Replik till Andreas Carlgren

Det är djupt tragiskt att man ska utestängas från svenska sjöar när man vill ta en promenad, bada eller spana ut över vattnet.

Man möts av ilskna skyltar PRIVAT, dessa övermänniskor ska allemansrätten naturligtvis inte gälla.

I Sverige finns enligt SCB 400 000 kilometer stränder. Dessa är skyddade intil 100-300 meter. Överslagsmässigt handlar det om en yta på 50 000 kvardratkilometer, en tiondel av Sverieges hela landyta, en areal större än hela Danmark. På denna gigantiska areal får inte människor bo, eller ens sätta upp en flaggstång.

Strandskyddet i Sverige är groteskt överdiminensionerat för såväl nutida om framtida behov. Baserat på förhållanden i min egen hembygd vågar jag påstå den den övervägande delen av arealen har knappast beträtts av någon annnan än ägaren de senaste hundra åren!

När nu allmänheten gör anspråk på denna gigantiska areal, tycker jag man skall använda den också.

Jaha GW du var ju påläst ända in i detalj. Bravo, jobbar du för Carlgren kanske?

Men så här är det: 80 % av svenskarna bor i södra Sverige, det är denna yta som det är viktigast att tala om. Här får inskränkning av strandskyddet stor negativ effekt. Det är alltså inte särskilt relevant att räkna upp alla km i Norrland som har strandskydd.

I själva verket gäller det här att gynna en borgerlig medel- och överklass som vill bygga sina fina villor på stranden i Stockholmsområdet. Detta vill det nyliberala centerpartiet stödja, drar väl lite röster. Man måste ju vara desperata för i Stockholm har man ju mycket få röster.

Strandskyddslagen är grotesk. Den beskär drastiskt markägaren rätt att använda sin mark utan någon som helst kompensation. Detta är konfiskation.

Möjligheten att kunna få tillgång till stränder för de som inte är strandägare är viktig men det måste finnas andra sätt att tillgodose detta. Det rörliga friluftslivets intressen bör tillgodoses men med andra metoder. Men även det fasta friluftslivet måste tillgodoses. Väldigt många föredrar en egen täppa och en egen strand där dom kan få vara i fred.

Gunnar Wiktorsson har i ett flertal artiklar pekat på det orimliga i strandskyddslagen och hur det kom till - ett avsiktligt snyltande, att ta för sig av andras egendom utan att betala för det.

ÄGANDERÄTTEN ÄR EN GRUNDSTEN FÖR DEMOKRATIN

Efter 75 år av socialistisk agitation har förståelsen för äganderättens betydelse bleknat. Den är faktiskt en av de viktigaste grundstenarna för civilisationen.

Det "alla äger" blir det ingen som sköter om och försöker utnyttja på bästa sätt.

Den svenska tolkningen av allemansrätten har i många fall resulterat i att ägarens enda förmån av sitt ägande är att få städa upp efter slarviga turister, ibland ditlockade av utländska kommersiella företag utan ansvarskänsla som ordnat charterresor. Ren piratmoral alltså.

Jag har sett ett talande exempel, där vägen går längs en milsvid strand vid Östersjön, som är så stenig att den inte inbjuder till bad och gör det närmast omöjligt för ortsborna att förtöja en båt. På min fråga varför strandägarna inte ordnar en brygga, som man kan hoppa i från och förtöja en båt vid, svarar man att man inte vill ha en massa turister dit som ställer sina bilar överallt och skräpar ner. Även om allemansrätten inte ger turister RÄTT att utnyttja den privata bryggan, kommer de att göra det. En privatperson kan svårligen schasa bort dem därifrån.

Ett bättre alternativ vore att strandägarna fick stängsla in en del av stranden och göra den attraktiv. Med en brygga att dyka från och brädgolv över de knöliga stenarna att sola på, skulle folk vara beredda att betala en slant för den erbjudna bekvämligheten.

Det skulle göra området trevligare både för ortsborna och turisterna. Samt så småningom kanske medföra ett par arbetstillfällen i en servering och kanotuthyrning.

Äganderättens främsta funktion är att entydigt lägga ansvaret på en fysisk person. Minns Ingvar Kamprads uttalande i sitt sommarprogram: Man kan inte säga till en grupp människor: Ni har ansvaret. Det kan man bara ge till EN person.

Detta är anledningen till att äganderätten är skyddad i Europakonventionen. "Det allmännas" intrång får inte ske utan tvingande anledning och då skall marknadsmässig ersättning betalas. Konventionen är överordnad de enskilda EU-ländernas lagar.

Bengt Holmgren (förkortas BH, he, he) vi struntar totalt i markägarens intressen. Det är allemansrätten som gäller.

Äntligen en saklig debatt på Newsmill. Dessa få kommentarer sammanfattar i mitt tycke problematiken riktigt bra. Vi har en närmast oändlig tillgång på stränder. Förbudet mot exploatering av dessa var orimligt. Samtidigt har vi en överdriven exploatering längs havskuster och i vissa insjöområden.

Lokalpolitiken förmår inte hantera saken. Lagar behövs. De nya reglerna har bara hanterat problemet med onödiga förbud. Nu behövs en lösning för skyddet. Låt Länsstyrelserna, efter direktiv från Naturvårdsverket peka ut stränder där exploatering inte får ske. Det skulle ändå bli enorma arealer för exploatering kvar.