Pappor diskrimineras av journalister

Tänkvärd och välskriven artikel.
Jag har en statistikfråga: Du säger att i 95 procent av fallen får mamman ensam vårdnad.
Gäller detta i 95% av fall som leder till ensam vårdnad eller i 95% av alla vårdnadstvister? Nog måste det vara det förstnämnda, inte kan det väl vara SÅ illa? :(

ane.

Man kan nog säga att det är båda alternativen.

I den nya lagen så döms det till enskild vårdnad om en av föräldrarna inte vill samarbeta och då är det i 95% av domarna mamman som får enskild vårdnad.

Om mamman inte vill ha gemensam vårdnad så kan hon bara hävda att hon inte kan samarbeta med pappan och då får hon enskild vårdnad.

Ett känt exempel är en pappa som ville ha gemensam vårdnad men mamman ville ha enskild vårdnad, då tilldömdes hon enskild vårdnad trots att pappan ansågs bättre lämpad eftersom hon inte ansåg sig kunna samarbeta med honom!

Det är inte bara journalisterna som gör på detta sätt. Det gäller också den svenska feminismen, som från tidigt 90-tal och framåt ersätt strävandet efter jämställdhet till ren 'rasbiologisk' könskamp och demonisering av mannen.

Tack IC och Suzanne K !

Det är såå tragiskt.

Jag såg på programmet om de intagna och hur avsaknaden av pappa eller fadersgestalt ses som en förklaring till identietsproblemen.

Med dessa siffror och hur det döms o pappor blir behandlade vid tvist.

Hoppas samhället lyssnar på Er, Ann-Britt Grunewald, L Celander Jörgenssen. Det blir förändringar i lagstiftning och direktiv.

Soc i framtiden kan ge riktade insattser och de remitterar till obligatoriska utredande samtal vid tvist.

De sitterdär och säger att dom inte kan göra något när en part påstår.

Det måst gå via domstol, men trotts fastställda avtal kan man sen inte tvinga någon som inte vill.

Processerna liknar kafka och moment 22, barnen riskerar att förlora en minst lika lämpad bas.

Ni har så rätt i margnal för det verkar som att det finns de som anser att problemet är marginellt.

Men dom har egentligen inte fatta kostnaderna av allt detta.

Leroy

Tänk om det vore så att mannen kunde påstå och kvinna skulle bevisa och man hos myndigheten väljer att skydda den som påstår.

Man inte hos myndigheten kan remitera till obligatoriska utredande samtal.

Hur tror Ni då man skulle resonera?

Leroy

Bara att tacka för en bra skriven artikel och för att ni vågar sticka ut hakan i detta ämne.

Jag undrar bara varför det ska vara så förbaskat svårt med likabehandling.

Det är väl också bara att inse att journalistiskt ansvarstagande tillhör en förgången tid. Kritisk och objektiv granskning verkar helt struket från schema och arbetsbeskrivning. Nu gäller bara det som media tror säljer bäst. Det gäller tyvärr allt från ämnesval, till vinklingar och formuleringar.

Tack!!!!! Efter ungefär 30 år av kamp för att ha en normal relation med mina barn är det välgörande att läsa er artikel. Om den hade kommit 30 år tidigare hade jag kanske sluppit en del strider samt att sitta och försöka förklara för mina nu vuxna barn varför de blev berövade den kontakt med sin pappa de hade rätt till. Och skadorna är stora för var och en av oss och för samhället. Men samhället svek alla de gånger jag begärde hjälp. Tack igen för er artikel och speciellt för att den skrivs av kvinnor som inte verkar ställa upp på den typen av rasbiologisk hets som ser mannen som en genetisk felkonstruktion och som fått sprida ut sig i media under namnet feminism. Tänk vilken skada denna syn har skapat, för kvinnor, män och barn.

Tack Suzanne och Ingrid för en välskriven artikel! Den visar på nytt att vi det råder stor brist på integritet, rättspatos och opartiskhet i svenska medier. Det verkar bara vara den internt överenskomna dagsnoteringen för PK-agendan som bestämmer vad som ska bevakas.

Vidrigt, jag har på obehagligt nära håll sett vad det svenska "systemet" gjorde mig vid en vårdnadstvist. Man hade människor som arbetade för familjerätten där en var fullkomligt galen. Jag bad därför om att få byta ut henne. Det fick jag inte med motiveringen att de hade stort förtroende för vederbörande. Hon ljög i rätten (medvetet) hon hade familj hemma hos mig som låtsades vara kristna missionärer, hon hade sin dotter som förföljde mig i vansinnesfart med bil på arbetstid.

När jag ville konfrontera henne med bevis (hon arbetade i Upplands Väsby) så fick jag inget svar från någon myndighetsperson på en månad. När man slutligen svarade på email så hade hon slutat.
Inget mer. Man ville inte diskutera detta mer och personen ansvarig hade ju slutat. Ett råd är därför att OM du hamnar i vårdnadstvist spela in allt som sägs under möten med familjerätt. Koppla även in en digital bandspelare till telefonen som alltid är igång. Skaffa trådlösa kameror som spelar in allt.

Det är lite mer omständigt för en far än för en mor. Men det har gått överstyr i Sverige. Man har i alla internationella undersökningar visat att barnen mår bättre, kan betydligt mer, klarar sig bättre senare och har bättre kontakt med den andra föräldern om de bor hos pappa.
Men ändå i "upplysta" Sverige väljer man mamma.
Katinka Löfman och Annica Tiger se www.yakida.se ringde upp min arbetsgivare och påstod att jag var pedofil.

Detta skall vi utstå utan några som helst ursäkter eller hjälp från samhället.

Glömde det viktigaste, hon i Upplands Väsby som arbetade för familjerätten var fysiskt våldsam mot min dotter. Dessa arbetar i Sverige för familjerätten! Jag undrar hur denne Jeanette som arbetat där i över 30-år lyckats, har man ingen koll på sina anställda? Ställer man inga som helst krav? Vad betyder detta hos Tingsrätt och Hovrätt? Jag menar att dessa människors syn på livet kanske inte ger korekt bild av hur det ligger till.

Till Pappa,
Gräsliga människor som borde hängas ut i tidningen för deras illdåd. Att dessa kräk till fruntimmer går fria gör mig uppriktigt förbannad. En man med motsvarande historia skulle sitta många år i fängelse, det tycker de flesta är rätt och riktigt.

Mod och ryggrad tillhör väl inte de mest framstående egenskaperna hos den svenska journalistkåren. Men de har väl lärt sig hur man skriver en artikel som kommer att publiceras rakt av utan att man behöver granska några fakta, och vilka som kommer att refuseras direkt.

Att journalistkollektivet har en feministisk agenda är ingen nyhet(!).

Tack för en insiktsfull artikel.
Har flera sådana fall i bekantskapskretsen.
Den kidnappande föräldern gör en kortsiktig vinst, men hela familjen är förlorare på sikt.

Intressant artikel.
TV4 är verkligen skithålet i Svensk media.
Om de inte är kriminella så umgås de gärna med kriminella. Om de inte knarkar så skyddar de gärna sina knarkande kollegor och kan de skarva en historia så de passar svensk PK-dramaturgin så tvekar de inte en sekund.

Till Pappa och William.

Jag vet precis vad ni pratar om. Jag begärde hjälp ett hundratal gånger, också i Upplands-väsby. Ingen hjälp fick jag någonsin!
Socialstyrelsen som har det övergripande ansvaret som tillsynsmyndighet verkar inte göra sitt arbete. Dessutom tänk på alla Sveriges omhändertagna barn som hamnat i denna industri.

Tidningars uppgift i Sverige är INTE att föra fram vettiga artiklar. Det finns ingen sådan koppling och de journalister som försöker arbeta efter den principen gör sig omöjliga snabbt. Vi bör ha en roll om medias uppgift i samhället samt en minimi-nivå för journalister.

Familjerätter bör alltid ge vårdnaden till män, allt enligt tidigare undersökningar, inte för jämställdhet utan för barnens bästa.

Precis som alla som gett kommentarer här så måste jag tacka för denna artikel. Rättspatos och etik är inte journalisters styrka. De dribblar ofta bort sanning, de skapar istället en parallellvärld där de slipper stå till svars när de skadar människor. Journalistiskt arbete görs för att förstärka en bild, inte för att nyansera eller revidera den.

Svenska media är överlag en stor stor skandal i de flesta avseenden. Man kan helt enkelt inte tro på ett enda dugg av vad som skrivs.

Tack för en mycket bra och nödvändig artikel/bok. Tror dock att media som vanligt kommer att strunta i att kommentera eller starta en debatt om detta. PK och feminismen kommer isåfall skrika högt!!!

Pappa= ett rör spermier.

Mamma= en varm pulserande livmoder, bröst fyllda med modersmjölk, Jungfru Maria, den ömma modern.

Tja vad sägs om det? När ska ALLA inse hur otroligt viktigt pappan är? Att utan pappa lever många barn i vilsenlandet.

Bra artikel Ingrid och Suzanne.

Ha en härlig helg!

En väldigt insiktsfull artikel och jag hoppas verkligen att många köper boken. George lycka till med allting!

Cuben

Journalister och media driver egna frågor under förespeglingar av att rapportera om händelser och återge strömningar i samhället.

Politiskapartier och enskilda politiker har journalister och media som enda kontakt med väljarna och tror sig därmed ha en pålitlig kanal mellan sig och befolkningen. Samma naivitet finns hos myndigheter där t.ex. tok feministernas lobbying arbete lett till att rätt säkerheten är totalt underminerad.

Eftersom de flesta journalister drivs av populism (att bli erkänd inom den egna kåren) och driver egna frågor så kan detta bara bli fullständigt fel och skapar en härdsmälta av misstroende och folkförakt för båda grupperna (kan ses i alla förtroende undersökningar). Den djupa klyfta som skapas mellan de styrande, media och befolkningen kan bli mycket allvarlig för samhället om det en dag krävs god kommunikation mellan dessa grupper på grund av hot mot samhället.

Ett tydligt ex. på hur media driver en fråga och politiker uppfattar frågan som varande uppkommen ur en stark opinion hos befolkningen är valet av Mona Sahlin till socialdemokraternas ordförande.
Media drev en intensiv kampanj om vikten av att det denna gång blev en kvinnlig partiordförande för socialdemokraterna. Detta uppfattades av partiet som att det var mycket viktigt för väljarna att man valde en kvinna.
Partistyrelsen agerade efter detta som man trodde framgångskoncept och bekämpade också allt motstånd mot Mona från aktiva inom partiet.
Resten är historia, Mona har urusla förtroende siffror, starkt motstånd både bland aktiva och passiva väljare (av båda könen) och partiet går mot ännu en brakförlust om inte något drastiskt görs för att återvinna väljarnas förtroende, grundlurade av journalister och feminister som drev en egen fråga som varande den allmänna opinionens hjärtefråga.
Frågan är om de förvirrade politikerna förstår vad som hände eller om man fortfarande irrar runt på redaktionerna och söker sanningen om hur man vinner väljarna tillbaka.

Ju mer jag bildar mig desto tydligare framstår medias oerhörda brister. I ett land som uppfostrats av samma maktfaktor i över 40 år skapar det givetvis problem.

Finns det verkligen någon grupp som media granskar på ett neutralt och sakligt sätt? Nej, de har fingrarna nerkladdade av den egna agendan i vart enda ämne som når till tryckpressen.

Tack för ert arbete! Män har inte en chans mot den offentliga kvinno- eller snarare feministdominerade sektorn i Sverige. Det gäller hundratusentals skilsmässor (på kvinnliga villkor oftast idag) Prinicipiellt mycket viktigare än några tusen upphaussade styrelseplatser...
Man bör komma ihåg vad detta handlar om, att det bara är toppen på isberget. - Medias och politikers numera statsfeministiska indoktrinering i namn av jämställdhet. När det passar alltså.
För att det som kallats för kvinnoförtryck, oftast (inte alltid, liksom inte bortglömt mansförtryck), egentligen varit rätt mycket överbeskydd.
Och i dag är jämställdhet revanchism - "vi måste vara speciellt snälla mot kvinnor." Män kan vi behandla som vanligt. Hög tid att blanda in kritik mot (stats)feminism i varje ämne!
"På båda könens villkor, för båda könens bästa!"

Boken verkar enbart vara till för att spy galla över kvinnojourer- i synnerhet Kvonnojouren Kobra, baktalar namngivna människor, tycka synd om pappan som fått lägga ut X antal tusentals kronor för att barnens mor inte ska få träffa dem/ha vårdnaden eller umgänget om dem osv.

Det är synd, då den säkert, utan spyor, kunde vara läsvärd.

Kan de siffror som nämns i artikeln häröra från att det faktiskt är flest män som misshandlar, våldför sig på barn/kvinnor, backar undan från ansvaret för barnen iom ett separation, inte har förmåga att prioritera barnen och se till deras bästa osv?
Kan det vara så att samhället och föräldrarna uppfostrar pojkarna till att inte ta ansvar för sig och de sina utan att begå övergrepp eller misshandla?

#26 Vivianne

Det finns ingen forskning av värde som visar att det du påstår att, det är

//flest män som misshandlar, våldför sig på barn/kvinnor, backar undan från ansvaret för barnen iom ett separation, inte har förmåga att prioritera barnen och se till deras bästa osv//

Eftersom den feministiska lobbyn har motverkat alla försök att få forska på dessa frågor med männen som utgångspunkt vilket gör forskning som du menar styrker din tes, värdelös eftersom den bara visar halva resultat.

Den statistik som trotts allt har kommit från BRÅ nu visar dessutom att det är vanligare att kvinnor står för våldet inom nära relationer.

Även om det våld som utövas av kvinnor är mindre grovt så måste det vara oerhört skadligt för barn att se sin mamma misshandla pappa i hemmet.

Det finns också pålitliga siffror som visar att kvinnor står för större del av misshandeln av barn än män.

Så vad blir kvar då? En bitter kvinna med ett trasig förhållande till män?

Istället för att bråka om vem som slår och kidnappar mest borde vi alla verka för att ingen slår eller kidnappar, likhet inför lagen och ett samhälle där alla är lika mycket värda oavsett kön.

olika människor har haft - har gjort - olika erfarenheter...

Kan bara gratulera för en välskriven och –argumenterad artikel! Mycket intressant läsning.

Jag får det intryck att journalism är religion för många journalister med att objektiviteten har gått förlorad för att man väntas skriva på ett visst sätt, vinklat på ett visst sätt som bara av guds nåde råkar harmoniera med politik korrekthet. Vilket sammanträffande!

Framför allt uppfattar det oerhört motbjudande när unga skribenter i synnerhet skriver med tillrättavisande patos i syfte att omskola den stora allmänheten till rätt uppfattning och åsikt. Så gör vi inte ens i skolan längre utan där får man be lärarna dra åt skogen och de ska bara le och lotsas som de aldrig hört ordet. På sin höjd ska rektorn ha ett enskilt samtal med eleven som efteråt undrar om rektor blivit helt senil med att han/hon snackar så konstigt.

Hur skulle vi kunna bli lydiga åsiktsslavar bara för att vi blivit vuxna?
Men som tur finns det en och annan skribent som vågar trotsa de förinställda ”settings” som styr medians informationsflöde i det stora hela, som vågar ta upp tabun och…

…peka även på intelligentias blinda fläckar i deras ideologiska synfält: ”När det senare framkom att mamman var den som först hade försvunnit med flickan ignorerades den detaljen.”

Stort tack för en fantastiskt viktig och bra artikel!

Vi är många, barn, pappor OCH mammor (systrar, farmödrar, vänner) som har blivit drabbade - och kölhalade genom ett orättfärdigt, diskriminerande och fördomsfullt system. Och sett hur media kniper tyst, när bilden inte stämmer med den politiska föreställningen.

Ni är hjältar - och visar att det även finns sunda, varmhjärtade och intelligenta individer inom journalistkåren, som vågar tala om det här.

Det som säljer är väl det gamla vanliga, urbilden av modern, madonnan med barnet. Mannen den starke som kommer hem till idyllen efter slitet för familjen och brödfödan därute. Schabloner från gången tid, om det någonsin förekommit.

I den nutida föräldra-barnsituationen är allt annorlunda, både mamma och pappa kan försörja sig och ta hand om barnen på egen hand. För drygt ett halvsekel sedan var mannen ensamförsörjare och skilsmässor ovanliga, liksom ovan relaterade problem. Men som artikelförfattarna skriver är dramaturgin en relik från gången tid, tröghetslagen dominerar.

Idag är pappor/mammor lika delaktiga i familjebildningen, underbart att se och uppleva alla pappsingar med vagnar och pyssel med småttingar.
Mycket svårt att tänka att det fruktansvärda uppstår att ena föräldern rövar bort sitt barn, att med vett och vilje beröva barnet sin andra förälder. Barnet älskar alltid båda sina föräldrar.
Frågan som uppstår är hur föräldrarna kommit dithän, något måste ha triggat fram beslutet att brottsligt skilja barnet från den ena föräldern. Ett mycket drastigt steg att ta och tiden med barnen är ganska kort sett ur ett livsperspektiv.
Att sedan maskineriet dras igång som går i gamla hjulspår, den ömma, varma modern osv.
Att media blir aktör och medspelare, hjälper det barnen? Ja, kanske att hitta barnet.
Ett fåtal kommentarer nämner barnen som den part som drabbas värst. Många här lever i fastlåst sorg, för att inte säga hat. Att efter 30 år inte ha nått försoning, i alla fall med sig själv verkar svårt. Barnen är sedan länge vuxna och alla har en chans till upprättelse.

Riktigt knepigt här är Newsmills-visan om den förhatliga feminismen, tillmälen om kärringar med diverse tillnamn, ja kort sagt: HATET
Hur hjälper det föräldrar-barn att inleda artikeln med pappor som våldtäcktsmän, ställt mot tappra mammor.

Jag ser en bättre tid komma nu när mammor och pappor kan vara med barnen på mer likvärdig basis, rätten till pappaledighet m.m. Att kunna se till barnens bästa även om de inte själva lever tillsammans längre. Känner många som klarar det mycket bra.

Tack för att ni på ett så föredömligt sätt tar strid i detta angelägna ämne! Kan kanske lägga till att demoniseringen av män inte är begränsad till media. Den gäller i hela samhällsdebatten. Män anses numera vara "det skyldiga könet". Läs gärna mer om sådant här på min blogg GenusNytt, www.genusnytt.se

34 Man kan sannolikt aldrig förändra att barnen mest dras till den som har fött dem. Av flera olika skäl och generellt sett. Sedan kan man ju alltid hoppas, eller följa den officiella inställning som gäller i landet idag. I motsats till statistiken.

För varje sånt fall som kvällstidningsblaskigt tas upp här finns hundratals av motsatsen. Kvinnomisshandel och våldtäkter ökar, många barn tvingas bevittna våld mot sin mamma. Våld mot unga kvinnor blir allt värre. Förövare döms knappt. Den enda anledningen till att det inte syns här är för att ingen berörd vågar eller orkar säga emot, för då får de hela den här svansens kränkningar efter sig.
Dessutom saknar de medel att göra sin röst hörd på nätet.

Tack för en mycket läsvärd artikel och jag längtar efter att få läsa din bok Ingrid.

Kommentaren var tydligtvis en som inte nämnvärt oroade den kommentator som kom direkt efter i alla fall - så papparättsivrarna verkar inte störda av sällskapet. Skrämmande.

Som sagt - moderatorerna bör reagera och fördöma i kommentar antisemitiska inlägg. Annars undrar man vad det här är för en sida.

Det är också en myt som är värd att granskas - "ett barn älskar alltid båda sina föräldrar" - jag tror att barn är smartare än så. Barn är aningslösa och lätta att lura - men för den skulle betyder det inte att barn saknar reaktionsförmåga på när det blir illa behandlat eller sviket. Barn är utelämnade åt sina föräldrar - det är helt sant, men om ett barn blir illa behandlat föds genast misstro, förtvivlan, illusioner och tröstande drömbilder kan skapas - men jag tror att barn innerst inne vet om det blir illa eller väl behandlat.
Och det sätter sig i tilliten. Även om barnet kanske inte visar det utåt så vet barnet om en människa går att lita på eller inte. Och drar sig annars undan på olika fantasifulla sätt. En del kanske går in i en dröm- och önskevärld, andra kan bli utåtagerande, ytterligare några kanske tystare eller mer avståndstagande. Så jag tror inte alls att det per automatik är så att barn alltid älskar sina föräldrar. Det är en schablonbild. Dessutom tror jag att föräldrar gör sig själva för viktiga ibland. Barn påverkas av många människor runt omkring, vilken tiden är, kulturen, samhället, kamratgruppen, intryck, tv, filmer, böcker, händelser - allt man är med om i barndomen sätter djupa spår och påverkar på olika sätt, som är svårt för omgivningen att avläsa då barn är så mottagliga och inte har en full mognad och bristfällig omvärldskunskap vilket lämnar stort utrymme till personliga och högst subjektiva tolkningar av allt som händer, i enlighet med varje barns egna tänkande som kan vara säreget för en vuxen att förstå. På det sättet är varje barn en mycket självständig, och samtidigt mycket påverkbar individ, oerhört mottaglig och känslig för intryck som måste tolkas - och det är i tolkningen som det finns stor plats för barns egen föreställningsvärld.

PMTST

"För varje sånt fall som kvällstidningsblaskigt tas upp här finns hundratals av motsatsen. Kvinnomisshandel och våldtäkter ökar, många barn tvingas bevittna våld mot sin mamma. Våld mot unga kvinnor blir allt värre. Förövare döms knappt. Den enda anledningen till att det inte syns här är för att ingen berörd vågar eller orkar säga emot, för då får de hela den här svansens kränkningar efter sig.
Dessutom saknar de medel att göra sin röst hörd på nätet."

Men nu var inte relationsvåld ämnet för artikeln. De som kränker, hotar och skadar andra ska naturligtvis straffas. Men det ska även de som av någon anledning fantiserar ihop saker. Och inte saknar "de" medel att göra sin röst hörd inte, bl a kan man ju skicka sitt inlägg flera gånger ;)

Skönt att Pappa George Pesor fått hem sina 2 barn,så att dom återigen kan få återvända till sitt trygga,normala liv..

Hoppas också att mammans agerande inte har satt allt för djupa sår i barnens inre...

Önskar familjen Pesor allt väl!

//L.P

www.pappa-barn.se

För barns rättigheter.

PS..Hur kan man tilllåta att kvinnojorer som Helga i Tranås,och Kobra i Helsingborg får statliga bidrag,när man VET att dom medverkar till och begår brottsgärningar som drabbar barn,jag fattar inte,och det måste införas strikt kontroll av ROKS,och dess kvinnojourer!

Inför mened i familjemål!

#43 Mia

//bl a kan man ju skicka sitt inlägg flera gånger//

Jag förstår att det är "Pappamaffian tar sig ton du menar" .

Ser att du här bytt Nic från Howling Woman på Unnis Blogg till Pappa Maffian tar sig ton här på Newsmill.

Att du själv är sk överlevare som klarat en svår situation och anser att våldsamma män omgående skall hindras är vi överens om i bloggen hos Unni: http://www.unnidrougge.com/2009/10/18/jourkvinnor-kommungubbar-ii/ Vi har nu snart i absurdum diskuterat att det även finns olämpliga mödrar också. Under två rubriker om Kvinnojourer, Vikten av att bägge könen får hjälp och man sammarbetar.

Men du välkommnar inte då jag säger att de som vill skall kunna remiteras till utredande samtal. Utredningar skall snabbare komma fram så att saker blir gjorda i stället för att det kan bli som i Tranåsfallet eller som i Georg´s fall. Detta gör ju att allt fler tvingas till tingsrätt och domstol i stället för att tidigare kunna prata om lösning. Soc kan sätta ner foten bara direktiven och lagar förtydligas skärps . Barnen i dessa fall får det lugn som behövs.

Slå är fel . Hot är fel. Lögn är fel. Förhindra/fördröja är fel. Gömma är fel. Ta är fel.

Så bred social bas som möjligt utifrån lämplighet.

Leroy

Ojdå, pappamaffian, dubbelt inlägg.
Bra sagt tål att upprepas och jag instämmer i det mesta.

Min kommentar var ett försök att modifiera och starta en analys av vad som skrivs här, se om öppning finns eller om hatet och invektiven styr.
Om man inte ens tror på SCB:s siffror är det kört, det är upp till oss att försöka se orsakerna bakom statstiken.

Media sitter ofta fast i gamla hjulspår som ingen har glädje av mer än mammon. De motsäger sig själva och byter position mellan ytterligheter.

Tror också att mycket svikna män/kvinnor kan ha svårt att ta sig vidare och använder orden här som terapi eller revansch och det i sig visar hur svår socialiseringen är i vårt snabbt föränderliga samhälle.
Att mannen t.ex. var ensam försörjare betydde också att han hade makten, kvinnan kunde inte fly till en bättre tillvaro om familjen dominerades av sprit och våld.
Jodå, inser att här öppnar jag för er som nu påstår att det var kvinnan som köpte sprit, söp och misshandlade mannen och barnen.

Att artikelförfattarna spetsar påståenden om män som våldtar och stackars kvinnor som offer och tappra änglar, det är väl också ett medialt grepp, inte olikt övriga blaskors. Alla känner undertexten av förakt och misstänkliggörande, är det verkligen så att kvinnor blir våldtagna...?

Myten om barnet och kärleken till föräldrarna.
Vidhåller påståendet att barnen vill till det yttersta få, ha möjlighet att älska båda sina föräldrar!
Deras enorma kärlekskapacitet kan få mer illusionslösa hjärtan att brista.
Men jag påstod inte att de går skadeslösa ur dåligt föräldraskap.

Vidhåller också att dagens pappageneration som deltar, tar ut pappatid m.m. bör få resultat framöver.

Personen bakom den något märkliga signaturen "pappamaffian tar sig ton" (den talar ju för sig själv..) kanske skulle kolla upp verkligheten lite bättre? Nu när denna åtminstone DELVIS tillåts komma fram ibland, hos Brå och i media. (Fördolt hos politikerna, än så länge.) Om unga tjejers ökande våld, kvinnligt delat partnervåld, mammors agande av barn osv.

Män må vara aggressiva, alkoholister, pedofiler och allt man kan måla upp kring denna burdusa, primitiva varelse *hm*.
Även om alla kvinnojourer skriker om dessa problem så får vi inte glömma att dessa kvinnor lever MED detta, dagligen.
- Ser de i sanning något annat?
Dessa män behöver HJÄLP - INTE IGNORERAS!

Kvinnojourer med aggressiv inriktning är fortfarande på alla sätt aktiva i vårt samhälle. De fungerar fortfarande som remissinstans, deras värvningsområden är fortfarande socialsekreterare och domväsenden och inte att glömma de kvinnor som blivit drabbade. Istället för hjälp så blir indragna i en "hata män värld..."

Och så tycker vi att det är konstigt att trots mer jämställda lagar, trots socialstyrelsens verktyg i utredningar "BBIC" med betoning på "Barnens Bästa I Centrum" så händer inget...
- INGET!!!
Kvinnorna bakom granskning och beslut har redan en förutbestämd ideologi... "KÖNSORDNING & MANSHAT"
- Deras sak blir då inte att se till barnens bästa, utan analysera hur de skall motivera för att få bort mannen. Praktexempel är socialutredningens omfattning där kvinnan i regel får flera sidor, mannen får plats på mindre än ett A4 papper.

- Feminism når långt in i maktens korridorer med sitt budskap. De lutar sig på luddig statistik som när man sätter den mot verklig befolkningsmängd knappt omfattar 2% av männen, men den drabbar ALLA män. Hur skall barns bästa i sanning komma fram i en värld där 90% av kvinnorna dominerar arbetsplatserna, där mannen till vardags är drägg, aggressiva och hotfulla.
Hur skall vanliga (98%?) av oss män få en syl i vädret om vi hamnar där?
Eftersom regler, restrektioner och lagar inte biter i denna cirkus.
- Vem försvarar oss män?

Kanske det är nödvändigt att bygga en ny organisation, män som kvinnor, sida vid sida, som tillsammans visar vad "jämställdhet" egentligen är?

//PM

Till signaturen "Leroy" - tycker verkligen att rubriken var högst motiverad när jag såg att hyllningskören var full av inlägg med antisemitiska nazistiska inslag.