Politikerna måste underlätta för vården, inte hindra utveckling

Svensk sjukvård står det kommande åren inför en stor utmaning i att behovet av sjukvård ökar och resurserna är begränsade. Kostnaden ökar i takt med nya utrednings- och behandlingsmetoder genom tekniska och medicinska framsteg och med en åldrande befolkning där relativt färre är yrkesverksamma. Svenska sjukhus har redan dragit ned antalet vårdplatser och har med 2,2 vårdplatser inom korttidsvård per 1 000 invånare få vårdplatser jämfört med andra industriländer. Det blir nödvändigt med ett mer holistiskt synsätt där vi måste förändra livsstil, kost och förbättra preventivt arbete. Den solidariska finansieringen av vård och omsorg pressas till prioriteringar.

De senaste decennierna har fokus för sjukvården gått från ett organisations- och utförarperspektiv via ett förbättrings- och processorienteringsperspektiv till ett patientperspektiv. Som ett resultat av detta kommer nu krav på förbättrad tillgänglighet, kvalitetsuppföljning och öppen redovisning av resultat. Som skattebetalare och medborgare är det en glädjande utveckling och jag är övertygad om att detta på sikt leder till bättre vård och nöjdare patienter.

Är det möjligt att klara att förbättra service, vårdkvalitet och samtidigt drastiskt sänka kostnaderna?
Förutsättningar för en sådan förändring är miljöer som stimulerar nytänkande. Där räcker landstingens stora och ibland hierarkiska struktur många gånger inte till utan det behövs en struktur som klarar att släppa lös kreativitet utöver det vanliga. Då behövs mångfald, småskalighet och entreprenörsanda.

Vårdvalsreformen i primärvården är en förändring som tar vara på mångfald, entreprenörskraft och nytänkande med samtidig kontroll på kostnader. Reformen utmanar landstingens utförarorganisationer att bli lika bra eller bättre än småskaliga nyföretag. Det är därför olyckligt när landsting utformar vårdval på ett sätt som begränsar för alternativa vårdgivare att etableras. Ett exempel är Norrbottens förslag att fördela passiva listan till befintliga offentliga vårdcentraler.

Många landsting tvingas nu åter att spara pengar. Ofta sker det enligt osthyvelsprincipen. Några procent lägre ersättning varje år med bibehållen verksamhet ska tvinga fram förbättringar. Men det kommer inte att räcka. Ett troligt scenario är att 25 procent av den vård som idag bedrivs på våra sjukhus försvinner inom en tioårsperiod, med bevarad hög kvalitet ur patientens perspektiv. Vi har redan idag världens lägsta antal sjukhussängar per invånare och måste hitta nya kostnadseffektiva lösningar för den vård som inte behöver det stora sjukhusets resurser.

Nationella taxan kritiseras för att den bevarar gammaldags strukturer och det finns de som säger att små och privata verksamheter inte håller god kvalitet. Svenskt kvalitetsindex årliga mätningar visar att privat vård har de mest nöjda patienterna. Det är ur detta perspektiv svårt att förstå landstingens ovilja att öppna för avtal med privata specialistläkare. Denna politiska svältkur mot privata avtal och läkarvårdstaxan har gjort privatläkarkåren till en åldrande grupp. Medelåldern i Svenska privatläkarföreningen är dryga 61 år och gruppen kommer att halveras till år 2013 om ingenting görs.

Inom privatvård har vi flera exempel på fina specialistverksamheter, integrerade i vårdkedjor mellan primärvård och storsjukhus, till lägre kostnader än motsvarande landstingsverksamhet och med mycket nöjda patienter.

Glädjande är möjligheten att sedan 1 april i år sälja ersättningsetableringar. Det öppnar dörren för ett antal fina verksamheter att slippa stänga, men det räcker inte. Därför är förslag som kan öppna för fler kostnadseffektiva och nytänkande vårdgivare välkomna. Den 2 november kommer sista delen av utredningen om patientens rätt, med förslag på hur man kan öka antalet specialister inom den offentliga finansieringen - Vårdval 2.0. Frågan är om våra riksdagspolitiker klarar att genomföra om en så framsynt reform inför ett valår.

Jag kan förstå att man som landstingspolitiker inte vill släppa kontrollen över kostnader genom att tillåta en fri etablering. Men reformen underlättar och påskyndar en nödvändig strukturomvandling där fler läkare behöver flytta ut från sjukhusen till specialiserad öppenvård. Svårigheten ligger i att landstingens egna utförarverksamheter tvingas skära ned i motsvarande grad.

Men det är just denna förändring som svensk sjukvård måste våga genomföra - att öka kostnadseffektiva små enheter med bevarad kvalitet ur patientens perspektiv utan att låta ett gammaldags organisationsperspektiv få styra. Jag vill därför uppmana våra riksdagspolitiker att vara modiga. Våga fatta beslut som underlättar för vården att ställa om sjukvården för att möta framtida behov ur ett medborgar och patientperspektiv. Inför landstäckande vårdval även för specialister!

Björn Zackrisson (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/12915

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Björn Zackrisson skriver att "Den privat drivna vården är bättre på allt "... han glömde ett område, nämligen skattebrottets område!
Privata ägare inom den nyskapade kommersiella välfärdsmarknaden har bara ett mål och medel med sin verksamhet! Att göra så stor vinst som möjligt. Och vinständamålet helgar medlen, som då oftast sker på skattebrottets bana….

Här nedan lite tidningsurklipp:

“2006-03-07
Skattefusk bland läkare och sjukgymnaster
Det finns ett utbrett skattefusk bland läkare och sjukgymnaster med egna företag i Värmland. Sex av tio skattefuskar, det visar skatteverkets speciallkontroll som gjordes i höstas och som fortsätter.
© Copyright Sveriges Radio 2009″

“SR.se – Sörmland
Privata läkare fuskade med skatten
Åtta av tio privata läkare och sjukgymnaster, som granskats av Skatteverket redovisade fel skatt och upptaxeras med 1,1 miljoner kronor. Hälften står ett företag i Eskilstuna för, drygt en halv miljon…”

“12:31 | onsdag 1 mars 2006

Skattefusk bland privata läkare
Det finns ett utbrett skattefusk bland privatanställda läkare och sjukgymnaster, konstaterar Skatteverket .
Omkring 60 procent av dom privatläkare och sjukgymnaster som specialgranskades av Skatteverket under hösten 2005 hade så allvarliga brister i deklarationerna att både företagen och ägarna blev upptaxerade.
De flesta av felen var avsiktliga, i många fall hade avdrag gjorts för rent privata kostnader, skriver Skatteverket i ett pressmeddelande.
Verket har gjort borttsanmälan i ett antal fall.”

Permalänk | Anmäl #1 Bengt O. Nilsson, 2009-10-22, 11:19

Björn verkar inte kunna läsa vad han själv skriver. Han visar ju själv att det har med organisation att göra - inte vem som äger.

Alla de där förändringarna som skulle kunna "utveckla" vården kan ske med offentligt ägande. Att bryta ned de förlamande hierarkiska strukturer som ofta råder nu. Men att byta ut det mot ett system där patienter förvandlas till kunder och vård till en vara är ju direkt absurt. Det är ju själva antitesen till tanken bakom läkarkoden!.

Permalänk | Anmäl #2 abe, 2009-10-22, 12:37

Jag håller inte alls med debattören.

Skattefinansierad vård är oförenligt med vinst i vården.

Varför då?
Jo, för att ju längre tiden går, desto mer kommer de privata aktörerna försöka mjölka staten på pengar. Det är nämligen våra skattepengar som blir deras vinst. Överbehandling av olika slag, liksom utskrivning av onödiga läkemedel och olika former av maskning blir resultatet. Vårdverksamheternas ägare vill nämligen få ut så mycket pengar de bara kan från staten.
Titta på hur den privata hemtjänsten fungerar. Eller de priviata assistansföretagen som gör miljonvinster. Helt orimliga summor går ut i ett svart hål.

Behövs inte mycket intelligens för att se att detta.

Däremot kan man diskutera andra typer av alternativ. Icke-vinstdrivande personalkooperativ, liksom icke vinstdrivande stiftelser och organisationer kan utgöra bra komplement till den vanliga vården. Eftersom de är icke-vinstdrivande går alla pengar tillbaka in i verksamheten.

De utgör ett slags mellanting mellan offentligt ägd och privatägd vård. Övervinster och mjölkning av skattepengar skulle försvinna om fler verksamheter av denna typ fanns, samtidigt som man får något av företagets snabbare beslutsvägar och raskare organisation.

Slå ut de privata företagen i vården genom att starta icke-vinstdrivande vårdstiftelser. I vissa fall kan landstingen stå som huvudman. I andra fall kan det vara initiativ från medborgarna.

Permalänk | Anmäl #3 från ett annat håll, 2009-10-22, 16:38

Björns jobb är ju att tala om varför hans företag är bäst - jag efterfrågar mer integritet från direktörer och andra toppar. Likaså ingen förklaring på varför det privata är bättre - vi ska bara blint vandra privatiseringsvägen och tro på att ett paradis väntar på andra sidan. Har vi hört den förut?

Permalänk | Anmäl #4 inte längre, 2009-10-23, 07:49

Om man inte tycker att det fungerar med privata aktörer inom en skattefinansierad vård, pga att det blir konstnadsineffektivt, så borde man inte vilja ha privata aktörer inom några skattefinansierade områden, tex vägbyggnad.

Allting som är skattefinansierat borde skötas av statliga monopol.

Är det dit vi vill komma?

Permalänk | Anmäl #5 ME, 2009-10-23, 13:36