Resning åt IB-avslöjarna

Den 14 mars 1974 dömdes Jan Guillou av Svea Hovrätt till 10
månaders fängelse för spioneri, underförstått för sovjetisk
räkning.

Den 24 oktober 2009 utpekas Jan Guillou av tidningen
Expressen som sovjetisk spion. Materialet visar sig vara en
skröna från en herrtidningsredaktör med noll trovärdighet.

Uppgifterna framkommer sedan Säpo tipsat Expressen om
vad dess reportrar bör begära ut ur en 700 sidor lång ännu inte helt frisläppt rapport om KGB-aren Gergel på Riksarkivet.
I strid mot gällande praxis avhemligade Riksarkivet först den
del som kunde skada namngivna nu levande svenskar.

Utifrån sett ser det ut som om om "någon" i den svenska
statshierarkrin vill slänga in jästen 35 år efter degen.
Alltså nu försöka rädda något av den trovärdighet den
svenska staten förlorade för 35 år sedan.

En fråga inställer sig. Varför åberopades aldrig
Säpomaterialet i rättegångarna 1974? Kände Synnergen till
det? Palme? Carl-Axel Robèrt?

Och i så fall, varför togs det inte upp?

- För att det inte behövde tas upp, för att rätten
(blink-blink) i alla fall fattade att de här grabbarna var
sovjetspioner?

- För att någon (Palme?) bedömde att materialet var "strunt om
än i gyllne dosor" och knappast skulle öka statens
prestige i rådande opinionsläge.

- För att någon (Palme?) bedömde att det var olyckligt om
processen fick en uttrycklig udd mot Sovjetunionen, som
man då sökte öppningar mot.

Enligt Expressens huvudkälla om KGB, Gordievskij, hade Olof Palme vid den här tidpunkten regelbundna möten med KGB-agenten Nikolaj Nejland, kontakter som senare ska ha lett till att Olof Palme tog med en hög GRU-officer, Michail Milstein, i Palmekommissionen när den bildades 1980.

Jag tror att det enda rimliga svaret är att herrarna kanske
kände till det, men att Lembergs angivarrapport betraktades
som strunt. Säpos utredning hade ju lagts ned med slutsatsen att "det som Lemberg beskrivit knappast kan anses som
brottsligt".

Men om det kan visas att Lemberg-PM:et någonsin betraktats som mer än strunt och ÖB Synnergren hade delgivits denna
och tillmätt den minsta trovärdighet och på något sätt
beaktad den i sin menbedömning i IB-processen, borde det
idag - när materialets existens och huvudsakliga innehåll
blivit känt - vara skäl till resning för IB-avslöjarna.

För oss som följde IB-processen var chefsåklagare Robèrts
konstruktion med "indirekt uppsåt att gå främmande makt
tillhanda" alltid gåtfull.

Om ÖB faktiskt trodde eller trodde sig veta att Guillou var
värvad av KGB blir anklagelsen något begripligare. Men genom att välja rekvisitet "indirekt uppsåt" behövde ÖB aldrig
visa sina kort.

Nu vet vi vilka värdelösa kort han satt med.

Stefan Lindgren

stefan lindgren (18 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/13123

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vi vet nog inte alls vilka kort vare sig Palme, ÖB eller andra underrättelsetjänstemän satt på, och vi kommer nog aldrig att få veta. Det enda vi vet är att det fanns en orsak till att IB fanns, att det var kallt krig, att Sveriges regering förde dess väljare bakom ljuset ifråga om neutralitetspolitiken och att det låg i Sovjetunionens intresse att avslöja IB (som omöjliggjorde infiltration från väsntgern in i SAP.

Vad som när har hänt är så enkelt som att Jan G råkat ut för ett "litet" tjyvnyp. Jan har ägnat 10 Hamilton bäcker åt att spy galla på SÄPO, sam hylla den svenska militära underrättelsetjänsten, som han grovt överskattat avseende den fältoperativa sidan och grovt underskattat avseende signalspaning. När Jan G dessutom ägnar sina memoarer åt att klassa Peter Bratt som en Golbög, är det liksom så otroligt underbart roligt att se att SÄPO kan sin sak, de valde rätt tillfälle att använda befintlig lagstiftning, om än med något ändrad praxis, och "avhemligade" en fet lunta via Riksarkivet. Det är genialiskt, galet kul timing angående pågående diskusson om den svenska presskåren och dess opartiskhet.

Hurra för SÄPO, jag är övertygad om att det kommer mer avhemligade dokument till Riksarkivet, det ligger nämligen in allainsens intresse att gradvis röka ut personer som på höga hästar som bedriver minst dubbelt spel och har orent mjöl i påsen.

Jag tpr inte Jan G vill ha resning, han kommer bli hudflängd, tilltvålad och utskåpad. jan G får börja med spökplumpsdräkt om han ska fortsätta bo kvar på nedre Östermalm.

Permalänk | Anmäl #1 Sven Svensk, 2009-10-26, 23:22

Håll med om att situationen är bisarr. Här döms en kille för Sovjetspionage till 10 mån fängelse och sitter av straffet. 35 år senare släpper riksarkivet uppgifter - en fylleskröna - om att han har varit sovjetspion. Killen döms andra gången, nu i medial ståndrätt.
Men grejen är att om man lägger ihop "bevisningen" i dom 1 och dom 2 skulle han aldrig ha kunnat fällas i dom 1. Svenska domstolar dömer inte på fylleskrönor, i vart fall inte efter Werner Ryhningers tid.

Permalänk | Anmäl #2 s lindgren, 2009-10-27, 07:44