Låt inte "Bee Movie" blir verklighet

Övergripande kan man säga att ekosystemtjänster är tjänster och nyttigheter vi får gratis av naturen exempelvis att insekter pollinerar, att vatten renas, att skadedjur begränsas och att bördig jord bildas. Det är ett sätt att se naturen från människans perspektiv. Vilket inte hindrar att naturen också har ett egenvärde.

Millennium Ecosystem Assessment, MA, innebar när den kom 2005 ett internationellt genombrott för synen på ekosystemtjänster. Den har beskrivits som "en lägesrapport över jordens ekosystemtjänster" som lyfter fram naturens betydelse för människan. MA kopplade förutsättningarna för människans välbefinnande (säkerhet, grundläggande material för konsumtion, hälsa, goda sociala relationer, samt frihet att välja och handla) till fyra kategorier av ekosystemtjänster:

Understödjande tjänster omfattar de ekosystemfunktioner som är en slags bas för allt annat, exempelvis jordformation, kolets kretslopp, eller närings- och vattencykler.
Reglerande tjänster, det kan vara pollinering, luft- och vattenrening, klimatreglering.
Kulturtjänster innehåller allt det som vi använder för det mer känslomässiga välbefinnande till exempel estetiska värden och rekreationsvärden - naturupplevelsen i en skog, skönheten i en blommande äng, en uppfriskande simtur i havet.
Producerande tjänster, det är helt enkelt mat, vatten, material och så vidare som vi kan använda mer eller mindre direkt.

Millennium Ecosystem Assessment konstaterade i sin rapport att ekosystemtjänsterna har utarmats i en alarmerande takt. Några exempel:

- Förlust av den biologiska mångfalden. Levande organismer som växter, bakterier, svampar och djur är nödvändiga för att det ska finnas ekosystemtjänster.
- Förändringar i användningen av mark och vatten har en direkt effekt, konvertering av naturskog och andra naturliga ekosystem till jordbruksmark har enligt MA varit den viktigaste faktorn bakom förlusten av ekosystemtjänster.
- Även föroreningar kan minska produktionen av ekosystemtjänster. Utsläpp kan till exempel påverka vattenkvaliteten direkt och markens och levande organismers möjligheter att rena vatten.
- Klimatförändringar kan också få enorma konsekvenser för ekosystemtjänsterna.

Slutsatsen är att förbrukningen av förnybara naturresurser på många håll överskridit de ekologiska ramarna, med allt för omfattande konsekvenser för framtida ekosystemtjänster. Belastningen måste minska till vad ekosystemen tål. Även om det råder viss osäkerhet om var gränserna ligger, är det klart vilken riktning utvecklingen bör ta. Ett målorienterat åtgärdsarbete behöver gå hand i hand med forskning och metodutveckling och förfining. Problemen blir värre om vi väntar.

Här är sex av Miljöpartiets förslag till åtgärder:

1. STRATEGI FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER

Regeringen bör genomföra en kartläggning över viktiga ekosystemtjänster, samt göra en analys av hur de utvecklas, vad som påverkar dem och hur man kan säkra deras produktion på sikt. Strategin bör innehålla förslag på ändringar av regelsystem samt ekonomiska styrmedel. Till exempel kan kemikalieregleringen i större utsträckning behöva baseras på konsekvenser för ekosystemtjänster, även avseende kemiska ämnens nedbrytningsprodukter och samverkan med andra ämnen, den så kallade cocktaileffekten.

2. ÄNDRA I LAGEN

Miljöbalken bör kompletteras med en uttrycklig hänvisning till ekosystemtjänster i de allmänna hänsynsreglerna. Motsvarande kan behövas för skogsvårds- och fiskelagen. Även beslut om naturvård bör i högre utsträckning bygga på analys av konsekvenserna för ekosystemtjänster. Också de areella näringarna - jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och fiske - behöver ta större hänsyn till verksamheternas konsekvenser för ekosystemtjänster. Miljökonsekvensbeskrivningar PBL, plan- och bygglagen, bör innehålla uttryckliga beskrivningar av konsekvenserna för produktion av ekosystemtjänster.

3. INTEGRERAS I MILJÖMÅLEN

Även andra faktorer och miljömål än biologisk mångfald är viktiga för ekosystemtjänster. Det behövs markarealer, oftast täcka med vegetation. Spridning av kemikalier, eller en ändrad koncentration av olika ämnen, kan påverka förmågan att leverera ekosystemtjänster. Faktorer som markens humushalt och struktur kan också vara av betydelse. Alla dessa aspekter måste få större vikt vid politiska beslut. I det fortsatta arbetet med miljömålen bör därför hänsyn till ekosystemtjänster integreras på ett tydligare sätt.

4. ÖVERORDNAT EU:S JORDBRUKS- OCH FISKEPOLITIK

Beslut på EU-nivå är av stor betydelse för utvecklingen av svenskt jordbruk och fiske. EU:s jordbrukspolitik och EU:s fiskepolitik har båda lett till katastrofala effekter för andra ekosystemtjänster än den kortsiktiga livsmedelsproduktionen. Regeringen bör ha ekosystemansatsen och ekosystemtjänster som överordnade principerna vid förhandlingar inom EU om bland annat reformeringen av EU:s jordbrukspolitik och EU:s fiskepolitik. Bland annat bör stödet till jordbruket i så stor omfattning som möjligt omformas till ersättning för produktion av ekosystemtjänster.

5. UTBILDA BESLUTSFATTARE

Den på kort sikt kanske viktigaste faktorn för förändring av ekosystemtjänster är beslut om markanvändning. Även beslut om vattenanvändning kan ha stor betydelse. Beslut av stor vikt för användning av mark och vatten fattas av kommunerna i beslut om bland annat samhällsplanering. Översiktsplaner bör kompletteras med analyser av konsekvenser för produktion av ekosystemtjänster. Därför behövs det ett utbildningsprogram för kommunala och regionala beslutsfattare om ekosystemtjänster och hur man kan ta större hänsyn till dem vid kommunala beslut. Regeringen bör ge Naturvårdsverket, Boverket och andra berörda myndigheter i uppdrag att genomföra en sådan utbildningssatsning.

6. EKONOMISKA STYRMEDEL

Miljöpartiet anser att former för att betala för användning av ekosystemtjänster och för bevarande eller utarmning av ekosystemtjänster bör utvecklas. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att säkra framtida ekosystemtjänster. Det kan handla om till exempel bidrag och subventioner för vissa åtgärder som bevarar eller främjar ekosystemtjänster. Det kan också handla om skatter och avgifter för att ge ekonomiska incitament att inte utarma ekosystemtjänster. Både bidrag och subventioner samt skatter och avgifter behöver utvecklas och användas mer för att säkra framtida ekosystemtjänster. Ekonomiska styrmedel bör vara måleffektiva, kostnadseffektiva och rättvisa.

Det är viktigt att ekosystemtjänster inte bara blir ännu ett miljöpolitiskt modeord. Miljöpolitiken har lidit nog av vackra ord som inte följts upp av åtgärder.

Maria Wetterstrand (mp)
Språkrör

Tina Ehn (mp)
Riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson

Fotnot: hela MP-motionen, Vårt beroende av ekosystemtjänster, går att hitta på riksdagens hemsida eller som pdf på denna länk:
http://mp.se/files/176300-176399/file_176350.pdf

Maria Wetterstrand (3 artiklar)
http://blog.mp.se/mariawetterstrand

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/12974

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Till en del har monokulturer naturliga förutsättningar försvagat ställningen hos naturliga lokala pollinerare. Men det naturliga beståndet har heller inte varit volymmässigt anpassat för storskalig monokulturell odling. T.ex. det mesta av världens mandelodling sker i Kalifornien (68%) och det behövs externa krafter (bi) för att pollinera dessa stora odlingar oavsett lokal förmåga, lokala naturliga pollinerare behöver föda mer än en gång om året. Mer än 75% av alla USA:s biodlingar transporteras en gång om året till Kalifornien för att pollinera under mandelträdens blomning.
 
Att man kör runt bikupor är främst en ingrediens i storskalig odling inte pga av naturlig pollineringsförmåga.

Permalänk | Anmäl #1 Klerken, 2009-10-23, 16:32

Jo, hur rätt har inte Du.
Det kommer att krävas en hel arbete för att öka acceptansen för de förändringar som måste till om vi ska få en värld där resurserna skall räcka till oss alla.
Men har vi egentligen något val, annat än att vi fortsätter att konsumera som idag och tvingar på de fattigare länderna att stanna på sin nivå (eller t o m tvingar dem att sänka den)?

Intressant att notera är också att det inte lär ha funnits bin på den amerikanska kontinenten innan vit man tog dit dem.
Gissar att det förändrade de biologiska betingelserna en hel del.

Permalänk | Anmäl #2 William Hemberg, 2009-10-23, 18:27

Skulle vara underbart om politiker lärde sig av Obama och inte bara slängde ut en debatt-artikel utan även vågade ta diskussionen som följer.

Förövrigt är det en välskriven artikel, det är att vänta från någon med Marias intellekt. Har dock svårt att få förtroende för miljömupparna överlag, det är sällan de sitter inne på någon faktiskt kunskap.

Permalänk | Anmäl #3 Fria Sinnet, 2009-10-24, 18:25

#2 William Hemberg, 2009-10-23, 19:27

"Men har vi egentligen något val, annat än att vi fortsätter att konsumera som idag och tvingar på de fattigare länderna att stanna på sin nivå"

Självklart så har vi möjlighet att välja. Såsom prosumenter (investerande och producerande konsumenter) så kan vi så långt som det är optimalt motivierat hyra saker - just när de behöver användas - istället för att köpa! På samma sätt som arbetarna gjorde för mer än hundra år sedan, så kan vi organisera oss för att gemensamt göra teknikupphandlingar med avropsavtal direkt med legoföretag. Det som teknikupphandlas för uthyrning är då konstruerat för att hålla - med utbytbara delar - minst tio ggr så länge! Samtidigt så används ju var och en av dessa saker/system av minst tio olika användare under dess brukbarhetetstid.

Globalt sett så behöver det bara tillverkas hundradelen så mycket som idag, samtidigt som användningsfrekvensen inte alls förändras osv... osv...

Tekniskt sett är detta mycket enkelt, _BARA _viljan finns hos miljarder människor att ändra strukturen mot detta eller liknande mål

Permalänk | Anmäl #4 Uno Hansson, 2009-10-25, 14:25

#4 Det var ju så jag menade, att vi inte har något annat val än att vi måste ändra det beteende vi har så svårt för att ändra.
Annars fortsätter vi, som idag, att förbruka mängder av resurser (och förorena) på de fattigares bekostnad.

Permalänk | Anmäl #5 William Hemberg, 2009-10-25, 20:46

Ett problem med transporter av bisamhällen är att sjukdomar sprids effektivt och snabbt... Varoa kvalstret tex...

Man blir lätt deprimerad av all j-a miljöförstöring... Dokument utifrån på Svt rapporterar nu (söndagen den 25/10) om soptipparna i världshaven... Plast till förbannelse efter 60 år...

It is easy livning with eyes closed som Beatles sjöng för drygt 40 år sedan... Om man inte vet något och kan något så kan man skriva korkade kommentarer om miljömuppar...

Det är skarpt läge nu... Plasten i Världshaven, växthuseffekten, alla kemiska gifter, Regnskogar som avverkas, biologisk mångfald som försvinner i en extremt hög hastighet...

Det är lättare att blunda och strunta i det...

Fria sinnet kan ju ta en tur i ett köpcentrum och köpa fler livsnödvändiga prylar... Länge leve konsumismen!

Permalänk | Anmäl #6 Jonas Melander, 2009-10-25, 22:15