Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Identitetslagen


En sak är vad den är. Det metafysiska axiomet låter banalt. Men, ack, så mycket som hänger på att människor förstår att så är fallet! Att saker är vad de är, och att verkligheten som vi lever i därför är begriplig.


Om författaren

Jag är lekmanna-filosof, metallarbetare och intellektuell aktivist.

Upptäckten av ett filosofiskt axiom kan göra skillnaden mellan civilisation och barbari. I synnerhet upptäckten av identitetslagen, av den gamla grekiska filosofen Aristoteles, gjorde en enorm skillnad för västländerna. Identitetslagen säger att en sak är vad den är. Det kan låta banalt, men grundorsaken till att primitiva samhällen är just primitiva, är att de inte har upptäckt den metafysiska principen.

Det är nämligen upptäckten av identitetslagen, som gör verkligheten begriplig. När människor inte inser att de kan lita på att saker är vad de är, då blir verkligheten som de lever i till något nyckfullt, obegripligt och hotfullt. Ta som exempel en typisk man i ett primitivt samhälle, som t.ex. Afrika förr i tiden. Han trodde på fullt allvar att i nästa ögonblick kunde hans hustru förvandlas till en spindel. Försök att föreställa dig hur den mannen kände sig. Han njöt av att hålla sin mjuka, varma hustru tätt intill sig. Men samtidigt hade han en gnagande oro för att hon skulle plötsligt bli till en jättespindel, som skulle bita ihjäl honom. Den mannen måste ha levt i ett tillstånd av ständigt terror. Tillvaron måste ha varit som en mardröm för honom. Det var därför som han, och hans stamfränder, ständigt tillbad och blidkade andarna som de trodde levde i träden, stenbumlingarna o.s.v. omkring dem.

När människorna i de primitiva samhällena i Afrika, Amerika, Asien och Australien inte insåg att de kunde lita på att saker och ting bara var vad de var, kunde de heller inte utveckla sådana saker som vetenskap, och mycket till teknologi. De stagnerade, därför att de inte hade identitetslagen att bygga på.

Hur vet vi att axiomet identitetslagen är giltig? Det är inneboende i våra varseblivningar. När du ser något, ser du *något*. Du ser något specifikt, som är en viss sak och inte något annat. Om du ser en stenbumling - du ser något som har *en* viss färg, och inte någon annan. Du ser något som har *en* viss form, och inte någon annan. Den har *en* viss massa, och inte någon annan. Stenbumlingar kan ha många olika färger, former och massor. Men en viss stenbumling kan bara ha en färg (eller kombination av färger, den kan t.ex. vara randig) i ett givet ögonblick, den kan bara har en form i ett givet ögonblick, den kan bara väga ett visst antal gram i ett givet ögonblick. Stenbumlingen kan inte vara både helt vit och helt svart samtidigt. Den kan inte vara både rund och fyrkantig samtidigt. Den kan inte väga både 5 kilo och 5.000 kilo samtidigt. För att *vara* något, måste en sak vara *något*. Den måste vara något specifikt. Och den är den specifika saken som den är. Den har en specifik natur, och ingen annan. Och vi människor kan handskas med varje sak som existerar, om vi tar reda på vilken natur det är den har. Vi kan förstå stenbumlingars väsen, därför att de har en specifik natur. Och vi kan förstå för ögat osynliga atomers väsen, därför att de har en specifik natur. Och vi kan förstå för ögat osynliga fjärran galaxer, därför att de har en specifik natur.

Att vara, innebär med nödvändighet att vara *något*. Därför är hela världsalltet stabil och lagbunden. Därför kan vi fatta verkligheten. Om en sak inte var en *viss* sak, skulle den inte vara. Det finns ingen svävande existens, saker som är odefinierbara och omöjliga att greppa. T.o.m. en dimbank eller ett moln är något specifikt. Det är därför som vi kan spå vädret.

En sak kan förstås förändras. Men om en sak förändras, kan den bara förändras i enlighet med sin natur. En tändsticka kan brinna, och bli till aska. Men den kan inte jäsa till att bli en burk öl, och den kan inte frysa och bli till en iskub.

När Aristoteles upptäckte identitetslagen, lade han en av de allra första och viktigaste stenarna till den moderna civilisationen. Den moderna vetenskapen bygger på insikten att man kan fatta verkligheten genom att ta reda på vilken natur olika saker har. Biologin studerar levande varelsers natur. Fysiken studerar materians natur. Mineralogin studerar olika mineralers natur. Astronomin studerar himlakropparnas natur. Psykologin studerar det mänskliga medvetandets natur. O.s.v. Och den moderna teknologin bygger i sin tur på vetenskapen. Och den moderna industricivilisationen bygger i sin tur på den moderna teknologin. Och våra liv och vår välfärd bygger på industricivilisationen. Om vi inte hade identitetslagen, skulle vi antagligen fortfarande leva i hyddor.

Identitetslagen ligger också till grund för vårt relativt civiliserade och frihetliga politiska system. Den moderna lagstyrda samhällsordningen bygger ju på idén att människor har en specifik natur, och de måste därför leva i en viss sorts samhälle, och inte ett annat. Vi inser numera i västländerna att människor är sådana varelser att de *måste* vara fria, för att kunna leva goda liv. Och vi inser att lagarna måste ha en specifik identitet, så att människorna vet vad de har att leva efter. Därför definieras statens funktionssätt av en grundlag. Och det är tack vare insikten att identitetslagen gäller, som vi inte tolererar politiskt godtycke. De politiska ledarna får inte bära sig åt litet hur som helst. Vi måste veta var vi har dem, så att de blir beräkneliga. Lagstyret bygger på identitetslagen.

Motsatsen till identitetslagen är idén att verkligheten är flytande. Denna idé har förkunnats i västländerna av sådana filosofer som Heraklites, David Hume och Friedrich Hegel. De har förkunnat att det inte finns några stabila entiteter. Den gamla grekiska filosofen Heraklites t.ex. är berömd för att ha uttalat orden "Du kan inte kliva ner i samma flod två gånger". Han menade att det enda som var konstant i verkligheten var förändringen. Men det var nonsens. Om inga specifika entiteter fanns, *vad* skulle då kunna genomgå förändring? Svaret är förstås att om inga specifika saker fanns, då skulle det inte kunna finnas någon förändring. Förändring förutsätter att det finns *saker* som förändras. Hur skulle det t.ex. kunna finnas eld, om det inte fanns tändstickor, vedklasar, kolklumpar, oljedroppar o.s.v. som brann?

1700-tals filosofen David Hume förkunnade att inget i verkligheten var säkert. Det gjorde han därför att han inte fattade identitetslagen. David Hume påstod att han inte såg en tändsticka i sin hand t.ex. Han såg bara, påstod han, en långsmal klick av brun, en röd prick som verkade sitta på spetsen av den långsmala bruna klicken, en stor rund klump av beige som omslutade den långsmala bruna klicken, o.s.v. Men, påstod Hume, han förstod inte varför inte t.ex. den röda pricken plötsligen skulle kunna förflytta sig åt vänster, medan den långsmala bruna klicken förflyttade sig åt höger, och den runda beiga klumpen förvandlades till en rosa elefant. Hur kunde han veta att något sådant *inte* skulle kunna hända? Hume såg ingen nödvändighet i verkligheten han levde i, därför att han inte fattade att existensen är sådan att - "att vara, innebär med nödvändighet att vara *något*".

David Hume var en radikal skeptiker. Han förkunnade att vi inte kunde veta någonting säkert, inte ens att vi själva existerade. 1800-tals filosofen Friedrich Hegel var delvis annorlunda. Han förkunnade också att inget var stabilt. Han menade att ingenting var, men att allting höll på att bli. Han menade att verkligheten bestod av kontradiktioner. Men han inbillade sig att vi, eller åtminstone han, kunde fatta verkligheten ändå. Han menade att han fattade lagarna som styrde sakers förvandling till vad de ännu inte var. Och Hegel led av storhetsvansinne. Han menade på fullt allvar att hela syftet med universum, var för "Världsanden" att genomgå förvandlingar tills han uppnådde sitt syfte, att förstå sig själv. Och den förståelsen bestod av Hegels filosofi. Så hela syftet med allt som hade hänt i hela universums historia var uppkomsten av Hegels filosofi! Somliga skarpsinniga betraktare drog på smilbanden när de förstod denna implikation av Hegel.

Sådana filosofer, som förnekar identitetslagen, är civilisationens dödgrävare. Hegel t.ex. är en av anfäderna till massmördarideologin marxismen. Och David Hume möjliggjorde ärkeskurken Immanuel Kant. Om mänskligheten förlorar insikten att saker bara är vad de är, kommer civilisationens kollaps som ett brev på posten. Människor som är rädda för att hustrun skall förvandlas till en jättespindel kommer inte att kunna upprätthålla en civilisation. Processen har börjat. Se på den moderna vänstern, som står under inflytande av Hegels materialistiska manifestation, Karl Marx. Den moderna vänstern hyllar massmördare, och många av dess´ medlemmar knarkar, och flyr ifrån den moderna civilisationen till primitiva kollektivjordbruk.

Civilisationens räddning ligger i rationella idéer. En av de viktigaste av dessa idéer är identitetslagen. Se Ayn Rands roman "Och världen skälvde" för detaljer - http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9175665565.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/13070

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

*En sak* - *begriplig* - endast dessa två ord skrivna överst har jag tagit till mig. Inte har jag läst Din Artikel Henrik - orsaken att jag kommenterar Dig är väl helt enkelt den att jag har skrivlust och inte vet vad jag annars ska kommentera - peter ingestad har visst upphört skriva på newsmill - jag är ju trots allt filosofiskt intresserad - men min beläsenhet är inte så stor - du talar och skriver som en professor har peter ingestad sagt om Dig. Jag vet inte om det finns någon som helst beröringspunkt mellan ditt filosoferande och mitt dito - kanske inte - men filosoferande kan ju ta sig lite olika uttryck - och på något sätt tror jag att det borde finnas någon sorts beröringspunkt bara genom detta att vi båda tagit till oss ordet filosofi - som ju egentligen kan användas på många olika sätt precis som ordet tro - troende - religiositet - för att inte säga religion - *Vad är religion? - Det är inte lätt.* som peter ingestad skrivit någonstans någon gång... ska du henrik kunna inta platsen som peter ingestad haft hos mig - ja det återstår att se - ditt uttryckssätt är ju iaf något annorlunda och mer lugnt och sansat - vad jag kan förstå ...

Permalänk | Anmäl #1 Marianne Johansson, 2009-11-15, 11:48


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.