Därför satsar vi på barn och jobb i Stockholms nya budget

Idag presenterar vi 2010 års budget för Stockholms stad. Det är en budget som präglas av konsekvenserna av den globala finanskris som inleddes för ett drygt år sedan. Stockholm drabbas inte lika hårt som många andra delar av landet, men krisen påverkar även oss. På grund av skatteutjämningssystemets konstruktion leder minskade skatteintäkter i Sveriges kommuner även till kraftiga minskningar av Stockholms skatteintäkter. Många stockholmare upplever också ett hot om att mista sitt jobb.

Detta ställer höga krav på politiskt ansvarstagande för ekonomin och sysselsättningen. Arbetslinjen, som varit bärande i vår politik sedan 2006, får ännu större betydelse. Begränsat ekonomiskt utrymme gör det ännu viktigare att fokusera på kärnverksamheterna och prioritera strategiskt kloka satsningar. Utöver de självklara satsningarna på välfärdens kärna innehåller budgeten också viktiga satsningar på ytterstaden för att hela Stockholm ska vara attraktivt.

Inte någon tidigare majoritet i Stockholms stad har fokuserat så mycket som den nuvarande på att utveckla vår ytterstad. Det handlar om att ta tillvara allt det som är positivt och att samtidigt arbeta med att identifiera och lösa de problem som finns. Denna expertis finner vi hos dem som bor och verkar i ytterstaden. Därför arbetar vi med att utveckla i dialog med de boende. Vi har genom Järvalyftet och Söderortsvisionen lagt särskilt fokus på att utveckla dessa stadsdelar. Det handlar främst om bättre boende och mer varierad stadsmiljö, ökad trygghet i vardagen, stärkt utbildning och bättre språkundervisning samt fler jobb och ökat företagande. Det unika med ytterstadsutvecklingsarbetet som nu bedrivs i Stockholm är, för det första, bredden, att vi arbetar med både mjuka och hårda frågor vilket gör att många nämnder och bolag inom staden behöver involveras för att nå resultat. Detta synsätt ger också avtryck i budgeten. För att lyckas med ytterstadsarbetet krävs att alla instanser i staden drar åt samma håll. För det andra är ett väl fungerande samarbete med privata aktörer, föreningar, organisationer och boende centralt för framgång. Tidigare har många politiker talat om "förorten" som någonting annat än det egentliga Stockholm. Här har vi inlett ett paradigmskifte. Storsatsningarna på ytterstaden görs i nära dialog med de boende, med det lokala föreningslivet och andra goda krafter. När vi nu satsar på ytterstaden gör vi det och talar med ytterstaden och inte om förorten.

Ytterstadssatsningarna kan delas upp i flera delar. En omfattande satsning görs, delvis inom ramen för Stimulans för Stockholm, i investeringar för nyproduktion av bostäder och utökade underhållsinsatser i miljonprogrammets bostadsområden. Stadens bostadsbolag ska de kommande åren renovera bostäder från 1960- och 1970-talen för totalt tio miljarder kronor, med särskild vikt på energieffektiviserande och trygghetsskapande åtgärder. Miljonprogrammets bostäder är också utpekade som ett av stadens miljöprofilområden. På så vis går en förbättrad boendestandard, ekonomisk stimulans och miljöförbättringar hand i hand. Dessa investeringar utgör en stor del av våra satsningar för ytterstadens utveckling.

Den fysiska planeringen och bebyggelsen i miljonprogramsområdena har bidragit till att vissa områden upplevs som otrygga. Genom att upprusta boendemiljöer, skapa utrymme för fler funktioner och bryta utanförskap arbetar vi för att vända denna utveckling. Stadens bostadsbolag ska ta sitt ansvar för att förnya och utveckla ytterstaden och för att förändra befintliga miljöer i samverkan med de boende och med privata fastighetsägare. Ett viktigt medel för att skapa en mer integrerad stad är att i ytterstaden öka människors möjlighet att äga sin bostad, exempelvis genom friköp av kommunala hyresrätter. På så sätt blir det också möjligt att göra bostadskarriär inom den egna stadsdelen. I alla delar av staden ska levande bottenvåningar, bostäder och trafik på stockholmarnas och stadslivets villkor skapa liv dygnet runt och därmed större trygghet och attraktivitet.

Utöver arbetet med att förbättra befintliga bostäder i ytterstaden samt arbetet med att skapa en tryggare och mer välkomnande stadsmiljö följer flera andra viktiga uppgifter inom ramen för Järvalyftet. Bland annat har utbildningsnämnden påbörjat arbetet med att skapa en samlad skolstrategi för Järva och Söderort utifrån Järvavisionen och Söderortsvisionen. Utbildningsnämnden kommer att tillsammans med socialtjänst - och arbetsmarknadsnämnden samt berörda stadsdelsnämnder utreda möjligheterna till lokala yrkesutbildningar för Järva. Syftet är att få fler i arbete och att stärka skolans koppling till arbetslivet.

En annan viktig målsättning är att alla barn i Stockholm ska kunna ha en bra sommar, oavsett bakgrund. Sommarkollo är därför en viktig verksamhet för Stockholms barn och unga och det är angeläget att kollo förblir en plats att mötas för utbyte, lek och lärande under sommarmånaderna. Många familjer tar del av kollomöjligheten varje sommar. Vi vet dock att kännedomen om möjligheten att åka på sommarkollo är lägre i familjer som lever och verkar i ytterstaden än hos familjer i andra delar av staden. Därför kommer vi inför sommaren 2010 att vidta informationsinsatser för att sprida kunskap om de möjligheter som sommarkoloniverksamheterna erbjuder med särskilt fokus på ytterstadens familjer.

De satsningar på sommarjobb för ungdomar på Järva, samt i vissa delar av Söderort, som genomförts 2008 och 2009 fortsätter även 2010 med det tydliga syftet att öka arbetslivserfarenheten hos ungdomsgrupper med hög arbetslöshet. Inför sommaren 2010 kommer stadens fortsatt stora satsning på sommarjobb även inkludera södra och västra ytterstaden.

Möjligheten till sommarjobb och praktikplatser är ett bra första steg in på arbetsmarknaden för ungdomar. I nästa steg krävs att det finns ett varierat och brett utbud av företag i regionen som kan erbjuda jobb. Stockholms näringsliv är präglat av hög förändringsvilja, dynamik och innovationsrikedom. Viktiga aktörer är självklart de stora företagen med många anställda och en omfattande verksamhet i Sverige och världen. Men vårt lokala och småskaliga näringsliv är lika viktigt. Små och medelstora entreprenörer och företag är själva grunden för Stockholms näringsliv och arbetsmarknad. Det handlar om glasskiosker och fristående klädbutiker, bagerier och målerifirmor. Bakom dessa företag ligger ofta många års arbete och upprepat risktagande. Dessa företagare är något av Stockholms okända hjältar. I årets budget får stadens näringslivskontor, Stockholm Business Region, två nya uppdrag: att undersöka förutsättningarna för att stödja nyföretagande och för befintliga företag att växa kring Järva samt att ta fram en strategi för företagsetableringar i Söderort.

Medan ytterstadsutvecklingen på Järva och i Söderort fortskrider ska goda erfarenheter och metoder från detta arbete tas tillvara för en fortsatt utvidgning av arbetet med visioner för fler delar av ytterstaden, exempelvis västerut till Hässelby.

Budgeten för 2010 grundar sig på målsättningen att stockholmarna inte ska tvingas betala för krisen genom försämrad välfärd eller högre skatt. Därför är det centralt för oss att fortsatt värna kvaliteten och valfriheten i välfärden. Människor ska kunna utforma vardagen efter sina egna förutsättningar och önskemål, samtidigt som de är trygga i vetskapen om att när de behöver stöd från staden, så får de det. En viktig del i att säkra en långsiktigt positiv utveckling för vår stad är att fortsätta arbetet med att göra hela Stockholm attraktivt i samråd med de boende. Den ekonomiska krisen gör det än mer angeläget att verka för att hela Stockholm präglas av framtidstro, trygghet, entreprenörskap och välstånd. Bara på så sätt kan vi säkra en stad som är välkomnande för alla och där människor kan leva i den trygghet och stolthet som följer av försörjning genom eget arbete.

Sten Nordin, gruppledare (M)

Lotta Edholm, gruppledare (FP)

Ewa Samuelsson, gruppledare (KD)

Lotta Edholm (9 artiklar)

Anmäl

Vad är att Milla?

Milla är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger.



Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] debattartikel på Newsmill [...] Blogg:Budget för bildning i en globaliserad värld « Lott, 2009-10-14, 11:04

[...] Uppdatering: Gruppledarna skriver om budgeten på Newsmill. [...] Blogg:Idrottspolitiken ligger fast – stockholmarna ska r, 2009-10-14, 11:00

[...] Läs gruppledarnas presentation här: Budgetpresentation 2010. Förslaget till budget finns här. Uppdatering: Gruppledarna skriver om budgeten på Newsmill. [...] Blogg:Offensiv satsning på kulturen « Från huvudstad til, 2009-10-14, 10:59

Trackback URL:

Trackback URL for this post:

http://www.newsmill.se/trackback/12452

4 kommentarerSkriv kommentar
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för din medverkan!
Om du är inloggad kan kommentaren omedelbart läsas av alla när du publicerar den. Om du inte är inloggad skickas den till redakören för godkännande.

RÄDDA ENHETEN FÖR LEDSAGARSERVICE

I VÅGEN AV PRIVATISERINGAR HAR TUREN KOMMIT TILL ENHETEN FÖR LEDSAGARSERVICE

VERKSAMHETEN LÄGGS UT PÅ PRIVAT ENTREPENÖR

ANBUDSPROCESSEN BÖRJAR DEN 23 OKTOBER

900 människor som använder sig av ledsagningen, allt från barn till äldre ur alla socialgrupper över hela Stockholm stad, förlorar sin kommunala ledsagarservice. En dokumenterat uppskattad organisation slås sönder efter 35 års existens, och all den samlade specialkompetensen sprids för vinden. Därefter går det aldrig att återskapa.

DET ÄR DAGS ATT IFRÅGASÄTTA DEN POLITISKA TANKEN ATT ALLTING BLIR BÄTTRE NÄR DET ÄR PRIVAT

Stora delar av omsorgen drivs redan i privat regi. Var är den berömda valfriheten om inget kommunalt alternativ finns?

Vi hör dagligen berättelser om misslyckade avknoppningar med pengar i fel ficka, privata verksamheter som kommunaliseras pga misskötsel. Utförare som inte utför vad människor har laglig rätt till.

Kanske du som läser detta inte är i behov av hjälp från samhället, men känner eller ser dem som har. Får de den hjälp de har rätt till? Är de nöjda? Har de klagomål, som de framför till någon som lyssnar? Vill de att allt ska privatiseras?

Du kan göra en insats för en medmänniska, och i förlängningen dig själv. Hjälp till, och gör din röst hörd.

Det finns de som inte har någon.

Rädda Enheten för Ledsagarservice

Permalänk | Anmäl #4 edval, 2009-10-16, 23:24

Klicka här för att kommentera