räntan orsakat stora inbalanser på pengamarknaden, och dylika kan aldrig lösas på något annat sätt än höjd ränta. Så varför höjer inte Riksbanken räntan på en gång? Om vi frånser vissa svårigheter som beror på att alla andra centralbanker världen om har sänkt räntorna i samma utsträckning (oväntad räntehöjningar av Riksbanken kan orsaka ganska drastiska svängningar i värdet av den svenska kronan, något som man naturligtvis vill undvika), så beror det troligen på det faktum att Riksbanken fortfarande lider av några fundamentala missuppfattningar gällande hur ekonomi fungerar. Deras räntepolitik baseras på en felaktig uppfattning att låg ränta och stödutlåning till banker leder till bättre kreditförhållanden för svenska företag. Detta kan diskuteras, och bör vägas mot det faktum att det är helt uppenbart att det orsakar överutlåning till konsumentmarknaderna.
Riksbanken är notorisk dåliga på att missa "inflationsmålet", vilket troligen beror på att Riksbanken alltid agerar i blindo. Alla vet att en ränte-ändring nu inte får en direkt påverkan på den allmänna prisnivån, utan att det tar någonstans mellan 6 månader och 2 år innan hela effekten av en ränteändring visar sig i priserna. Att Riksbankens inflationsmått dessutom är helt värdelösa gör knappast situationen bättre, KPI innehåller t.ex. en komponent som är direkt beroende av nuvarande räntepolitik (är bostadsräntor lägre räknas det som att inflationen är lägre eftersom man betalar mindre för boende). Riksbanken har till slut gått ut och erkänt att vi kommer se mycket stora svängningar i KPI framöver, något som en högstadie-elev med miniräknare kunde ha räknat ut redan för 9 månader sedan. Trots detta publicerar de fortfarande på sin webbsida att "inflationen är -1.4%, vilket antingen är politisk propaganda, tryckfel eller rena lögner. Det mer pålitliga inflationsmåttet KPIF har ökat 2.3% sedan Januari 2009.
Utöver det verkar det som Riksbanken tror att det inte finns några långsiktiga effekter av ränte-manipulation, och ställer sig helt oförstående inför sådana idéer som att affärsbeslut tagna under vissa ränteförhållanden inte är korrekta under andra förhållanden, d.v.s. individer och företag, marknaden som helhet, konstant tar felaktiga beslut för att Riksbanken har satt räntan på en felaktig nivå (där felaktig betyder "nivå som inte marknaden skulle satt den om räntan var en effekt av tillgång och efterfrågan på pengar"). Det hela osar tyvärr lite för mycket centralplanering av den typ som endast akademiker och kommunister som missade Sovjetunionens fall fortfarande tror på. Efter att all ekonomisk utveckling i decennier har pekat på att privat ägande och privat beslutsfattande leder till välstånd (medan central-styrning leder till resursslöseri och fattigdom), tror världens centralbanker fortfarande att detta inte gäller på pengamarknaderna. Ur min synvinkel är detta ett feltänk som är huvudorsak bakom de eviga konjunkturcykler vi genomgår, och har orsakat enorma förluster välstånd.
För att avrunda med några lite mindre negativa detaljer skall nämnas att bostadsbubblan inte ännu är lika illa i Sverige som i USA, och troligen inte kommer nå samma katastrofala proportioner, främst av två anledningar
(1) http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2009/ppr_3_09okt.pdf
(2) http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/11/riksbanken-orsakar-finanskriser

Mer politik stoppar inte prisrallyt på bostadsmarknaden

Fler hyresgäster gynnar finansiell stabilitet
Ränteavdraget är en otidsenlig rest från 70 och 80-talets bostadspolitik

Tyvärr finns det ingen bostadsbubbla

Alternativ behövs till höjd ränta som kan spräcka bostadsbubblan
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jo, och jag tycker synd om alla ungdomar som skulle behöva köpa / hyra bostad men inte har råd med det.
Marknadshyror är ett bra sätt att se till så det byggs tillräckligt mycket hyresrätter. Men tydligen så är det bättre att folk i Akalla subventionerar de som bor på Östermalm, enligt någon logik om att det är mer rättvist .....