Bankerna stjäl mest

Ekonomi är ett spännande ämne som också kan vara skrämmande. I kommunala budgetar svänger man sig med miljontals kronor, företagen likaså och vad gäller den nationella budgeten, som Borg för tillfället har ansvaret för, så handlar det om miljarder. Det är så stora tal att inte många förstår hur mycket pengar det handlar om. Då är det mer konkret med bankrånare och deras säckar med pengar. Likt Björnligan springer de iväg med pengarna på ryggen.
Men faktum är att bankerna själva varje år, ja varje dag, stjäl pengar från oss som lånar. Det gör de i en process där de själva "skapar" de pengar som de behöver för utlåningen - och sedan tar de betalt för att låna ut dem. Man kan enkelt se att den svenska valutan är större än summan av sedlar och mynt. Exempelvis skriver Riksbanken på sin webbplats att summan av alla kontanter i årsskiftet 2008/2009 var 106,3 miljarder kronor. Jämför det med Reinfeldts budgetproposition för 2009 där utgifterna beräknades bli lite drygt 766 miljarder kronor. Här finns helt klart ett glapp, men vad är det då som säger att det är bankerna som skapar pengarna? Ja, det är inget kontroversiellt som man försöker dölja. Bland annat skriver Riksbanken om det i sin rapport "Finansiell stabilitet (2009:1). När bankerna lånar pengar från Riksbanken är det endast en bokföringsteknisk detalj. Man kör inte över med de fysiska pengarna från Riksbankens stora kassavalv, utan enkelt, med några knapptryckningar så har man fört in pengarna på respektive banks balanskonto. Det här är ett väl känt faktum och kallas "fractional reserve-banking". I "bra tider" sväller bankernas balansräkningar. I "dåliga tider" krymper de då fordringar måste avskrivas. För Riksbanken är det tvärt om. I dåliga tider skapar Riksbanken pengar som man pytsar över till affärsbankerna.
På samma sätt skapar bankerna pengar i samma ögonblick som du och jag lånar dem. Egentligen skulle det inte vara något större problem för när vi amorterar så försvinner pengarna ... ur samhället. Dock finns de kvar i bankens balansräkning som dessutom svällt med räntebeloppet. Bankerna har därmed blivit rikare. Ett annat problem är också att bankerna inte samtidigt skapar pengarna för att betala räntan. De pengarna måste tas någon annanstans ifrån. Eftersom man räknar med att mynt och sedlar utgör ca 92-97 % av pengamängden så finns det inte så mycket "riktiga" pengar att betala räntan med. Det skapar, sakta men säkert, en ond spiral av skuld. Om alla låntagare skulle betala sina skulder (inklusive räntan) samtidigt så skulle det innebära att någon eller några inte skulle klara av det. Inte för att de är dåliga människor eller för att de inte klarar av att spara pengar, utan för att det helt enkelt inte finns så mycket pengar tillgängligt. Den här inbyggda buggen gör att människor MÅSTE misslyckas att betala tillbaka sina skulder. Det är en del av systemet. För att klara sig, lånar man mera pengar. Och så har spiralen klättrat ännu ett varv.
En del av oss lyckas så småningom kravla sig upp ur skuldträsket (och en del har turen att födas med pengar). För dem kanske min artikel känns ointressant; det gäller bara att rätta mun efter matsäcken! Men tänk tanken att alla låntagare skulle bete sig perfekt. Betala i tid och inte överskuldsätta sig. Om då bankerna plötsligt en dag säger upp lånen. Med hänvisning till att säkerheten försvunnit (det händer alltid vid lågkonjunktur då huspriserna går ner) vill de nu ha tillbaka pengarna. Nu! Genast! Trots att man varit den perfekta bankkunden tvingas man sälja sitt hus till underpris, flytta in i en lägenhet, betala hyra och samtidigt betala för pengar som man inte har fått ... pengar som de facto inte fanns innan man lånade dem! Det tragiska är också att det då inte finns tillräckligt med pengar i systemet för att alla lån plus ränta ska kunna betalas tillbaka. Det är alltid någon som inte klarar av detta då pengarna inte existerar!
Låter det logiskt? Inte alls, men det är så systemet fungerar idag.
Låt mig istället skissa på ett annat system. Ett system där pengar skapas av arbete istället för skuld. Ett system där pengarna regelbundet skapas och förstörs, men ett system där pengarna har ett värde istället för tvärtom.
Riksbanken kan enkelt förbjuda bankerna att skapa pengar. Istället får de låna pengar av staten om de behöver. Staten, i form av Riksbanken, har i det här systemet ensamrätt på att skapa pengar. Och pengar skapar man för att ge barnen en bra skola och barnomsorg, för att ge de äldre en bra omsorg, handikappade alla möjligheter att bli en del av den producerande sektorn och den omsorg och stöd som de behöver. Pengar skapar man för att se till att ge alla arbete. Arbete inom vård, skola och omsorg, men även inom byggsektorn. Pengar kan skapas för att bygga ut järnvägsnätet, bygga miljöriktig energi och ge forskarna möjligheter att komma på nya innovationer. Full sysselsättning skapar i förlängningen även fler arbeten på företag eftersom arbetande människor har mer pengar över som de kan spendera.
Tvärtemot vad man kan tro så finns ingen risk för hyperinflation som många är rädda för. Tvärtom, risken för inflation är större när skapandet av pengar delegeras till affärsbankerna som endast har sin egen profit att tänka på; som endast har sina aktieägare att ta hänsyn till. Eftersom det ligger i statens intresse att inflationen är så låg som möjligt kommer man naturligtvis att regelbundet förstöra en mängd av dessa pengar. Pengar som endast finns elektroniskt.
Inget är hugget i sten, allra minst vårt valutasystem. På 1980-talet förändrade man det drastiskt och politikerna avhände sig i praktiken en stor del av den makt som de faktiskt hade. Sedan dess har vi sett flera djupa lågkonjunkturer. Något som är en naturlig del i det valutasystem som vi har idag. Lågkonjunkturerna förhindrar skuldspiralen att skena iväg för snabbt, då den leder till de oundvikliga konkurserna som inte beror på den personliga vandeln, utan är ett symtom på att valutasystemet är sjukt.
Låt oss nu dra lärdom av historien och förändra vårt nationella valutasystem till det bättre. Jag utmanar de politiska partierna att ta den här frågan på allvar!