Stockholms skolor har tydliga utvecklingsområden

Flera områden som rapporterna från stadens egna inspektörer tar upp visar upp styrkor och en positiv utveckling för den pedagogiska verksamheten. Generellt sett är det gaska bra ställt i skolan. De allra flesta når målen, de flesta elever känner sig trygga och på de flesta skolor finns behöriga speciallärare och specialpedagoger. Det är bra.

Samtidigt visar rapporterna vikten av att tydligt satsa på ett antal utvecklingsområden som den borgerliga majoriteten fram tills nu visat upp en ovilja att ens diskutera. Viktigast; klyftan till dem som presterar allra sämst växer. Borgerligheten offrar dem som har sämst förutsättningar.

Genusarbetet i förskolan är ett utvecklingsområde. I förskolan sker en viktig del av våra barns utveckling. Könsordningar reglerar och begränsar möjligheterna till social utveckling och kunskapsbildning. Att staden brister i genusarbetet i förskolan är inte godtagbart. Staden måste ge barn möjlighet att träna och utveckla olika sidor av sig själva och inte stänga in dem i begränsande könsroller.

Språktvecklingen i grundkolan är ett utvecklingsområde. Stockholm Stads tar inte tillräckligt tillvara nyanlända stockholmares förkunskaper och språkliga kapital. Genom att tillåta att undervisning, stöd och studiehandledning kan ske delvis på det språk som den individuella eleven kan bäst ökar också förutsättningarna till kunskapsutveckling och förståelse för det egna lärandet. Dessutom förutsätter kunskaper i svenska språket att kunskaperna i ex modersmålet tas tillvara och får utvecklas.

Matematik i gymnasiet är ett utvecklingsområde. En konsekvens av den borgerliga majoritetens motvilja att se andra språk som en tillgång i grundskolan är fallande matematikresultaten i gymnasiet. Avancerad kunskap kräver ett avancerat språk. Mer lärarledd undervisning och gemensam problemlösning behövs i matematiken.

Stadens inspektörer ger också beröm för att lärarna blir bättre på att bedöma kunskaper och ge betyg. Men inspektörerna konstaterar att bedömningen i tillräckligt utsträckning inte är framåtsyftande. Bedömning måste ske på ett sätt som inkluderar eleven och skapar en förståelse för vad som krävs för att utvecklas inom de olika ämnena eller i skolan som helhet. Att detta inte sker är ett resultat av en politisk prioritering där den borgerliga majoriteten styrt skolan mot mindre dialog och möjlighet för eleverna att förstå sin egen kunskapsutveckling.

Jag vill se tydliga satsningar på dessa områden i en kommande budget för utbildningsnämnden. Låt eleven stå i centrum istället för i periferin.

//Per

Per Olsson (4 artiklar)

Anmäl